Inlägg

Vargfeber i Finland

Vargar och Björnar i Finland
Jag dröjde in i det längsta med att bestämma mig. Till slut blev dock frestelsen för stor och jag beslutade mig för att hänga med på Rovdjurslands resa till Lassis gömslen i Kuikko. Den här resan var speciellt fokus på varg. Efter inackordering i rummet och en snabb lunchmiddag bar det iväg till gömslena. Jag hade fått en plats i luxury hide. Det var kanske inte vad de flesta skulle kalla lyx men var i alla fall förhållandevist spatiöst.

Kuikka basecamp

Kuikka ligger i nordöstra Finland mot ryska gränsen

När vi väl fått fast stativhuvudena i bänkarna, varför ska det vara så svårt…, så fick vi sällskap av två adulta havsörnar eller åtminstone 6k+ fåglar. Trevliga pausfåglar att fördriva tiden med när vi väntar på att rovdjuren ska visa sig.

Havsörn- Finland 2015

Ett adult havsörnspar håller oss sällskap och agerar pausfåglar när vi väntar på rovdjuren.

Gömslet vetter mot en stor myr som sträcker sig ungefär 300 meter rakt ut från gömslet. Myren är omgärdad av skog och c:a 40 meter från gömslet går det en ridå med torrakor. Solen lyser upp skogen i bakkanten men tyvärr drar det in moln som gör att ridån går ned en aning. Plötsligt viskar Peter –VARG! Var frågar tre andra. Alla får syn på den utom jag och när jag väl förstår var den visade sig har den försvunnit. En tyst förbannelse muttras över detta. Strax efteråt ser vi en björn passera på långt avstånd sen dyker vargarna upp igen och kliver ut på andra sidan myren.

1600Varg11

Crooked tail och Whiteboy har klivit ut på myren och närmar sig avvaktande åteln på vår sida om myren.

De avancerar närmare men stannar ungefär på halva avståndet. Vi undrar varför men får förklaringen strax därpå när en björn kliver ut bland torrakorna och målmedvetet går fram mot grisköttet som ligger gömt i myren.

1600björn5

Med resoluta steg går björnen fram mot grisåteln.

När björnen går iväg med en bit mat i munnen kommer vargarna och likt labbar tar de käket från björnen. Det mesta sker tyvärr utom synhåll för oss men vi såg vad som var på väg att hända.

Det går en stund och en annan björn går ut och äter. Vargarna närmar sig och alfahannen går hela vägen fram och är alldeles bredvid björnen som fortsätter äta. Varghannen visar ett underdånigt beteende och björnen accepterar konstigt nog att vargen är så nära. Ljuset försvinner mer och mer och jag pressar min stackars kamera upp till 40000 iso för att få 1/40s i slutartid. Det blir ändå några bilder på detta häftiga möte mellan olika rovdjur.

1600varg14

De nordiska skogarnas giganter mäter varandra med blicken. De ger varandra ett slags respekt till slut och björnen tillåter att crooked tail tar en bit kött. Björnarna undviker helst konflikter om det går.

Jag filmer lite mellan varven och det blir förvånansvärt bra trots det magra ljuset. Till slut blir det för mörkt och vi skymtar bara djuren ute på myren. Vilken start på denna vistelse. Vi bäddar i ordning gömslet och lägger oss för att sova. En orolig natt blir det såklart på hårda britsar. Vid tretiden vaknar jag av att en björn klafsar förbi på nära håll. Vi går upp vid halvsex och gör oss i ordning för att vara beredda om det blir någon action på morgonen. Det osannolika händer. Vargarna kommer tillbaka. Det är svagt ljus men klart bättre än igår kväll så det blir några bilder på den vackra alfahonan i sin frejdiga ljusbruna päls med lite mörka stråk i.

1600Varg4

Vargflicka (döpt av Bo Kristiansson). Alfahonan hade huvudrollen i filmen Björnen Herko och vargflicka.

1600lodge

Ned mot sjön syns bastun som vi besökte varje morgon efter gömslevistelsen. Härligt att dyka ned tjärnens dunkla vatten.

