Posts

Första månaden

Jag tänkte att jag skulle försöka vara lite mer regelbunden med inläggen i alla fall ett varannan månad. Så risken för spam är ganska liten 

Efter en fin julafton med familjen blev det ett välkommet snöfall på juldagen som äntligen gav känslan att det faktiskt är vinter.

Några dagar senare dök det upp en dvärgmås i Sandviken alldeles hemma. Ett trevligt avbrott i julstöket.

Dvärgmås
Dvärgmås, Gotland – december 2020

Det blev ett modest firande på nyårsafton. VI passade på att elda upp rishögen som skulle ha eldats på valborg och skålade i champagne med grannarna. Vi släppte iväg ett par ljuslyktor och efter viss möda och oro, de höll på att krascha på vårt tack, så gick det bra och de försvann i rätt riktning enligt plan.

Efter nyår försvann familjen och den veckan var nog bland de längsta jag upplevt. Vädret var miserabelt så inget som drog ute. Folk var fortfarande lediga så det fanns inget jobb att ta tag i heller. Räddningen var vinterstudion och Tour de ski.

Årsskiftet betyder också att man som skådare börjar om med sina listor. Det betyder att plötsligt är första gråsiskan, sjöorren, alfågeln etc. mycket intressantare än de var den 31 december. Fullständigt onödigt och barnsligt såklart men ger små, små kickar av upptäckarglädje. Kanske något gammalt arvsanlag från då man var samlare och jägare. Det är trotsallt ett slags jakt på kryzzen.

Fördelen med att bo så nära havet är att man snabbt kan utnyttja ljusförhållandena när de dyker upp. Det är inte alltid det blir något. Även om ljuset är fint vill man ju gärna ha något levande i fokus också. Men även om det inte blir några bilder kan man i alla fall få sig lite själslig tillfredställelse och njutning.

Efter en vecka av gråväder sprack det plötsligt upp i kvällningen och jag kastade mig ut. Jag hade tur och hittade ett par alfåglar som rastade på en kalksten ute i vattnet och fick några bilder. Några viggar flög förbi i fint ljus och bjöd på några skapliga bilder.

Några dagar senare blev det åter en fin kväll och jag var med några surfbekanta på en annan del av ön och kvällen bjöd på fantastiska vågor och underbart ljus. Ett knä som gick sönder vid senaste kajtsessionen gjorde mitt deltagande i vattnet tyvärr omöjligt men jag var ganska nöjd med att få ta lite bilder och låta de andra njuta av vågorna.

Folk kom tillbaka till jobbet och vardagen var tillbaka. Men det kom också några dagars kyla med snöfall. Som jag har sagt vid flera tillfällen är nog kraftigt snöfall mitt favoritväder att fota i. I samma veva som det började snöa fick jag ett mess från en kompis som hittat en flock skärsnäpppor i närheten. Jag hängde med dessa ett par timmar och fick ett antal bilder som jag blev riktigt nöjd med. På vägen hem passerade jag hamnen och fotade skarvarna där. Jag fick en deja vu och kom att tänka på när jag besökte Hornöya i Nordnorge för några år sedan och fotade toppskarvar i liknande väder. Härligt!

En tanke jag haft i flera år har varit att fota skogshare i vinterdräkt på Östergarnsholm. Jag försökte övertyga skepparen att ta mig ut en helg men han var tyvärr upptagen. Men några dagar senare löste det sig och jag och ett antal kompisar tog oss ut. Det var inte så mycket snö på marken där ute men hararna var vita och fina. Det var inte så lätt som jag hoppats. Det blev många rumpbilder på ivägspringande skogsharar men några bilder blev det iaf. Förhoppningsvis kanske det blir något tillfälle till innan vintern är slut.

Vädret ändras, vinden kommer och går. Varje dag är unik. Väder, vind, ljus är olika för varje dag. När man tar den dagliga turen runt Sysne kan vad som helst dyka upp. Det gör det ju såklart inte varje dag men det finns alltid förväntningar och hopp.

