HELGOLAND – Havssulornas röda klippa

Efter nĂ„gra helvetesdygn med bilhaveri, bogsering, hyrbil, lĂ„nebil, extranatt i Köpenhamn etc. kom vi till slut fram till BĂŒsum som ligger inte lĂ„ngt frĂ„n danska grĂ€nsen i Tyskland. Vi kom fram sent men hann Ă€ndĂ„ konstatera att det var en mysig sommarstad med kullerstensgator och fina hus. Det var skönt att bo sĂ„ nĂ€ra dĂ„ fĂ€rjan till Helgoland avgick 0930 pĂ„ morgonen. Efter visst strul att hitta rĂ€tt parkeringsplats, det var fel i anvisningen, sĂ„ embarkerade vi fĂ€rjan Fair Lady för en 2,5 timmes överfĂ€rd.

Det hade varit blött och blÄsigt en tid och fÀrjan var instÀlld den dag vi egentligen skulle ha Äkt men det visade sig ju vara tur för oss eftersom vi hade bilbekymmer.

Det var en ganska lĂ„ng promenad med packningen till hotellet som Ă€ndĂ„ lĂ„g ganska nĂ€ra. Man kan mot betalning fĂ„r packningen körd till hotellet.  Det var en tjĂ€nst vi utnyttjade pĂ„ hemvĂ€gen.

Efter en lunch som hade rĂ€ckt för fyra personer promenerade vi upp till Überland. Det Ă€r en skaplig klĂ€ttring upp till sjĂ€lva platĂ„n pĂ„ ön. Framförallt om man har svĂ„rt att vĂ€lja bort objektiv
. Jag konkade med mig 11–24 f/4, 85 f/1,2, 24-70 f/2,8, 100-500 och sist och störs 400 f/2,8.  Jag anvĂ€nde alla. Men nĂ€sta tur upp tog jag bara 100–500 och ett extra batteri i fickan. Det funkade ocksĂ„ bra. 

Vi var ganska tidigt uppe, typ 1500. Det innebar att det var ganska lÄng tid innan det blev finare ljus. Jag nötte dock pÄ med underexponeringar, vattenblÀnk och annat som man kan göra i starkt solljus men sen la jag mig i grÀset och smÄsov en stund.

Helgoland ligger c:a 7 landmil utanför den tyska kusten. Det bor 1300 personer permanent dĂ€rute. Ön Ă€r c:a 1 km lĂ„ng och mittemot huvudön ligger en annan ö som mest bestĂ„r av sand som heter Dune. Den Ă€r ungefĂ€r 700 meter lĂ„ng.

Runt hela ön har de gjort en promenadvÀg av tegelstenar. Man sÄg mÄnga som drog rullvÀskor och skrindor för att slippa bÀra.

Efter min lilla tupplur blev ljuset lite bĂ€ttre och jag försökte variera objektiv sĂ„ mycket som möjligt. Jag trĂ€ffade ett par danska fotografer men annars var det nĂ€stan uteslutande tyskar dĂ€r. Kolonin var utspridd pĂ„ 4-5 stĂ€llen med lite olika förutsĂ€ttningar sĂ„ jag rörde mig emellan dessa lite beroende pĂ„ hur ljuset Ă€ndrades. PĂ„ ett stĂ€lle var de sĂ„ nĂ€ra som en halvmeter, pĂ„ ett annat 4-5 meter och mĂ„nga par hĂ€ckade pĂ„ en monolit ”Lange Anna” dĂ€r man fick ett fin motljus pĂ„ kvĂ€llen men pĂ„ ganska lĂ„ngt avstĂ„nd.

De olika stÀllena bÀddade för olika typer av bilder nÀrbilder av detaljer, beteende, siluettbilder, flygbilder i motljus och medljus. Man fÄr en ganska bred portfölj med havssulebilder helt enkelt. Förutom havssulor finns det gott om sillgrisslor. De hamnar dock i skymundan. Sillgrisslekolonierna Àr ganska lÄng ned pÄ bergen sÄ det Àr svÄrt att fÄ nÄgra bra bilder av dem. MÄsar och tretÄiga mÄsar hÀckar ocksÄ med mÄnga par pÄ ön. I grÀsslandskapet Àr det vÀldigt gott om ÀngspiplÀrkor.

Det blev en sen kvÀll. Jag fotade Ànda fram till tio pÄ kvÀllen och utnyttjade det fina ljuset in i det sista.

Efter nÄgra timmars sömn ringde klockan 0500. Det var gott om fotografer pÄ kvÀllen sÄ det var en skön kontrast att vara helt ensam. Det Àr bÀttre ljus pÄ kvÀllen men tack vare vinden i ryggen sÄ fick man inflygningar i fint medljus rakt framifrÄn.

Det hÀckar c:a 1000 par havssulor, 3000 par sillgrisslor, 5000 tretÄiga mÄsar, 50 par tordmule och ungefÀr lika mÄnga stormfÄglar. Ser man alla fem fÄr man en Helgoland Big Five. Jag missade Tordmule men nog mest för att jag inte letade utan var sÄ inne i fotandet.

NÀr solen vart uppe en stund gick jag tillbaka till hotellet och sov en extra timme. TyvÀrr gör min sjukdom att jag mÄste vila dÄ och dÄ. Efter frukost Äkte vi (jag hade pÄ denna tur med min fru Sanna) ut till den mindre ön Dune. DÀr finns en koloni med knubbsÀl och en koloni med grÄsÀl. Jag hittade nÄgra grÄsÀlskutar som ville vara med pÄ bild.


Man fÄr inte gÄ nÀrmare Àn 30 meter sÄ hÀr hade man nytta av stor lins och konverter för att kunna variera lite bilder. Det fanns ocksÄ gott om orÀdda roskarlar, ejdrarna var ocksÄ ganska oskygga. I sanddynerna hÀckade mÄnga par silltrutar. Man fick lite Gotska Sandön feeling. Ljuset pÄminde ocksÄ om Sandön med den breda sandstranden (det var lÄgvatten). Vi gick runt hela ön vilket var en trevlig promenad och det fanns saker att fota hela varvet. Det var mulet men dÄ och dÄ ett soldis sÄ ljuset var mjukt och fint.