Vi bryter upp vid åtta och tar oss tillbaka till lodgen. Där väntar frukost och bildvisning av Lassi Rautiainen. Lassi är grundaren som också driver denna verksamhet. Han är en duktig och driven fotograf som vunnit många priser för sina fantastiska rovdjursbilder. Efter frukost blir det bastu och bad i sjöns kolsvarta och svala vatten.

Andra dagen i Paradiset
Även andra fotodagen spenderas i paradiset. Paradiset är namnet på det gömsle området där vi var igår. Denna dag utspelas på ungefär samma sätt som den förra. Det blir en hel del fågelfoto som förströelse medan vi väntar på de stora rovdjuren.

1600havsörn13

En av de adulta havsörnarna flyger förbi med jämna mellanrum och visar upp sin prakt.

Vi leker lite med långa slutartider för att få som Lassi säger: – Artistic pictures…

1600korp3

Två korpar formationsflyger i kvällningen.

Tyvärr dröjer det längre innan de dyker upp denna kväll. Det kommer några björnar i skymningen som är väldigt försiktiga och de drar sig undan efter en kort stund. En av björnarna blir så rädd så den sätter fart och springer genom våtmyren. Jag såg möjligheten att panorera med lång slutartid vilket ger några rätt roliga rutor.

1600björn1

Panorering med slutartid 1/10 ger häftiga effekter och känsla av fart.

Först när det är nästan mörkt kommer björnarna och äter på allvar. Strax därpå kommer det fyra vargar. En stor vit varg har anslutit sig till de tre och de hetsar björnarna och lyckas skickligt stjäla köttstycken från björnarna. De kretsar runt och irriterar björnarna som när de blir ouppmärksamma luras att släppa kontrollen över sin mat. Det blir en häftig sen att följa i kameran eller i kikaren. Det är för mörkt för att det ska bli några bilder men vi njuter av skådespelet ändå.

1600varg15

En bild med lång slutartid och högt iso som ändå visar lite av dramatiken i den finländska kvällningen. Fyra vargar som till slut lurar björnen på sin grisbog.

Per från vårt gömsle gick hem för att sova i sängen. Det skulle jag i ärlighetens namn inte ha vågat med fyra björnar och fyra vargar utanför i beckmörkret. Han erkände också i efterhand att han varit rädd. Förmodligen helt i onödan men fullt naturligt. På morgonen kom vargarna och passerade över myren men stannade aldrig därefter bröt vi upp.

Järv i Caravan
Att skogsgömslet heter caravan beror helt enkelt på att det stora gömslet står på hjul och blir alltså ett slags husvagn. Gömslet ligger en bit in från ”stora” grusvägen. Det är en glänta med en bergsknalle i mitten. Den är omgiven av tallar och gömslena omringar denna knalle. Tjejen från köket går med oss och lägger ut åteln som i detta fall består av fiskrens. Hon stoppar det under stenar drar det längs med marken och stockgar så det sprider ett doftspår. Hon sätter också upp en del av renset på spikar för att järven ska behöva klättra upp för att komma åt maten. Jag tar enmansgömslet och får i och med detta lite motljus vilket jag hoppas ska producera några läckra bilder. Det är en fin kväll och klockan är runt halvfem när vi har slamrat färdigt med stativhuvuden och annat och lugnet sprider sig i gläntan. Det är alltid en viss stress när man väntar på djur i gömslet. I detta fall vet vi att vi har c:a två timmar på oss innan det är för mörkt att fota. Det går en timme och ljuset är ganska fint. Hoppas, hoppas tänker man och strax därefter hör jag hur det det börjar klicka. Det är mina gömslegrannar som börjat ”skjuta” för fullt. Järven står bara några meter från mitt gömsle utan att jag sett den.

Järv, Finland -2015

Den tuffa järven påminner om en liten hyena med inslag av björn och apa. En häftig tuff krabat som t o m kan döda en älg om snön ligger djup med skare.

Den springer upp på knallen och börjar leta efter mat. Tyvärr är det ganska slitet i området kring berget så man hoppas att den ska röra sig ut i den orörda lite finare vegetationen men den håller sig mest kring berget. Det blir dock en del fina bilder med lite ljusreflexer från den sista solen i bakgrunden. Den gör också några klättringar och får sig några smakbitar.

