This post is also available in: Engelska

Kentsk tärna – Thalasseus sandvicensis

Kentsk tärnaThalasseus sandvicensis
En adult kentsk tärna mäter 37-43 centimeter på längden och har ett vingspann på cirka 100 till 110 cm. Ovansidan av vingarna är ljusgrå och undersidan och halsen är vita. Den korta stjärten är kluven. I häckningsdräkt har den helsvart hjässa och med en svart rufsig tofs i nacken. I vinterdräkt är den vit i pannan och den svarta tofsen är mer sliten. Hanar och honor har samma färgning. Kentsk tärna är relativt vanlig på Gotland och ett trevligt inslag i fågellivet.

Den första häckningen i Sverige observerades 1911, och beståndet ökade sedan fram till 1970-talet, då det började minska. I 2005 års rödlista upptogs den som sårbar och i 2010 års rödlista anges den som starkt hotad.

Kentska tärnan är en träffsäker störtdykare. Den tar huvudsakligen små fiskar vid kusten eller på öppet hav. Den livnär sig även av blötdjur, maskar och insekter.

Kentska tärnan bor vid kuster och små öar med grunt vatten och god tillgång på föda. Kentska tärnan blir könsmogen efter tre till fyra år. Den häckar i täta stora kolonier – nominatformen under perioden maj till juli. Den föredrar ganska ostörda små öar som häckningsplats. En häckningskoloni kan bestå av 1 000 till 9 000 par och upp till tio häckande par kan dela på en kvadratmeter. Den stora massan av fåglar kan skydda sig utmärkt mot fiender med skrik, flygning och avföring.

Boet är en högst 20 centimeter stor grop i sanddyner eller sandbanker. Båda föräldrar ruvar äggen, som är ett till tre stycken, i ungefär 24 dagar. Efter två dagar spatserar ungarna ut ur boet och utforskar omgivningen tillsammans med de andra ungfåglarna. Inom fyra till fem veckor blir ungfåglarna flygfärdiga och fortsätter då att försörjas av föräldrarna. Stormfloder och människor är de vanligaste hoten.

Såhär låter det karakteristiska kraxande lätet
inspelning av Jarek Matusiak från Xeno-canto