PÄ den lÀngsta stranden var det gott om grÄsÀl. Jag vet inte hur mÄnga men det var en rejÀl hög. Plötsligt hörde jag ett bekant strÀvt lÀte. Kentska tÀrnor i hundratal. De var dessvÀrre inte lika oblyga men det blev ÀndÄ en del fina bilder av flocken. Lagom tills vi kom fram till fÀrjelÀget började det regna.

Det regnade sen ihÄllande hela kvÀllen. Det hade sÀkert blivit fina regnbilder pÄ kvÀllen men jag valde mat, aperol spritzer och ett glas vin eller tvÄ i stÀllet. Inte fel det heller. Tidig sÀnggÄng och jag vaknade av mig sjÀlv vid halvsju och klÀdde pÄ mig.

Jag bestÀmde mig för att ta första fÀrjan ut till Dune (0730) för att nöta pÄ med lite bilder av roskarlar och sÀlar ett par timmar. Fint morgonljus genom moln. TyvÀrr klarnade det upp strax efter jag kom dit sÄ det blev inte mer Àn 1,5 timmes foto men nöjd ÀndÄ. PÄ vÀg till bÄten landar en vackert utfÀrgad stenskvÀttehanne pÄ sanden sÄ det blir nÄgra bilder av den ocksÄ.

Raka vĂ€gen in till frukostbuffĂ©n pĂ„ hotellet sen en dusch och utcheckning. De stora vĂ€skorna fick vi transporterade till bĂ„ten men kameravĂ€ska och dator fick vi slĂ€pa med oss. Vi bestĂ€mde oss att trots hĂ„rt dagsljus ta en promenad upp pĂ„ ön igen. Vi testade att Ă„ka den hiss som gĂ„r mellan Unterland och Überland. Man sparar ett antal höjdmeter men det Ă€r fortfarande 1,5 km promenad till Havssulekolonin.

NÄgot man reagerar pÄ Àr att all information Àr endast pÄ tyska. De flesta talar inget annat Àn tyska. Just denna helg var det en punkrocksfestival sÄ redan pÄ fÀrjan över var det party. Det konsumerades sjuka mÀngder öl. Folk kom med pirror fulla med ölflak och vart man gick i stan kom det folk med en ölburk i var hand eller t om shoppingvagnar som de drog ölen i. Det var lite roligt att se folk i 40-70 ÄrsÄldern i punkmunderingar. De flesta var redigt fulla och samtliga rökte. Fördelen med att de dagsfestade var att det trotsallt var ganska lugnt pÄ kvÀllen/natten.

Efter en lĂ„nglunch med efterrĂ€tt och flera koppar kaffe rör vi oss till ”Fair Lady” för hemfĂ€rd i fint vĂ€der och 5-7m/s. Kul att resan blev av till slut. Det var meningen att jag skulle Ă„kt dit 2020 men pandemin satte som bekant stopp för alla resor dĂ„.

Om du Àr intresserad av att hÀnga med mig till Helgoland nÀsta vÄr maila din intresseanmÀlan till info@niclasahlberg.se

RovfÄgelbonanza i Pyrenéerna

Tidig avresa till Barcelona men flyget gick smidigt. VÀl i Barcelona var det dags att hitta hyrbilen. Inte enkelt. Det blev en transferbuss till annan terminal, en lÄng promenad, en transferbuss till biluthyraren och sen tog de rejÀlt med tid pÄ sig för att förbereda kontraktet, sÄklart med lite extra kostnader som man trodde var betalda redan. Men sen Àr vi pÄ vÀg i bussen och stÀmningen Àr god. PÄ vÀgen till Senterada stannar vi till i Montsonis för att ta en dricka och fÄ en briefing om dagarna hÀr av den lokala guiden Jordi.

Efter en halvtimme Ă„ker vi vidare den sista timmen till Senterada och vĂ„rt hotell. Vi Ă€r ganska möra efter resan men jag kör ett pass med workshop. Sen bryter vi för middag och Ă€ter katalanska specialiteter. Lammbiffar med ris. Det lĂ„ter helknasigt men var riktigt gott med en sallad och ugnsstekta grönsaker. Efter middagen kör vi ett kort pass till för att alla ska vara laddade och kanske fĂ„ nya idĂ©er inför första sittningen i gömsle.  Vi delar upp oss i tvĂ„ lag dĂ€r den ena gruppen kör till ett gömsle lite lĂ€ngre ned i dalen och de andra till ett i bergen. Vi fĂ„r med oss en god picnic lunch.

PÄ morgonen Äker tre av oss en halvtimme till ett gömsle nÀra Senterada. Jag och tvÄ andra Äker först taxi till en by och sen vidare med tvÄ guider frÄn jordbruksdepartementet en timme pÄ en slingrig vÀg upp i bergen. Vi placerar oss i ett sexkantigt bekvÀmt gömsle med spyglass.


Guiderna fördelar kött runtomkring gömslet och gÄsgamarna Àr redan pÄ marken och guiderna fÄr skrÀmma ivÀg dem. NÀr jeepen försvinner Àr det som en sekvens ur nÄgon Zombiefilm. 200 gÄsgamar, ett antal grÄgamar, lammgamar och smutsgamar springer runt sÄ dammet ryker. Det Àr en riktig feeding frenzy och vi fotar till höger och vÀnster men det Àr svÄrt att fÄ till det i massan av fÄglar. Det lugnar successivt ned sig och gamarna fördelar sig över omrÄdet.

Det Àr en fin utsikt ned i en del genom en av luckorna. TyvÀrr ligger vinden fel sÄ gamarna flyger in frÄn ett annat hÄll. Vi har att göra hela tiden och plötsligt kommer det hÀstar promenerande upp pÄ en stig.