Järv, Finland -2015

Järven klättrar upp för att leta efter gömd mat i den slitna furan.

Den försvinner mellan varven bakom en gran men man hör hur den äter. Den hämtar mer mat några omgångar men lämnar oss efter en stund. Jag känner mig ganska nöjd då jag både fått mina första bilder på järv och dessutom njutit av att betrakta den på nära håll. Det är häftigt att denna lilla krabat kan fälla både ren och t o m älg under vissa förhållanden.
Den vanliga menyn är dock mindre djur som skogsfågel och gnagare. En timme efter att solen går ned går ”supermånen” upp. Den ger ett kallt vitt lyster över gläntan. Järven kommer tillbaka åtskilliga gånger under natten och jag hör hur den äter och klättrar i träden. Jag provar att fota lite men det ger inget. Till min förfäran ser jag att jag glömt min sovsäck. Detta är första klara natten och det blir rejält kallt. Jag tar på mig alla kläder jag har men vaknar ideligen av att jag är stelfrusen och får köra ett träningspass med situps och benspark för att få upp värmen igen. Äntligen ringer klockan så att man kan börja röra sig och förbereda en önskad återkomst av järven på morgonen. Solen lyser med sin frånvaro. Ett kallt dis ligger över berget. Vid sjutiden dyker den plötsligt upp igen och bjuder på några klättringar innan det är dags att gå tillbaka mot bilen igen. Nu är det bara en natt kvar.

Järv, Finland -2015

Järven ställer sig mot en stock och tittar mig rakt in i själen. Jag blev tydligen godkänd för den jagade vidare.

Åter till Paradiset
Vi trodde att vi var färdiga med Paradise-området som är namnet på det ställe vi var först men det dök upp en möjlighet att få en natt till där då en annan grupp stuvat om i sitt program. Jag tvekade en kort stund då jag var sugen på att se Lake-området också. Frestelsen att spendera en natt till med mina nya kompisar, vargarna, blev dock för stor. Sista natten fick jag dela med mina rumskompisar Sverker och Micke. Vistelsen började dåligt för Sverker som vid ankomst upptäckte att han glömt kameran. Rätt viktig detalj på en fotoresa. Efter en logistikövning var dock allt på plats och spänningen steg ju mer vi nalkades oss mörkrets inbrott. Plötsligt ser jag ett välbekant vitt ansikte på andra sidan myren. Det är ”whiteboy” som sticker ut sin vita nuna bakom tallgrenarna. Han står och lyssnar och nosar en stund innan han ropar fram Crooked Tail och Vargflicka, alfaparet. De går en bit ut på myren och vi kan se hur de viftar på svansarna och myser med varandra.
Man känner sig varm i hela kroppen och vill för allt i världen förena sig med dem. Efter en stund är lekarna slut och de börjar målmedvetet sicksacka sig fram över myren. Vi är upprymda då klockan inte är mer än sex så det finns fortfarande fotomöjligheter kvar. De har spritt ut sig och håller avstånd.

Varg - (Crooked tail), Finland 2015

Crooked tail, alfahannen tar täten och leder de andra sicksackande över myren.

Alfahannen tar täten och kommer hela vägen fram till åteln. Han stannar och poserar för oss. Kort efter ansluter de andra och kalasar på grisen som bjuds. Då är det slut på leken och svansviftande. Då ser man att det är vilda djur och inga tamhundar.

Varg - Finland 2015

Trion är samlad vid köttet och ger oss ett ögonkast.

De sliter loss stora bitar kött och lägger en bit ifrån för att senare ta med sig till nattlegan. Det skymmer snabbt och ljuset försvinner vilket gör att vi tvingas använda långa slutartider och höga iso-värden för att fota. Vargarna gör sorti och efter en stund kommer björnarna. En stark måne gör oss också sällskap och ger oss möjlighet till lite experimentell fotografering. Det blir en del rätt intressanta bilder när björnarna blir avbildade som mörka små bilar som åker runt på myren.