Det kommer mer snö och hittar 7 skärsnäppor. Dessutom dyker det upp en ung pilgrimsfalk som jag får några bilder av. Den är ringmärkt och det ska bli spännande att se var den kommer ifrån. Den är född förra året så mycket kan jag själv utläsa av fjäderdräkten men var kommer den ifrån?
En tripp med bilen till Ljugarn slutar i diket…. Det är ingen halkbekämpning på Gotland så det var snorhalt och det går som det går och jag hamnar i diket. Till slut hittar jag via Youtube, Tesla, etc. till slut bogseröglan och var den ska sitta och blir uppdragen ur diket av en snäll medtrafikant. Inga större skavanker på bilen, skönt.

Igår var det min födelsedag. Ensam. Lite speciellt men kanske inte något som jag lider av. Jag har alltid varit dålig på att bli firad. Fint ordnat med paket från familjen och facetime. På kvällen hör världens bästa grannar av sig och bjuder på fika (med whiskey) i växthuset. En trevlig avslutning på födelsedagen. Snart är januari slut och årets kortaste månad och den sista vintermånaden februari är allt som är kvar till våren och ljusets återkomst.

Höstlov på Gotland

Höstlov finns knappt kvar i familjen längre eftersom alla utom ett av mina barn har slutat skolan, men jag tyckte att det för egen del var dags att åtminstone flytta arbetsplatsen till Gotland för en dryg vecka. Meningen var att familjen skulle ansluta men dålig framförhållning med färjebokning ledde till att jag blev själv på ön istället.

Här kommer en liten sammanfattning av vad som skedde fotografiskt.

Det mesta i fågelväg har lämnat landet men det är fortfarande mycket gäss i rörelse. Det är mao få arter men många individer man ser denna tid. Man måste granska varenda liten tätting man ser. Chansen att det ska vara en raritet är stor denna tid på året.

En första tur runt Sysne udd ger fina observationer av prutgäss. Den i mitt tycke vackraste gåsen. Jag gör flera turer dit under veckan för att försöka få till något bra med prutgässen. De är ganska samarbetsvilliga. Utmaningen den här tiden är att också ha tur med ljuset. Det är oftast ganska grått. Det kan förvisso bli vackert också. Men som ni kanske vet gillar jag motljus och utan ljus blir det varken med- eller motljus. Men till slut får jag både fint kvälls- och morgonljus på dem.

Anledningen att familjen inte fick plats på färjan heter Gotland Grand National och är en av världens största endurotävlingar. (motorcykel) Runt 3200 deltagare har tävlingen så nu med färjor som pga corona inte tar mer än 2/3 av normalt antal passagerare så bir det många båtar fulla av förare som dessutom de flesta har släpkärror eller mindre lastbilar.

Hursomhelst, jag har länge tänkt att det vore intressant att besöka detta så jag fixade presskort för att kunna fota eventet. Jag var där i på fredagen men det visade sig vara ganska torrt så de bilder man sett med människor helt täckta av lera blev det inget av. Istället blev det lite panoreringar och motljusbilder nedanför målgången.

På kvällen började det surra ett rykte om att det var norrsken på gång. Gotland är såpass mörkt att det går att fota norrsken om det brakar till ordentligt. Jag gjorde ett försök på kvällen men det blev inget speciellt. Men lite grönt ljus kan man iaf skönja. Det är mycket som ska stämma för att det ska bli några bra bilder. Först och främst ska norrskenet vara tillräckligt starkt. Om det samtidigt är starkt månsken eller moln blir det pannkaka iallafall.