Det Ă€r fem stycken individer av Przewalskis hĂ€st. En art som hĂ€rstammar frĂ„n Asien och Ă€r nĂ„got av en urhĂ€st. Man har planterat ut de hĂ€star som funnits pĂ„ Zoo bland annat i PyrenĂ©erna i ett rewilding Europe projekt. 

NÀr vi blir hÀmtade ur gömslet Àr det sjuka mÀngder gamar ovanför huvudet. Jag killgissar
4-500 stycken. Efter hotellet vi bor pÄ Àr otroligt gemytligt och hemtrevligt.

Dagen efter byter vi gömsle. Jag och mina gömslekompisar Äker till det nÀrbelÀgna gömslet och de andra till det som ligger lÀngre bort. Gömslet Àr riktigt modernt och frÀscht. Det Àr nedgrÀvt sÄ vi sitter med nÀsan i markhöjd. En fantastisk utsikt och en bra landningsplats för gamarna.

NÀr vi kommer stÄr gamarna beredda pÄ en liten höjd. De Àr hungriga och har vÀntat pÄ oss. Guiderna rullar ut kött och fÄr schasa ivÀg dem. NÀr de Äker ivÀg springer hela gÀnget ned frÄn kullen och hoppar över kanten och tar nÄgra vingtag för att landa pÄ ytan framför gömslet. En overklig scen. Zombie apokalypsen börjar igen. LÀtena frÄn gÄsgamarna lÄter som Zombies gör pÄ TV eller dinosaurier i jurassic park. De Àr i och för sig vÀldigt lika flygödlor eller drakar nÀr de ligger och vilar pÄ sina armbÄgsben i vingarna.

Första kvarten fotar vi helgalna gÄsgamar. Det Àr svÄrt att hitta bra vinklar men vi fotar jÀrnet för att förhoppningsvis kunna dokumentera detta. Sucessivt lugnar det ned sig och mÄnga gÄsgamar flyger ivÀg ned i dalen.

Röda och bruna glador ansluter till festen och visar vad otroligt flygskickliga de Àr nÀr de dyker ned och snappar Ät sig smÄ munsbitar av köttbuffén. NÄgra gÄsgamar flyger in. De Àr nog den mest aggressiva gamarten verkar det som. De andra flyttar sig nÀr de kommer smÄjoggande med swag. Ett par smutsgamar ansluter ocksÄ och det visar sig att de inte bara har mat i sinnet utan strax efter ankoms sÄ blir det parning.


Ljuset Àr fint om Àn lite frÄn sidan. Det finns goda möjligheter att variera bilderna med nÀrbilder, interaktioner mellan gamar eller att söka motiv i fjÀrran mot de snötÀckta topparna. Efter en snabb scanning av omrÄdet fÄr jag ett par bildidéer i huvet som jag jobbar pÄ. StÀmningen i gömslet Àr god.

Med de nya kamerorna Ă€r det nĂ€stan ingen match lĂ€ngre att fĂ„ serier pĂ„ inflygningar, slagsmĂ„l etc. Tiden gĂ„r och det lugnar sig en aning. DĂ„ kommer den Spanska rĂ€ven pĂ„ besök. Den rör sig försiktigt som att den anar att vi sitter dĂ€r bakom vĂ„r spegelglasskiva i gömslet. Plötsligt tappar nĂ„gon ett linsskydd (ingen nĂ€mnd ingen glömd ) och rĂ€ven blir orolig och försvinner frĂ„n vĂ„rt synfĂ€lt.

Den spanska rÀven

Vi hÄller oss sysselsatta med korpar och en och annan glada sen ser vi att lammgamar börjar kretsa. De Àr lite försiktigare Àn gÄsgamar och grÄgamar och kommer nÀr festen nÀstan Àr slut. De har den unika förmÄgan att kunna tillvara ta ben. Det ser helt makabert ut nÀr de svÀljer ben och fötter hela. De har en specialdesignad tarm för att kunna tillvarata nÀring som finns i benmÀrgen. En smart ekologisk nisch som en tagit. Lammgamen har varit hotad men lÀget ser bÀttre ut nu om Àn skört.

Plötsligt börjar det snöa. PÄ vÀgen upp frÄgade vi guiderna om hur vanligt det var med snö. VÀldigt ovanligt Àven pÄ vintern nu för tiden och i april i princip obefintlig chans. Jag misstÀnker att jag pÄ nÄgot sÀtt fÄtt med mig snövÀder frÄn Varanger ned till Spanien. Vi fÄr en timme kanske med snöfall. Inte kraftigt men tillrÀckligt för att med rÀtt bakgrund kunna visualisera snöfallet. Det blir ett antal arter med snö i bakgrunden till samlingen. Det Àr nÄgot speciellt med snö, i alla fall tycker jag det.

Supernöjda kommer vi tillbaka till hotellet. Vi tankar ned bilderna och packar bilen för att Äka och hÀmta det andra gÀnget som varit i det andra gömslet. Vi rullar sedan mot etapp tvÄ pÄ resan som utgÄr frÄn den fantastiska byn Montsonis. En medeltida by med stenlagda gator och ett mysigt hotell/restaurang.

HÀr blir dagen uppdelad i för-/eftermiddagspass. PÄ förmiddagen kör det ena gÀnget Hökörnsgömsle och det andra gÀnget rovfÄgelspoolgömlset. PÄ eftermiddagen finns det flera möjligheter beroende pÄ sÀsong. Just nu var det minervauggla, rödfalk och blÄtrast pÄ menyn. PÄ hösten/vintern hinner man inte med bÄda men Ä andra sidan fÄr man dÄ bÄde morgonljus och kvÀllsljus i gömslet vilket ju Àr bra.