1600björn3

Björnarna åker över myren som mörka bubblor (VW)

Vi sitter och njuter av ljuden och det vi kan skymta med våra blotta ögon och i kikaren i flera timmar. Vi vill suga ut det sista av vistelsen och lagra in allt vi ser i våra minnen att plocka fram sega dagar på kontoret. Men det är inte sista gången jag kommer att besöka de mäktiga rovdjuren i Finland. Det är säkert.

Här hittar du fler bilder på järv, varg, björn eller havsörn.

Här kan du titta på en femminutersfilm på vargarna

Om du vill prenumerera på mina blogginlägg kan du teckna en prenumeration här

 

 

 

 

Björnfrossa i Finland

Vägen till björnarna går via Helsingfors och vidare till Kajaani med flyg. Där väntar en buss på oss som ska ta oss de sista femton milen mot gränsen till Ryssland. Vi är fjorton personer i sällskapet. Tretton gäster och Magnus Fredriksson från Rovdjursland. Det är flera fotografer men också en hel del som bara vill njuta av de vackra djuren och naturupplevelsen. Efter en avstickare på et par kilometer från stora vägen kommer vi fram till Wild Brown Bear som det står på skylten. Det är inte Hilton men väl en funktionell lodge med lite olika storlekar på rum i vandrarhemsklass.

1600skylt

Wild Brown Bear Lodge är ett familjeföretag som drivs av ägaren Ari och hans fru och barn. Det ger en skön familjär känsla över stället.

Efter lite rumsbestyr och en stadig, tidig middag blir vi fördelade gömslen. Jag har lagt fram ett önskemål att få sitta själv och lyckas få till det. Jag blir tilldelad nummer 9 som är riktad åt väster medan de flesta andra är riktade mot öster. Lite saftiga motljusbilder till att börja med alltså. Nja, motljuset är skymt av ett ihållande regn.

Vi går till björnarna
För att inte störa mer än nödvändigt marscherar vi ut till gömslet i samlad tropp. Det är tystnad som gäller när vi närmar oss området. Det är en promenad på c:a en kilometer från campen till gömslena. Tyst glider vi in i de olika små hytterna och det första vi gör är att montera stativhuvuden och rigga så allt är klart när Ursus arctos är i antågande. Det är lite pirrigt och jag konstaterar att det inte är små hål för stativen i väggen utan helt öppet så även en ganska stor björn kan kliva rakt in om den vill. Spännande…

hides

Gömslena är oftast gjorda för två personer och innehåller en dubbelsäng, två stolar och en campingtoalett. Man har två gluggar var. Jag har ett 500 f/4 och ett 70-200 f/2,8.

Det går nästan tre timmar som jag fördriver ivrigt spanande. Jag fotar lite skrattmås i regn och lyssnar på fåglar och försöker få ihop så många arter som möjligt. En pärluggla ropar ett par gånger. Den känns mer biotopiskt korrekt än alla de gråtrutar, skrattmåsar och fiskmåsar som flyger runt.

fiskmåsskrattis

Det var en hel del vitfågel på plats. Skrattmås, fiskmås, gråtrut och silltrut. Dessutom sträckande dvärgmås.

Järv
Förutom den fria sikten framåt har jag ett litet fönster åt söder och en liten glugg åt öster. Jag kastar mig mellan de olika fönstren för att inte missa något och plötsligt ser jag i den lilla gluggen åt öster en järv som kommer lufsande med en bit kött i munnen. Den försvinner dock raskt iväg i skogen. Kul att det dök upp en järv så snabbt. En art som jag aldrig sett tidigare. Det fanns tyvärr inga möjligheter för mig att fota den men jag kände mig ändå upprymd över upplevelsen. Det visar sig också att det är den enda observationen av järv vi får. Alltså måste jag åka tillbaka.

