Vadarmorgnar på Gotland

This post is also available in: Swedish

Vadarmorgnar på Gotland
En av årets höjdpunkter fotomässigt är definitivt soluppgångar i gömsle längs Gotlands kuster för att försöka fånga rastande vadare på bild när de gästar Gotland framförallt i juli/augusti. Den här sommaren var lite splittrad pga av Gothia Cup och förberedelser för denna men det hann bli ett par veckor på ön efter midsommar och tre veckor till från mitten av juli. I juni är det inte så artrikt men svartsnäppan är en underbar art som vänder söderut tidigt. Åtminstone hannarna. Jag hade en härlig morgon med en relativt samarbetsvillig hane som födosökte på hyfsat nära håll.

Svartsnäppa, Gotland 2015 Black beauty visade villigt upp sig och kontrasterade sig fint mot den gröna fonden.

Förutom svartsnäppa så träffar man på de häckande vadarna. Gluttsnäppa är en trogen gäst utanför gömslet. Många gånger har den räddat en morgon med fint ljus när andra arter har hållit sig undan från arenan.

Det som är spännande med att ligga i gömsle vid kusten är att man aldrig vet vad som kommer att hända. Man har ju ofta en plan och önskan för hur det ska utveckla sig. Hur ljuset ska bete sig, vilken art man har som mål osv. Det är långt ifrån alltid det utvecklar sig precis som man vill men man blir sällan besviken även om det absolut händer. En märklig morgon i juni var det dimma. Klockan var strax efter tre och jag hade just satt upp gömslet och gjort utrustningen i ordning när jag plötsligt hör fnitter och röster. Jag ser inte mycket i dimman men hör hur hägrar och änder lyfter från viken och rösterna blir starkare. Efter en stund förstår jag att det är en båt som är på väg ut för att vittja nät. Jag får det till tre rikligt förfriskade tjejer och en man som är gotlänning som förmodligen äger båten. plötsligt händer något. Det låter som en av tjejerna trillar i vattnet och det blir dålig stämning i båten. Den mysiga fisketuren avbryts och till min stora glädje blir det åter lugnt i viken och fåglarna återkommer.En knölsvan glider likt en vålnad knappt synlig i den vita dimman.

Knölsvan, Gotland 2015

Dimman lättar så sakteliga och färgerna kommer tillbaka.

Knölsvan, Gotland 2015

När solen går upp lyses dimman upp vilket ger ett fantastiskt ljus. En årsunge silvertärna placerar sig på en sten inom räckhåll. Jag hör en av föräldrarna kalla på ungen som svarar. Jag gör mig beredd och får en fin serie när överlämning av färsk spigg sker snyggt i luften.

Silvertärna, Gotland 2015

Efter Göteborgsvistelsen har det börjat dyka upp arktiska vadare på väg söderut. Kärrsnäppor, spovsnäppor, sandlöpare, myrspovar, kustsnäppor, mosnäppor och myrsnäppor. Det är en härlig tid när det kan vara trängsel utanför gömslet och man är glad om man lyckas isolera en fågel utan massa kompisar. Jag har testat en hel del nya ställen i sommar även om man har favoriter som man återkommer till. Ofta tar det ett par gånger innan man lärt sig ett ställe. Hur ljuset rör sig, var fåglarna brukar födosöka vi olika vattenstånd, vindriktning etc. Jag hade en bra morgon neråt hoburgen med många olika arter bl a kustsnäppa och sandlöpare som jag inte haft några bra bilder på. De kom aldrig riktigt nära men det blev ändå hyggliga bilder eftersom ljuset var tilltalande. Här kommer lite olika arter från denna morgon.

Spovsnäppa, Gotland 2015

Kärrsnäppa, Gotland 2015

Sandlöpare, Gotland 2015

Myrspov, Gotland 2015

En art jag fortfarande suktar efter är myrsnäppa. En liten calidrisvadare som gäckar mig. Jag har lite bilder på arten men på långt håll bara. Jag hade spanat in ett par stycken ner mot Faludden och gjorde ett försök en morgon. Myrsnäpporna hade flugit vidare men två enkelbeckasiner födosökte nära mig utanför gömslet. Enkelbeckasinen är ju en vanlig art som man ser titt och tätt men jag har aldrig haft någon tur tidigare med arten och blev glad för besöket.

Enkelbeckasin, Gotland 2015

Ännu en gång räddar en gluttsnäppa morgonen då den placerar sig i det gyllene morgonsmöret och bjuder på lite stänk.

De två senaste turerna har varit ganska misslyckade fågelmässigt. Det har varit ganska tomt på stränderna. Den senaste turen blev det bara en kossa…

En kviga mumsar i sig de energirika algerna i dammen och de få fåglar som fanns i närheten tar till vingarna.

Flera bekanta som inte fotar natur själva tycker man är lite galen som ställer klockan på tre på semestern. Det är klart att det blir ett visst sömnunderskott men samtidigt fylls man av en energi av att vara uppe i soluppgången och se och höra när naturens alla invånare vaknar.

Om du vill se fler bilder från senaste månaden kan du kolla här.