Min första dag Àr i Hökörnsgömslet. Efter en ganska kort stund ser vi hökörnen sitta pÄ en klippa kanske 150 meter bort. Dess ljusa bröst lyser klart mot klippan sÄ att t o m jag ser den utan glasögon. Det gÄr en halvtimme sÄ flyger den plötsligt mot oss. DÄ kommer en tornfalk och attackerar örnen sÄ den kommer av sig och landar i ett trÀd 100 meter bort. DÀr blir den sittande en stund för att sen lyfta och flyga Ät andra hÄllet. Typiskt! Dagen fortsÀtter lite i samma anda. Den byte stÀlle ungefÀr en gÄng i halvtimmen och hoppet stiger men den vÀljer nÄgot annat stÀlle. Men vid ungefÀr 13-tiden dyker den plötsligt upp pÄ sittpinnen utanför gömslet. Den kom rakt bakifrÄn sÄ vi fick aldrig med inflygningen och landningen men vi fÄr iaf lite portrÀttbilder pÄ en vacker fÄgel. Det Àr hannen som sitter ungefÀr 10-12 meter frÄn oss. Konstigt nog verkar den ointresserad av kaninen som den bjuds pÄ och flyger ned mot klippan igen.

Det Àr en lite rörig tid nu. Honan ligger pÄ Àgg sen en kort tid tillbaka och det verkar som att allt kanske inte stÄr rÀtt till. Vi bryter upp och beger oss till hotellet för en stunds vila och byte av gömsle. Jag tar det lugnt och fotar i gömslet nÀrmast hotellet och lÄter mina gÀster ta de mest attraktiva platserna. Vid nio Àter vi middag och diskuterar dagens erfarenheter i gömslena och ger tips till de andra inför morgondagens Àventyr.

Den sista fotodagen ska jag till ett gömsle med ett vattenbad framför glasrutan som ligger i marknivÄ. Guiden har spritt ut kött pÄ omrÄdet sÄ att det blir rovfÄglar med spegelbild i vattnet. Ljuset Àr fint och bra bakgrunder ger flera möjligheter till kompositioner. Redan innan guiden har Äkt kretsar glador över gömslet. Det dröjer inte lÀnge förrÀn en brun kÀrrhökshane landar. Den Àr jÀttesnygg men ser inte ut som den ska. Det visar sig vara en melanistisk individ som har ett mörkbrunt huvud istÀllet för ljust. Den ser nÀstan ut som en korsning mellan ormvrÄk och kÀrrhök. Framförallt nÀr den Àr lite upprörd och reser pÄ huvudfjÀdrarna. Strax kommer ett stort gÀng skator och irriterar kÀrrhöken.

NÄgra glador kommer. BÄde brun och röd glada pÄ bara 7-8 meters avstÄnd. Jag fotar med mitt 400 f/2,8 och det blir fina portrÀtt men jag Ängrar att jag av nÄgon konstig anledning lyfte ut mitt 100-500 ur ryggsÀcken. Det hade varit perfekt för att fÄ bilder av de mÄnga brÄk som uppstÄr pÄ mellan de olika intressenterna till köttstyckena. Guiden var smart och hamrade fast köttbitarna med kraftiga spikar ned i den hÄrda marken. FÄglarna kan dÄ bara slita loss smÄ bitar i taget sÄ att det rÀcker lÀngre.

Plötsligt flyger en gÄsgam över gömslet. Det hade varit hÀftigt att fÄ bilder av den nÀr den dricker. Den landar en bit bort men bestÀmmer sig sen för att flyga vidare. Det Àr full fart ett par timmar men dÀrefter avtar aktiviteten ganska mycket. Men det gör inte sÄ mycket eftersom vi har utnyttjat det bÀsta ljuset.

Runt lunch kontaktar jag guiden och ber att bli hÀmtad. TvÄ minuter före ankomst ser vid dock en smutsgam och gÄsgam cirkla lÄgt över oss sÄ jag skriver snabbt till guiden att avvakta until further notice. Kort dÀrefter gÄr smutsgamen ned och rör sig försiktigt mot vattnet. Det vore superhÀftigt med bild av den nÀr den dricker. Den gÄr lite fram och tillbaka men bestÀmmer sig till slut för att flyga dÀrifrÄn. Jag kontaktar guiden och vi Äker nöjda och glada dÀrifrÄn.

Vi kommer hem och för första gÄngen har jag ett par timmar för att ta det lugnt. Jag kör ett trÀningspass och tar en dusch. Det kÀndes att kroppen saknat att röra pÄ sig efter allt stillasittande. Endast ett pass ÄterstÄr. Jag och en kamrat Äker till en nÀrbelÀgen by dÀr vi blir hÀmtade för vidare transport till ett gömsle som Àr byggt pÄ en byggstÀllning. Mittemot stÄr en intressant byggnad som Àr del av ett projekt för att stöta bland annat rödfalk. Det Àr som ett putsat torn med rader av bohÄl. 48 stycken om jag minns rÀtt. En del har tagits i besittning av kajor. Det finns dessutom en tornuggla som hÀckar dÀr men den visar sig aldrig förrÀn mitt i natten sÄ hoppet Àr inte stort att fÄ en skymt av den.

Vi ser tio rödfalkar jaga tillsammans över fÀlten. Det blÄser kraftigt. 10-13m/s skulle jag uppskatta det till. Det tjuter och brusar i gömslet och skakar lite grand. Det gör nog att rödfalkarna inte gÀrna sitter pÄ pinnarna vid gömslet utan kanske hellre flyger till nÄgon skogsdunge för att vila. Vi ser dem komma nÀrmare men sen försvinner de igen. Vi roar oss sÄ lÀnge med kajorna. Det Àr kul att se hur de kÀmpar för att hÄlla sig kvar pÄ taket i vinden. Klorna glider pÄ teglet sÄ att de till slut fÄr flyga dÀrifrÄn.