Första björnkontakten
Bara en kort stund senare när jag tittar åt väster igen går det två björnar c:a 50 söder om mig. En lite mindre teddybjörnsliknande hona samt en gänglig troligen yngre hanne som gräver fram lite mat i snön. Häftigt! Första gången jag ser brunbjörn förutom en bakdel av en björn som jag såg på Kolahalvön på en av laxfisketurerna för länge sen. Hanen håller sig på c:a 50 meter och jag får en del bilder. Eftersom det regnar stiger det en dimma från snön som når c:a 60-80 centimeter upp från marken. Det ger en trevlig effekt men det gör det också svårare att fokusera för kameran. Jag får studera björnen ett tiotal minuter när den kämpar sig fram i den bökiga terrängen men tung blöt snö. Häftig öppning. En järv och två björnar efter tre timmar.

1600ursus3

Honan ger ett teddybjörnsliknande intryck. Väldigt näpen och söt liten varelse. Hon får tack vare sin ljusa frisyr namnet Blondie.

 

1600ursus4

Den gängliga unga hanen är yvig och valpig i sina rörelser och ger ibland intrycket av en stor hund.

De återstående timmarna av ljus ser jag samma björnar på den östra sidan där de håller till under en ganska lång tid av och till. Precis i solnedgången bryter molntäcket upp lite grand så det blir ett fint motljus som silar in mellan myrtallarna. Tyvärr utan björnar i närheten.

1600solnedgång1

Här hade jag gärna sett en stor björn som ställer sig på bakbenen och tittar på mig. Men den bilden får jag vänta på.

Vid 2300 går jag och lägger mig i sängen och somnar efter en stund och drömmer såklart om blodtörstiga björnar som bryter sig in i gömslet. Det enda som störde nattsömnen var dock en skogsmus som sprang över kudden och hittade min papperspåse med nötter. Prasslet gör att jag vaknar till och tittar ut. Jag ser då en björn som fortfarande äter på östsidan om gömslet. Jag somnar om och vaknar igen när klockan ringer 0320.

Morgonen gryr

Regnet har upphört och luften är klarare men dimman ligger kvar tung mot marken. Kuttrande orrar ligger som en ljudfond över myren. Snart vaknar taltrastar och mesar. Några tranor flyger förbi på avstånd. Pärlugglan ropar igen. Det är en härlig känsla. Jag äter lite frukost och skogen vaknar till liv alltmer. Vid femtiden ser jag en stor björn komma från andra sidan och passerar precis förbi de första gömslena i söder. Det är Brutus en riktigt biffig hanne som kommer gående. Tyvärr är det nu för långt avstånd i dimman för att det ska bli några bilder för mig så jag njuter av att iaktta den respektingivande varelsen i dess morgonbestyr. Han är inte så intresserad av maten utan går igenom snåren och revirmarkerar så att alla andra björnar ska veta vem som är kung på myren. Inget mer händer mer än att ett par dvärgmåsar flyger över gömslet och avslöjar sig på sitt karakteristiska läte. Klocka 0700 går alla samtidigt ur gömslena och vi rör oss under tystnad tillbaks till lodgen där frukost och morgonsauna väntar.

Andra sittningen
Efter middag går vi ut mot gömslena igen. Tyvärr börjar det regna igen och landskapet bäddas åter in i ett grått töcken. De första timmarna är det stilla. Vid halv åtta kommer den lilla honan som nu går under namnet Blondie traskande i rask takt på lite avstånd. Hon är märkbart mer försiktig än de andra björnarna. Hon passerar och man ser henne en stund inne bland träden innan hon är borta. Strax efteråt dyker den yngre gänglige björnen upp. Han går nu under namnet Ursut. Han går en runda och öppnar skickligt de små lådorna som ligger nedgrävda i myren. Ganska listig lösning faktiskt. För att inte marken ska bli för sliten och för att björnarna ska röra sig runt i området så har Ari som är ägare till rörelsen kommit på att man har lådor som är c:a 30*30 med lock nedtryckta en bit ner i myren. Det gör att fåglar inte kan äta upp köttet och ökar möjligheterna att björnarna visar upp sig framför alla gömslen.

1600ursus27

Blondie är först på scenen av björnarna vid andra sittningen. Hon är skygg av sig och passerar bara hastigt på myren på avstånd.

1600ursus32

Den unga hannen döper vi till Ursut. Inte för att han påminner om den kände rumänske fången som rymde från flera svenska fängelser innan han dog 2012 utan för att Ursus actos är björn på latin.

