Taggarkiv: Kungsörn

Vinter på Gotland

Februari, årets kortaste månad. Det kanske är skönt då kylan ofta kommer i februari nuförtiden. När jag var på Gotland i januari var det 8 grader och soligt men nu har ”rysskylan” kommit och med vindens och vattnets hjälp smyckat kusterna med spännande isformationer. Min förhoppning är också att kanske hitta några skärsnäppor i detta landskap och jag när också en dröm om att kanske få bilder av en revirsjungande berguv i ett bistert snöfall. Men säkert blir det något helt annat men kanske lika spännande ändå. Oftast blir det något som man inte funderat på men som kanske gör en lika nöjd ändå. Varför inte en svarthalsad trast eller någon annan exotisk besökare från öst. Fotograferingen blev starkt lidande av att jag vid detta tillfälle även skrev kontrakt på en drömtomt där tanken är att bygga pensionärsboendet med promenadavstånd till all njutning på Gotland. När pappersjobbet var avslutat gasade jag mot Närsholmen för att se om det fanns några fåglar på plats. När jag svängde ut träffar jag två kungsörnar som möjligen uppvisningsflyger  som en del av parbildning över talldungen.

Kungsörnarna spelflyger över talldungen. Kanske går de till häckning om några månader.

Det var dock som jag hoppades fina isformationer och dessutom en fullmåne som förvisso var vacker men dödade all möjlighet till fotografering av stjärnhimlar. En njutbar afton blev det i alla fall.

Hårda vindar och kyla från öst har modellerat stenarna så landskapet påminner om arktis. Den här isbjörnen hittade jag på Närsholmen där den lapade månljus i sin ensamhet.

 

Delar av viken vid Glasskär var täckt av pannkaksis. Häftiga geometriska mönster.

 

Fullmånen lyser över ruinen på Närsholmen.

Dålig planering gör att jag missar soluppgången morgonen efter och det ganska fina ljuset som bjöds. Jag beslöt mig för att dra norrut och kommer fram till Slite när solen redan kommit upp över havet.

Några gräsänder flyger in i den uppgående solen.

Havet glittrar som guld i soluppgången.

Ibland kan det vara gott om fågel där den lilla strömmen rinner ut från Bogeviken. Det är gott om sothöns och en del vigg men inget mer upphetsande. Jag åker ut på Asunden. Jag tar en rejäl promenad men det är ont om fågel. Jag njuter av den fina februaridagen och det lugn som råder den här årstiden. En havsörn bråkar med några kråkor. Flockar av gräsänder lyfter en bit framför mig. Även hr är finns det spännande isformationer som fångar mitt intresse.

Jag går mot bilen. På vägen upp passerade jag Gothemsån och det slog mig att det borde finnas strömstare där nu. Sagt och gjort så åkte jag dit och när jag åker över bron ser jag en strömstare på en gång. Det är mycket ris och lite tråkigt ljus men jag får några bilder ändå. Den här strömstaren åkte till och med under isen och letade mat. Jag kunde se den sitta under isen och guppa på sitt vanliga manér.

Strömstaren letar mat under iskanten

 

Ett hundratal sothöns ligger i hamnbassängen. En sothöna får tag på en spigg och blir genast attackerad av sina kompisar.

Hungern gör sig påmind och jag åker in till down town slite för att äta lunch. Efteråt tar jag en svång förbi hamnen för att se om det kanske ligger något spännande där. Förutom ett hundratal sothöns så var det tomt.

Det känns som man är mitt i Narnia i isdrottningensrike när man står mitt bland istapparna. I det svaga ljuset ser det spökligt ut. Som ett stort skelett.

Ingen salskrake eller något annat spännande tyvärr. Jag drar vidare längs med kusten. Jag känner till en häckningsplats för berguv och med lite tur borde de sitta och ropa åt varandra i skymningen. Jag rör mig mot platsen och spanar av men det är inga på plats men det är några timmar kvar tills solen går ned. Jag riggar spöt och fiskar av en kuststräcka i närheten. Inga öringar ger sig till känna. Däremot var det en del spännande isformationer som ficks sig en dust med kameran.

Jag fastnar lite för länge med detta för då jag kommer tillbaka sitter en berguv på en klippkant. Jag borde ha kommit tidigare inser jag. Som de flesta ugglor är den relativt orädd men jag håller ändå behörigt avstånd och fotar med 700mm.

När jag kommer till platsen sitter en berguv på klippan och spanar.

 

Berguv, Gotland – februari 2017

Berguven är lugn och trygg och jag hinner fota den från lite olika vinklar och vrår

Med 700 mm kommer man ganska nära utan att vara nära. Berguven är en hotad art och ska behandlas med erfoderlig respekt.

När mörkret faller ropar både honan och hanen mot varandra.

Plötsligt hörs hanen och honan som jag har framför mig svarar. Honan flyttar sig till lite olika platser och de ropar kärleksfullt till varandra i februarimörkret som obönhörligt lägger sig över Gotland. Elaka moln har också dragit in som omöjliggör min bildvision att använda fullmånen på något sätt i bilden. Det får vänta till ett annat år. Hade jag haft tid hade jag gärna spenderat flera kvällar på raken med de underbara berguvarna men storstan och levebrödet ropar befallande västerifrån.