Tiden gĂ„r och ljuset blir finare och finare. Vi har nu bara en timme kvar innan vi ska bli upphĂ€mtade. Jag meddelar guiden att vi gĂ€rna sitter ytterligare en halvtimme för att ta alla möjligheter vi kan fĂ„. DĂ„ plötsligt kommer hela gĂ€nget. Vi har vinden och solen i ryggern vilket gör att vi fĂ„r dem flygandes med huvet rakt emot oss. Perfekt med andra ord. Vi fĂ„r bĂ„de bilder nĂ€r de flyger in och nĂ€r de sitter pĂ„ lite olika stĂ€llen och pĂ„ bĂ„de honor och hanar. Det Ă€r nog bara dĂ€r 5-6 minuter sen flyger de ivĂ€g igen. Vi hoppas de ska komma tillbaka i det sista fantastiska ljuset men vi Ă€r Ă€ndĂ„ nöjda med att vi fĂ„tt fina bilder pĂ„ en otroligt vacker liten falk. Vi beger oss hemĂ„t för den sista mĂ„ltiden…

Det blir en trevliga och uppslupen middag med som vanligt god mat. Även pĂ„ detta stĂ€lle Ă€r chefen en hĂ€rlig patrona som fĂ„r oss att kĂ€nna os som hemma. Eftersom det Ă€r sista kvĂ€llen bjuder de pĂ„ en Katalansk specialitet ”poron” det Ă€r en slags dryckeskĂ€rl av glas med en smal pip som ger en tunn strĂ„le. Man dricker den genom att fĂ€lla den som en vattenkanna och i bĂ€sta fall hamnar dessertvinet som smakar lite som sherry i munnen och för en del i mustaschen.

Vi gÄr och lÀgger oss nöjda med veckan och vi har alla fulla minneskort med mÄnga tusen bilder att ta oss igenom. Resan till flygplatsen gÄr utan incidenter och vi kommer alla med vÄra olika flighter.

Det var som helhet en fantastiskt lyckad resa vilket alla instÀmde i. Det resulterar i att jag nu planerar för en ny resa med samma upplÀgg i november. Det kommer att vara nÄgra arter som saknas (smutsgam, rödfalk, brun glada) men Ä andra sidan Àr det fler individer av mÄnga arter som övervintrar i Spanien. RovfÄglarna Àr mer aktiva under senhösten vintern. Jag Äterkommer med specifika datum men det kommer som sagt att ske i november sÄ om du vill ta en av de fem platser som erbjuds kan du skicka en intresseanmÀlan sÄ du fÄr första tjing nÀr resan lÀggs ut pÄ Zooms webbsida.

HĂ€r hittar du resan hos Zoom

HÀr hittar du en film pÄ Youtube

Donaudeltat – dĂ© Ă© najs

Det Àr en dryg resa till Donaudeltat. Vi lyfte frÄn Arlanda 0600 och landsteg pÄ Mila 23 (som ön heter) ungefÀr 2000. DÄ har vi flugit via Munchen vidare till Bukarest. 4,5 timme bil till Tuona dÀr vi embarkerade en flodbÄt som tog oss en timmes fÀrd i hög fart genom kanaler till hotellet.

Donaudeltat ligger i Dobrogea, RumĂ€nien och i Odessa oblast, Ukraina, och Ă€r det största och bĂ€st bevarade floddeltat i Europa, med en yta pĂ„ 3446 kmÂČ. Donaudeltat upptogs 1991 pĂ„ Unescos vĂ€rldsarvslista.  Det sediment som floden Donau för med sig, gör deltat ungefĂ€r 40 meter bredare varje Ă„r. Deltat Ă€r alltsĂ„ i stĂ€ndig förĂ€ndring. Deltat fungerar som ett melittafilter och renar vattnet frĂ„n sediment men ocksĂ„ tungmetaller och gifter. Det Ă€r bra eftersom vattnet som rinner ut i Svarta havet blir renare men dĂ„ligt dĂ„ gifterna lagras i sedimentet dĂ€r fĂ„glar och andra djur söker föda.

Biotopen bestÄr av stora vassfyllda ytor, lerbankar med trÀd och sumpskogar. Ett riktigt paradis för mÄnga arter och olika djur.

NĂ€r vi Ă„ker genom kanalerna fĂ„r man en kĂ€nsla för vad vi kommer uppleva. SilkeshĂ€grar, rallhĂ€grar och natthĂ€grar lyfter nĂ€r vi kommer genom kanalerna. Ett havsörnspar hĂ€ckar i ett trĂ€d en bit in frĂ„n kanalen. TrastsĂ„ngare sjunger hĂ„rt och ackompanjeras av en tusenmannakör av gölgrodor. Det Ă€r nĂ€stan ett öronbedövande ljud. Det Ă€r brĂ„ttom eftersom man inte fĂ„r köra bĂ„t i deltat nĂ€r solen gĂ„tt ned. Strax utanför hotellet ligger en vit pelikan i fint motljus och 10 kameror smattrar i stĂ€mningsfullt i skymningen


Som för att vÀlkomna oss ligger en vit pelikan i solnedgÄngen rakt utanför bryggan till butiken dit vi Äker in och köper önskad mÄltidsdryck.

Vi serveras en middag bestÄende av obestÀmbar fiskart, potatis och sallad.

Samling 0445 och omedelbar avfÀrd. Det Àr molnigt men gluggar dÀr det kommer ett finns gryningsljus. Vi Äker nu i tvÄ bÄtar i kolonn. Vi Äker genom kanaler och kommer snart fram till en öppen lagun dÀr stora flockar skÀggtÀrnor fiskar. I flocken finns ocksÄ nÄgra svarttÀrnor och vitvingade tÀrnor. Vi ligger dÀr ganska lÀnge innan vi rör oss vidare till ett annat vegetationsbÀlte dÀr tÀrnor fiskar. DÀr Àr enormt mycket gölgrodor ocksÄ. De blÄser upp sina kindpÄsar och fÄr en rejÀl resonans i kvÀket.