En knipa landar i en sträng med öppet vatten och simmar frenetiskt fram och tillbaka en stund längs stranden. Till slut bestämmer hon sig för att det är för lite vatten och flyger iväg i jakt på en större yta att simma på.

1600knipa

En kniphona tar en paus i regnet och simmar frenetiskt på den lilla ytan som bildats mellan isen och land.

Strax före skymning kommer han. Brutus, kungen i Vartius. Igår såg jag honom bara på avstånd men nu ser jag honom hyfsat nära. Runt 30-40 meter ungefär. Han är riktigt biffig. Han gör betydligt mera väsen av sig när han rör sig än de andra björnarna.

1600ursus33

Björnkungen Brutus kommer ut högljutt klafsande över den blöta myren. Regnet går hårt åt snön.

Det klafsar rejält när han sätter ned sina stora ramar i den blöta snön. Han ser stel och klumpig ut och gungar fram som en anka. Men plötsligt kastar han sig åt andra hållet och sätter fart. Han har blivit skrämd av trutarna eller möjligen någons hackande autofokus i ett närliggande gömsle. Då ser man att han kan röra sig snabbt och vigt om han behöver. Jag njuter av att titta på den stora nallen som lunkar iväg in i skogen och försvinner. Det mörknar på och jag bestämmer mig för att sova en stund. Jag somnar men vaknar två gånger av att Brutus kommer tillbaka. Då förstår ni hur vilket ljud han gör när hans fotsteg väcker mig. Det finns knappt något ljus men jag får en del rätt sköna bilder med bara en tiondels sekund slutar tid. Ett härligt skumt blått ljus ger en aura kring den okrönte björnkungen.

1600ursus26

Ljuset är nästan obefintligt men med 1/10 sekund och lite långsam panorering går det att få något som liknar en bild med ett iskallt blått ljus.

Morgonen förflyter utan några dramatiska händelser mer än skrattmåsarnas parbildning som nästan kan liknas vid ett spel faktiskt. Solen bröt igenom som hastigast precis vid gryningen och bjöd på ett fantastiskt ljus. Tyvärr utan några aktörer på scenen. Strax före uppbrott ser jag två kråkor mobba något som kommer flygande. Hjärnan sorterar bland alla rovfågelsiluetter och fastnar till slut vid Brunglada. Inte förväntat men inte heller konstigt när man tittar på utbredningskartan. Ari berättar att de häckar i närheten och brukar visa upp sig regelbundet. Jag får några bilder som bekräftar att det är en brunglada bl a med sina 6 handpennor på vingen.

Skogsgömslet eller ”The close encounter hid”
Varje dag har ju bjudit på en liten ornitologisk spännande händelse. På väg ned till gömsleområdet ser jag två videsparvar flyga runt spången. En art som jag bara sett en gång och då riktigt dåligt på Furilden, Gotland. De sitter nu helt öppet och visar upp sig i all sin prakt. Den tickar karakteristiskt nästan lite likt en taltrast. Tyvärr hinner jag inte plocka fram kameran innan de flyger vidare. Trots att jag la en del tid efter sittningen så blir det inga bilder. Denna afton fick jag dela gömsle med en trevlig narkosläkare från Oskarshamn. Vi ville båda sitta i ett gömsle som var placerat mitt i skogen. Det lät i mina öron mörkt och svårfotograferat men det är ett så kallad, ”close encounter hide”, vilket gjorde det extra intressant. Hittills har jag suttit en ganska bra bit från björnarna och haft dem på som närmast kanske 30 meter. Nu fanns det möjlighet att de skulle passera betydligt närmare än så. De som suttit där de tidigare kvällarna hade haft god utdelning.

Kärleksparet
De andra kvällarna kom den första björnen runt 19:30 – 20:00 så vi var lite inställde på det men nu redan halvsju kom först Blondie och sen Ursut i släptåg. Vi spekulerar lite om de är syskon eller om de kanske är tonårsförälskade. Båda ser ut att vara tämligen unga björnar och de verkar gilla att hålla ihop.