Stilla morgnar med smöriga soluppgångar växer inte på träd på höstarna så den morgon som bjöds tog jag vara på. Min plan var att fota vitkindade gäss som rastar i stora mängder i Lausviken. Redan när jag parkerade bilen i mörkret hörde jag att det var gott om gäss i viken vilket bådade gott. De var dock en god bit ifrån mig men de brukar vara ganska rörliga, inte minst tack vare havsörnar som jagar upp flockarna lite då och då. Till slut fick  jag lite lägen och fick en del bilder som jag blev nöjd med där man iaf fick en liten känsla av den stora mängden fåglar. När en flock på 10-20000 gäss lyfter är den inte ljudlöst utan det är ett rejält buller. Även när de ligger på vattnet kacklar de med varandra och plaskar och har sig. Det var även en hel del sångsvanar och mindre sångsvanar som rastade som bidrog med kompletterande stämmor i kören. 

När jag gjorde mig beredd att bryta upp kommer plötsligt en flock ljungpipare och kärrsnäppor och landar nära gömslet. De är fantastiskt fina i sitt guldskimmer såhär års. Det är inte för inte de på engelska heter golden plovers. Plötsligt börjar det regna och jag bryter upp.

Jag fick ett ärende söderut och bestämde mig för att ta en dag på sudret. Det var bara att konstatera att det är mer fågel där. Just denna dag var det dock ingen vidare fart. Jag passerade ett hygge, där det setts en pilgrimsfalk regelbundet senaste veckan, tre gånger utan att den var på plats. Medan jag var och fikade hos en kompis i Hamra hittades en brunsångare på Muskmyr. Jag hade lämnat mobilen kvar i bilen och såg när jag fikat färdigt att jag missat larmet med en timme. Jag var snabbt på plats men brunsångaren hade gjort sig osynlig. På väg hem passerade jag hygget en sista gång och voila, där satt den. Jag tog några bilder och meddelade de andra som letade brunsångaren att pilgrimsfalken, eller ”pillen” som den kallas på skådarslang var stationär. De anslöt strax efteråt.

När jag kom hem blev det en glipa i molntäcket och solen kom fram just innan den gick ned. Jag skyndade mig ut på Sysne udd och såg hur glipan sakta slöt sig igen. Jag letade desperat efter en liten flock snösparvar jag sett tidigare eller prutgässen som varit samarbetsvilliga, men det var tomt på udden. Molnen slukade solen och det blev grått igen.

Morgonen skulle vara mulen men när jag vaknade vid soluppgången var det en strimma där den uppgående solen visade sig så jag kastade mig ut för att göra nåt av den. Sju snösparvar rastade på Sysne udd. Säkert samma som häromdagen då jag räknade dem till sex. De var nervösa och inte alls samarbetsvilliga. Till slut la jag mig ned och väntade. De födosökte åt mitt håll och planen såg ut att gå i lås. Snart skulle de komma i fint motljus med vågor som bröt bakom. Men just då flög de iväg och det blev inget av den prisvinnande bilden jag tänkt mig…. Nu heller….

Det blåste och började gå fina vågor i Sandviken så jag gled i våtdräkten och lekte mig trött med några kajtkompisar. Bästa motionen och humörhöjaren. Efter lite jobb tog jag en koll på några svampställen. Helt tomt. Kollade också en av bäckarna som håller havsöring men det var dåligt med vatten och svårt för fisken att ta sig upp i ån för att leka. Det behövs mer regn. Istället för svamp blev det ytterligare et surfpass i Sandviken.

Resten av dagen gick åt till att bland annat slå ängen med lie och kratta rent för att nästa års äng ska bli ännu finare och mer artrik. När jag går där och sliter hör jag plötsligt en flock vinterhämplingar som efter att ha flugit över huvudet bestämmer sig för att rasta en stund på tomten. De är nervösa och svårfotade men jag får några bilder och en välbehövlig paus från slitet.

Sista solnedgången lägger jag återigen på Sysne udd med prutgässen.  Olika ljus ger olika bilder.

Bäst jag ligger där blir jag inbjuden på middag av några vänner. Tredje middagsbjudningen på tio dagar. Gotlänningar är verkligen i särklass när det gäller gästfrihet. En bra avslutning på en skön dryg vecka.