HĂ€r hade man kanske hellre haft hĂ€grar som lyfte framför bĂ„ten. Vi fick nöja oss med att fota den andra bĂ„ten, men gott sĂ„ 🙂
En skÀggtÀrna plockar insekter runt vattenvÀxterna som ligger pÄ ytan.
SkĂ€ggtĂ€rna – Chlidonias hybrida
En natthÀger flyger över vasshavet i den magentafÀrgade gryningen.

Kikaren far runt och artlistan vÀxer. Det flyger förbi en purpurhÀger, nÄgra svarthalsade doppingar spelar en bit ut och ett par svarthuvade trutar fiskar en bit ifrÄn. Guiden berÀttar att det Àr resultatet av ett lyckat projekt dÀr man först i Ukraina och sen i RumÀnien byggt konstgjorda hÀckplatser Ät trutarna. Nu har man en population pÄ cirka 250 par svarthuvade trutar i deltat.

Svarthuvad trut – Ichthyaetus ichthyaetus en art som sĂ„gs 24/5 i UmeĂ„.

Det Àr nÀstan roligast i kanalerna eftersom man dÀr ocksÄ hör mycket fÄgelsÄng. Plötsligt hörs ett bekant ljud. En fÄgel man normalt förknippar med norrland. GrÄspett!! Snacka om otippad obs men de Àr inte helt ovanliga i deltat. Efter 2-3 timmar rör vi oss hemÄt och Àter frukost.

Jonas Claesson, den fantastiska fĂ„gelfotografen hĂ„ller en Workshop och fĂ„r efter ett par dagar över mig till att fota Manuellt istĂ€llet för AV. Sjukt otippat. Men nu efterĂ„t kĂ€nns det faktiskt riktigt bra och misstag dĂ€r kameran inte tĂ€nker som jag undviks i större utstrĂ€ckning.  Han Ă€r enormt tekniskt kunnig och lĂ€gger man till detta en stensĂ€ker bildkĂ€nsla dĂ„ har man en komplett fĂ„gelfotograf.

De första fyra dagarna förflyter ungefĂ€r pĂ„ samma sĂ€tt. En tidig morgontur för att fota i soluppgĂ„ngen och sen hem till frukost. KvĂ€llsturen brukar börja vid 1600 och erbjuder ungefĂ€r detsamma men med kvĂ€llsljus. HĂ€r erbjuds deltagarna ocksĂ„ att fota kungsfiskare frĂ„n gömsle. Jag hoppar dock över detta dĂ„ jag har en del bild pĂ„ arten redan och jag gillar den mer opportunistiska typen av fotografering dĂ€r man i förvĂ€g inte vet vad som dyker upp. Ögat söker hela tiden efter intressanta utsnitt och fĂ„glar dyker plötsligt upp i ovĂ€ntade situationer. Man kanske rĂ„kar överraska en flock vilande pelikaner eller en dvĂ€rgrördrom sitter plötsligt i ett vasstrĂ„

En dvÀrgrördrom sitter pÄ ett vasstrÄ i dimman och lyfter efter en stund och dyker ned i vegetationen dÀr den brukar hÄllas till.

I trÀdgÄrden finns lövgrodor och en bit bort finns det gölgrodor som brÀker konstant.

Lövgrodorna sitter pÄ vÄrt trapprÀcke och Àter insekter i skymningen dÄ insekterna dras dit av lamporna. Vi hittar ett par som sitter snyggt pÄ gröna löv och vi krÀlar runt och fotar dem i olika vinklar.

Lövgroda – hyla arborea
Lövgroda – hyla arborea
Lövgroda – hyla arborea

I trÀdgÄrden dyker det ocksÄ upp en liten snok som lÄter sig övertalas att stanna kvar och bli fotad en stund.

Vi Àr nÄgra som Àr intresserade av fÄglar och vi fÄr reda pÄ att det finns Balkanspett i byn. Vi tar en promenad och hör snart ett lock som lÄter som en blandning av större hackspett och större korsnÀbb. Det Àr den, Balkanspetten. I urtrist ljus och dÄligt placerad fÄr vi nÄgra bilder men hÀr var det i första hand frÄgan om att fÄ se en ny art.

Balkanspett, ett nytt livskryzz pÄ resan.

PĂ„ kvĂ€llen hör vi Minervaugglor som sitter och hoar. Det Ă€r ett glatt gĂ€ng som följt med resan. StĂ€mningen runt bordet Ă€r pĂ„ topp nĂ€r vi delar med oss av vĂ„ra upplevelser vi haft i de olika bĂ„tarna. Som alltid nĂ€r gruppen Ă€r uppdelad Ă€r man orolig över vad man missar i den bĂ„t man inte varit med i för dagen


Veckans uttryck blir ”dĂ© Ă© najs”. Att vi halkar in pĂ„ det Ă€r nog delvis beroende pĂ„ att Zoomresors representant pĂ„ plats Magnus MĂ„rtensson har en av de bredare varianterna av skĂ„nska som finns pĂ„ hyllan. SĂ„ associationerna till det kĂ€nde Youtube-klippet lĂ„g nĂ€ra till hands.

I solnedgÄng och soluppgÄngen brukar vi dock vara lite mer genomtÀnkta och lÀgga oss dÀr det Àr finast ljus och sen vÀnta pÄ att det ska dyka upp nÄgot pÄ rÀtt stÀlle.

En fisktÀrna tittar efter nÄgot att stoppa i magen innan mörkret faller över Donau.
Vit Pelikan- Pelecanus onocrotalus Àr nÄgot av en karaktÀrsfÄgel för deltat. I flockarna finns Àven en och annan krushuvad pelikan.