1600bjorn27

Blondie och Ursut kommer tillsammans som ett förälskat tonårspar.

 

1600bjorn21

Ursut

De snurrar runt och närmar sig så sakteliga. De stannar och vädrar lite då och då och känner säkert vår vittring som gör dem lite osäkra. De tömmer några av de närliggande boxarna men blir sen rädda för något och springer iväg. Jag fotar bara med 70-200mm objektivet som passar bra på de korta avstånden och med bländare 2,8 gör att man kan få skapliga slutartider. Nu när de kom så tidigt fanns det dock möjlighet att blända ned när de stod bredvid varandra.

1600bjorn20

Det är inte så vanligt att man ser björnar tillsammans såhär men det är vår och Blondie är på väg in i brunst.

 

Det blir en helt annan karaktär på bilderna här. Mustigare färger då det inte är skarpt solljus utan ett behagligt diffuserat ljus som ger lite härligt skimmer i pälsen. Vi får t o m se dem äta tillsammans och buffa lite vänskapligt på varandra. Det stärker caset att de är trolovade. En riktig kanonsession. Vi gör en liten tyst fistpump mot varandra i gömslet då vi känner att även om det inte skulle hända något mer så skulle vi vara nöjda med de bilder vi fick. Det dröjer dock inte länge förrän de kommer tillbaka norrifrån och tar en sväng till förbi gömslet. Blondie är dock en reserverad dam och håller sig på lite avstånd medan Ursut visar sig på styva linan och kaxigt tar en matbit ganska nära. Men sen blir han rädd och får eld i baken och båda spurtar ned mot sjön och myren för att glädja de andra gömslebesökarna.

Närkontakt med Brutus

Vi sitter och hoppas på järv men istället kommer Brutus i skymningen. Det är dock fortfarande så vi har runt 1/100-dels sekund att jobba med utan för högt iso. Det räcker ganska långt när det gäller björnfotografering eftersom de rör sig makligt och är lätta att träffa med fokuspunkten. Han bjuder på en skön visning på ”catwalken” och jag slår på filmläge och filmar en snutt. I det adrenalinfyllda ögonblicket följer jag med Brutus med kameran handhållen i filmläge och vrider mig åt sidan och märker inte att jag kommer åt en matkniv som låg illa placerad bredvid kameran. Pang som skjuten ur en kanon sticker den 300-400 kilo tunga bjässen så kvistarna yr. Jag blir så paff så jag tyvärr slutar filma…

1600ursus77

Brutus är enorm. Ari menar att han väger någonstans mellan 350 och 400kg i höst. Det betyder att han nu väger mellan 300-350 kg.

Björnarna passerar oss åtminstone tre gånger. I skymningen passerar Brutus ännu en gång och avtecknar sig i siluett mot himlen. Mörkret faller snabbt i skuggan bland träden så vi bestämmer oss för att gå och lägga oss. Vi har legat i sängen en kvart när vi hör ett lågt hummande utan för gömslet och går snabbt upp igen. Det är Ursut som sjunger en stilla kvällshymn för oss och vandrar sakta norrut. Resten av natten är det bara min är tom på björnar förutom att min gömslekamrat kör en björnimitation natten igenom…

1600ursus73

I skymningen passerar Brutus ännu en gång och avtecknar sig i siluett mot himlen.

 

Frukost och rökbastu
Morgonen är händelselös och vi traskar hemåt till en väntande rökbastu. En finsk specialitet. De eldar på i en timmerstuga så hela huset rökfylls. Det finns uppmurade delar invändigt och en hel del lösa stenar som absorberar värmen. Värmen finns också i timret i väggarna. Man börjar elda redan kvällen innan och före användning vädras bastun ut ordentligt så rök försvinner men värmen är kvar. Det blev en väldigt skön behaglig värme och lite speciellt att sitta i ett kolsvart rum. Att stugan dessutom låg vid sjön med en isvak gjorde inte saken sämre utan det fanns goda möjligheter att testa kroppen för ev. försvagningar i de kraniella kärlen.