Här hittar du en liten filmsnutt från helgen

Nyckfulla örnar

Nyckfulla örnar
Att fota örn är inte någon lätt och självklar syssla. Det är många bitar som ska falla på plats för att örnarna ska komma och leverera det som fotografen i gömslet önskar. Man är lite som en regissör som har riggat scenen för en tagning men skådespelarna (örnarna) kan vara riktiga divor och om inte scenarbetarna (korparna) krattar manegen och smakar av maten så är det inte säkert att det blir någon tagning. Det tar ofta några gånger i ett gömsle innan man lärt sig hur ljuset rör sig, var örnarna gillar att sitta och var de flyger in mot åteln i olika vindriktningar. Det är också praktiska arrangemang som man måste få att funka i gömslet. Man måste få fast stativhuvuden, sätta på kaminen, ställa i ordning alla saker man kan behöva i ett skarpt stressat läge.

Idag var jag för första gången i Birdsafari Swedens örngömsle i Västmanland. Den ligger mitt i brandområdet i Svartådalen. Jag anlände strax efter sju och promenerade de 200 metrarna från bilen till kojan med hjälp av en pannlampa. Jag öppnade luckorna för kamerorna och lade ut en trafikskadad räv på ett som jag tyckte lagom avstånd från kojan. Väl inne pysslade jag en stund med att rigga upp kamerorna. I samma stund som jag var färdig hörde jag de första korparna. Jag spanar av myren och ser en stor flock korp och en kungsörn som sitter en bra bit från gömslet. Nä det ljusnat lite till ser jag ytterligare fyra örnar. Vad jag kan se är åtminstone tre av dem havsörnar. Det här känns ju väldigt lovande sa jag högt för mig själv.

2000notskrika1

En nötskrika var den första gästen vid gömslet som ställde upp på bild i det fina morgonljuset..

Dessvärre så lyfte korpar och örnar och försvann ganska omgående. Jag fick nöja mig en stund med att fota en nötskrika och några talgoxar.

2000kungsorn6

En inflygande kungsörn

Värmen sprider sig i gömslet och jag tar en kopp alkoholfri glögg. Faktum är att det börjar bli så varmt så jag behöver dra ned värmen. Jag går bort till gasbrännaren och drar ned den ett snäpp. När jag vänder mig om sitter en kungsörn alldeles bredvid räven. Jag knäpper några försiktiga bilder på silent mode. Till en början verkar den lugn men flyger sen plötsligt iväg efter bara någon minut. Den sätter sig i en tall i närheten men flyger snart ner igen och ställer sig bakom en liten buske och kikar fram.

2000kungsorn5

Som en anka hoppar kungsörnen fram och gömmer sig bakom en buske där den kikar fram lite då och då.

Den hoppar sen lite försiktigt framåt men flyger iväg igen och sätter sig i tallen. Där sitter den i tre timmar och glor. Jag glor tillbaka. Man inte hjälper det. Den är mentalt starkare än mig. Jag sitter beredd med handen på avtryckaren för att vara beredd på flygbilder men när jag smiter iväg 5 sekunder på toaletten har den flugit. Smartass…

-Varför?
Nu börjar man ställa sig hundra frågor för att försöka förstå varför den bara flög iväg och inte kom till ro.
Varför kommer inte korparna? kan de ha hört när jag riggade stativen?
Borde jag ha kommit ännu tidigare?

Hmmm, örnfotografering är nyckfullt. Ibland stämmer ingenting och ibland är örnarna där och bryr sig inte även om man tappar en kaffekopp i golvet.

2000kungsorn7

Kungsörnen sätter sig i en torraka innan den hoppar ned till köttet.

Klockan har blivit två. Ljuset är så fint nu så det gör ont och ingen örn vill befinna sig i rampljuset. Så är det ibland. Jag börjar ge upp och inse att det inte kommer att bli några bilder. Solen är bara kvar på trädtopparna i bakgrunden.

2000kungsorn1

Den nedgående solen lyser upp träden så det blir en höstkänsla istället för januarifeeling. Detta är också den bild som jag blir mest nöjd med för dagen.

Då kommer Kungsörnen tillbaka. Den sätter sig och äter i godan ro och jag börjar knäppa bilder. Då hör jag plötsligt en bil som närmar sig. En bil?? Det åker inga bilar här. Självklart blir örnen störd och flyger iväg igen. Nåväl, jag hann i alla fall få några rutor och inser att jag får åka tillbaka igen. Vilken tur 🙂

900kungsorn

Kungsörnen är verkligen vacker med sin lejonman. Denna individ är förmodligen född förra våren eller möjligen året innan. Efter kommentar från experten så blir den spikad till 3K. Alltså född våren 2015.

Några havsörnar kommer och sitter i skogsridån och hoppet tänds igen för att det ska bli action men de flyger iväg i skymningen.

2000havsorn1

En havsörn sätter sig i skogsridån i det falnande lila kvällsljuset.

Jag inväntar mörkret och beger mig tillbaka till bilen, storstan och stressen.

Här hittar du fler bilder på kungsörn

Här är ett kort klipp från dagen.

Taggarkiv: Kungsörn