Sista morgonen pĂ„ Mila 23 Ă€r det tjock dimma. Vi tuffar försiktigt ut pĂ„ sjön dĂ€r planen Ă€r att fota skĂ€ggtĂ€rnor i motjus. Det finns en stor population och de Ă€r roliga att följa dĂ€r de födosöker insekter pĂ„ vegetationen i sjöarna. Dimman lĂ€ttar inte sĂ„ efter en stund tar vi beslutet att Ă„ka in i kanalerna dĂ€r dimman brukar vara tunnare och de omgivande trĂ€den ger kontraster mot dimman. Det var inte ett dumt beslut. Det blir ett fantastiskt magiskt ljus i de trĂ„nga kanalerna som ger ett djup i bilden. Det Ă€r spĂ€nnande tid i naturen med parbildningar och parningar. Vi hittar ett par fisktĂ€rnor dĂ€r hanen kommer med en fisk för att försöka snĂ€rja honan och fĂ„ henne ”sugen”


En ritual för att stÀrka banden mellan hone och hane Àr att hanen överrÀcker en fisk som gÄva. Inte sÄ lÄngt ifrÄn att komma hem med en blomsterkvast eller ask choklad.

Han kommer först med en fisk som hon tar.  Han fĂ„r dock ingen parning och flyger ivĂ€g och hĂ€mtar en fisk till. Han nĂ€rmar sig med fisken och flyger till stocken dĂ€r honan sitter. Just nĂ€r han ska lĂ€mna fisken bestĂ€mmer han sig för att Ă€ta den sjĂ€lv istĂ€llet. Som en markering att hon minsann fĂ„r fiska sjĂ€lv om han inte fĂ„r nĂ„got tillbaka.

PÄ vÀgen tillbaka till ön genom kanalerna smattrar kamerorna. Det lyfter mycket hÀgrar frÄn strÀnderna nÀr vi kommer och jag letar febrilt efter utsnitt med ögonen Ät alla hÄll. Jag har nÄgra bildidéer som jag gÀrna vill fÄ pÄ sensorn. Det blir en del bra bilder men kanske inte den med extra mos.

En silkeshÀger stÄr vackert mot grönskan och bÀddas in mjukt av dimman.
ÄgretthĂ€grar, silkeshĂ€grar och nĂ„gra skarvar kan hittas i dimman av den idoge betraktaren.

Nöjda Ă„ker vi hem till hotellet för frukost.  Den andra bĂ„ten Ă€r inte tillbaka och vi Ă€r nyfikna pĂ„ vad som gör att det dröjer. De har nog hittat nĂ„got episkt. NĂ€r de kommer tillbaka sĂ„ fĂ„r vi det bekrĂ€ftat. TvĂ„ krushuvade pelikaner födosökte pĂ„ spegelblank vattenyta i en trĂ„ng kanal med dimma och magiskt ljus.

Vi var alla mycket nöjda med dagen. Efter frukost var det packning och avresa. Vi Äker genom deltat i en timme och kommer dÀrefter fram till en liten by dÀr vi ska bli upphÀmtade. Vi Àr lite tidiga sÄ det blir raskt uppdukat korvar och öl. Det blir en trevlig uppsluppen stÀmning.

Lite korv och en kall Ursus sitter bra efter en timme i solen pĂ„ bĂ„ten. (Foto:Torbjörn “TJORVEN” Arvidsson.)

Efter en kort resa nÄr vi hotellet som drivs av samma Àgare som arrangerade touren i deltat.

PĂ„ programmet stĂ„r nu fotografering av vadare i smĂ„ dammar/sjöar. Vi Ă„ker ut i tid och rekar platser. Ni som fotar vadare frĂ„n gömsle vet att man behöver ha koll pĂ„ ljus och gĂ€rna var platserna Ă€r som fĂ„glarna föredrar att vistas pĂ„. Det hela blir lite chansartat och jag misslyckas totalt första kvĂ€llen. Ljuset var fint men fĂ„glarna uteblev.  Morgonen efter lyckas jag pga missförstĂ„nd vĂ€lja den sĂ€mst tĂ€nkbara placering av mitt gömsle. Det gör extra ont dĂ„ ljuset var magiskt och en titt pĂ„ Jonas sensor avslöjar att det var episka förhĂ„llanden 100 meter lĂ€ngre bort Ă€n var jag lĂ„g. Men jag Ă€r inte bitter
eller jo det var jag.

Tillbaka pÄ hotellet till frukost. DÄ fÄr jag höra att det varit bra fart hos biÀtarna sÄ istÀllet för att sova nÄn timme Äker jag ivÀg till ett grustag dÀr det etablerats en koloni pÄ sÀkert 150 par biÀtare. Det Àr ingen riktig action men det blir lite bilder och ljuset Àr förhÄllandevis snÀllt dÄ det ligger ett molntÀcke över solen som ger ett mjukt ljus utan skuggor. Vi fotar nÄgon timme och fÄr lite bilder. Bl a en snabb parning.

En skÀrflÀcka kommer nÀra gömslet.

Som en rÀddning efter diverse misslyckanden fÄr jag höra nÀr jag kommer tillbaka att det Àr bra fart pÄ biÀtarna i ett grustag i nÀrheten. Vi Äker dit och hoppar in i ett gömsle. Det blir lite action en stund men det avmattas ganska snabbt. NÄgra bilder hinner det bli ÀndÄ.

BiÀtarna har fokus pÄ nÄgot som hÀnder Ät höger.
En snabb parning hann ocksÄ komma i blickfÄnget.

Till kvÀllen vÀljer jag en plats som Àr sÄ liten att det inte gÄr att placera sig pÄ sÄ mÄnga sÀtt. Jag och Jonas slÄr upp gömslena bredvid varandra. RÀtt trevlig att kunna teaterviska, ta en öl och Àta nötter tillsammans. Det var ju ÀndÄ lördag kvÀll. Det blir en bra sittning med styltlöpare, skÀrflÀcka, turkduva och nÄgra andra arter. TyvÀrr pÄ lite lÄngt avstÄnd för att jag skulle vara riktigt nöjd men ÀndÄ trevligt.