Sista passet i gömslet

Efter en tupplur och lunch är det dags för den sista dagen. Vi traskar ut i strålande solljus. Skönt att slippa det gråmulna väder som följt oss hela tiden. Jag sitter i gömsle 6 som är ett toppen gömsle med goda möjligheter till närkontakt men också bilder på lite längre håll. Idag får jag dela gömsle med Magnus Fredriksson. Det blir en fantastisk natt där vi får följa våra tre stjärnor Brutus, Ursut och kvällens stora stjärna Blondie när de jagar runt varandra. Det är feromoner i luften utan tvekan. Istället för att som vanligt bara koncentrera sig på födosök har de nu börjat uppvaktningen av Blondie för att få trygga artens fortlevnad. Blondie och Ursut har tydligt visat att de gillar varandra. En härlig sekvens är när Ursut är precis vid vårt gömsle men blir rädd och springer i full fart över myren bort från oss tätt följd av Blondie. De stannar se på andra sidan sjön och visar tydliga ömhetstecken. De berör varandras nosar och nosar varvet runt på kroppen.

1600ursus53

Blondie och Ursut ses mest tillsammans nu. Brutus lufsar dock också efter Blondie och då har inte Ursut mycket att sätta emot.

Tyvärr har jag i den snabba händelseutvecklingen missat några kamerainställningar så jag sätter väldigt få bilder på gatloppet. Jag får några bra tips om en fördefinierad programinställning av Magnus som jag tar till mig. Jag lovar mig själv att blir bättre på att utnyttja alla finesser som den fantastiska kameran har. Strax efter kommer Brutus tydligt följande Blondies doftspår. Ursut sätt av i galopp igen men Blondie väntar på den enormt stora Brutus. Vi ser inte riktigt vad som händer i skogen men tydligt uppvaktas Blondie av Brutus. Vem ska hon välja? En gänglig yngling eller tajgans mäktigaste brunbjörn, Brutus. Enligt Magnus så är det vanligt att honorna parar sig med flera hanar så i bästa fall behöver hon inte välja utan kan båda följa logik och hjärta när hon väljer partner.

1600ursus42

Porträtt av Brutus. Raw Power!

1600ursus47

Brutus fyller upp hela bilden med sin storlek.

1600bjorn14

Snart är ljuset slut men det blir ett härligt varmt svagt ljus på slutet av denna sittning då Blondie kommer riktigt nära gömslet.

Alla kommer tillbaka från natten med glada miner. Alla har haft närkontakt med björn. Från det sydligaste till det nordligaste gömslet. Riktigt lyckat. Ornitologiskt bjöd kvällen på både tornfalk och stenfalk. Det är inte omöjligt att det blir stenfalkhäckning kring sjön då vi hörde vad som troligen var två individer hela kvällen och även på morgonen. I backen på väg upp från gömsleområdet hör jag årets första gök. Och en tjäderhöna flyger förbi oss när vi börjar vår promenad hemåt. Det här är verklig genuin vildmark. Jag längtar redan tillbaka. Man vill ju veta hur det gått för Brutus, Ursut och Blondie.

Artlista fåglar:
Sädgås, Knipa, Tjäder, Orre, Smålom, Sparvhök, Brunglada, Trana, Tofsvipa, Gluttsnäppa, Småspov, Storspov, Dvärgmås, Fiskmås, Gråtrut, Silltrut, Skrattmås, Gök, Pärluggla, Större hackspett, Spillkråka, Tornfalk, Stenfalk, Nötskrika, Skata, Kråka, Korp, Talgoxe, Blåmes, Kungsfågel, Lövsångare, Rödhake, Rödstjärt, Björktrast, Rödvingetrast, Taltrast, Dubbeltrast, Sädesärla, Sidensvans, Videsparv, Bofink, Bergfink, Grönsiska.

Om ni blivit lockade att göra en liknande resa finns det flera arrangörer. Jag åkte med Magnus Fredriksson från Rovdjursland och tycker de hade ett bra och ekonomiskt fördelaktigt erbjudande.

Vill ni se fler bilder från Finland tittar ni här.

Här kan du se en liten film från resan

Om du vill prenumerera på mina inlägg klickar du här.