En skÀrflÀcka drar pÄ karaktÀristiskt vis nÀbben sidledes i sin jakt pÄ nÄgot Àtbart.
En sÀdesÀrla hittar en smaskig skalbagge. Honan stÄr en bit bort och vÀntar pÄ att bil serverad.
En styltlöpare manövrerar sina lÄnga ben lÀngs den lilla strandremsan i dagen sista ljus.

NÀr vi kliver ur gömslet ser jag en episk fullmÄne insvept i lite dis som gör den lite röd i tonen. Stork i mÄne tÀnker vi bÄda samtidigt. Vi sÀger till chauffören (som inte kan engelska) att vi vill hitta ett storkbo. Med fÄgelguiden till hjÀlp och lite animerad förklaring sÄ hittar vi först ett bo som inte funkar att komma rÀtt i förhÄllande till mÄnen. Vi ser snart ett annat bo som passar bra och jag hoppas upp pÄ en mur och lutar mig mot ett tak och fÄr dÄ precis in den ena av de tvÄ storkarna i mÄnen. Det blir nÄgra bilder som fÄr duga och Jonas kommer upp och vi balanserar tillsammans pÄ muren. En syn som för en utomstÄende nog hade sÀtt lite rolig ut. Allt för konsten.

En vit stork gör sig i ordning för natten samtidigt som mÄnen gÄr upp i den lilla byn Murighiol i södra RumÀnien.

Jag hinner med en morgon till i gömsle men det Àr dimma och jag fÄr inte den dÀr gyllne morgonen jag hoppats pÄ men jag fÄr en del bilder bla artbilder pÄ rödhuvad dykand som jag inte hade tidigare sÄ det var kul.

En rödhuvad dykand startar sin flygtur med en sprÄngmarsch pÄ vattenytan.
Det Àr en imponerande balansakt att para sig om man Àr styltlöpare. Att fÄ ordning pÄ de lÄnga benen och hamna i rÀtt position Àr inte det enklaste. Men hÀr gick det bra.


Tillbaks till hotellet och frukost. Sen ÄterstÄr bara packning och avfÀrd till Bukarest igen. Bilresan gÄr bra och vi kommer ivÀg nÄgot försenade. Vi möts dock av trista nyheter pÄ planet. VÄrt anslutningsflyg frÄn Frankfurt Àr instÀllt pga av ovÀder. 40 instÀllda plan har skapat kaos i Frankfurt. Efter nÄgra timmar lyckas vi iaf fÄ tag pÄ ett hotell och vi blir ombokade till en fakirflight som via Billund i Danmark Àr pÄ Arlanda till klockan elva.  Jag hade innan resan bestÀmt att jag efter den inte skulle flyga mer i Är och inte heller 2020. Det kÀndes som en lÀttnad att ha tagit det beslutet efter pÀrsen pÄ Frankfurts flygplats. Nu blir det roadtrips inom Norden istÀllet. Det kommer bli episkt. Stay tuned!!

Artlista RumÀnien
Jag sÄg totalt 111 arter varav fyra var nya lifers. Svarthuvad trut, Balkanspett, vit pelikan och krushuvad pelikan.

GrÄgÄs                                Anser anser
Knölsvan                           Cygnus olor
Årta                                    Spatula querquedula
Snatterand                        Mareca strepera
GrÀsand                             Anas platyrhynchos
Rödhuvad dykand            Netta rufina
Brunand                            Aythya ferina
Vitögd dykand                  Aythya nyroca
Fasan                                 Phasianus colchicus
SmÄdopping                     Tachybaptus ruficollis
GrÄhakedopping               Podiceps grisegena
SkÀggdopping                   Podiceps cristatus
Svarthalsad dopping        Podiceps nigricollis
Klippduva                         Columba livia
Tamduva                           Columba livia var. domestica
Skogsduva                         Columba oenas
Ringduva                           Columba palumbus
Turkduva                          Streptopelia decaocto
Gök                                     Cuculus canorus
Vattenrall                          Rallus aquaticus
Rörhöna                             Gallinula chloropus
Sothöna                             Fulica atra
Tjockfot                              Burhinus oedicnemus
Styltlöpare                         Himantopus himantopus
SkÀrflÀcka                          Recurvirostra avosetta
Kustpipare                        Pluvialis squatarola
Tofsvipa                             Vanellus vanellus
Brushane                           Calidris pugnax
SvartsnÀppa                      Tringa erythropus
GluttsnÀppa                      Tringa nebularia
Grönbena                          Tringa glareola
Rödbena                            Tringa totanus
SkrattmÄs                          Chroicocephalus ridibundus
Svarthuvad mÄs               Ichthyaetus melanocephalus
Svarthuvad trut                Ichthyaetus ichthyaetus
FiskmÄs                              Larus canus
Medelhavstrut                  Larus michahellis
Kaspisk trut                      Larus cachinnans
SkrÀntÀrna                        Hydroprogne caspia
SvarttÀrna                         Chlidonias niger
Vitvingad tÀrna                 Chlidonias leucopterus
SkÀggtÀrna                        Chlidonias hybrida
FisktÀrna                           Sterna hirundo
Vit stork                             Ciconia ciconia
DvÀrgskarv                        Microcarbo pygmeus
Storskarv                           Phalacrocorax carbo
Vit pelikan                         Pelecanus onocrotalus
Krushuvad pelikan          Pelecanus crispus
Rördrom                            Botaurus stellaris
DvÀrgrördrom                  Ixobrychus minutus
GrÄhÀger                           Ardea cinerea
PurpurhÀger                     Ardea purpurea
ÄgretthĂ€ger                       Ardea alba
SilkeshÀger                        Egretta garzetta
RallhÀger                           Ardeola ralloides
NatthÀger                          Nycticorax nycticorax
Bronsibis                           Plegadis falcinellus
Skedstork                          Platalea leucorodia
Brun kÀrrhök                    Circus aeruginosus
Ängshök                             Circus pygargus
Brun glada                        Milvus migrans
Havsörn                             Haliaeetus albicilla
Minervauggla                    Athene noctua
Hornuggla                         Asio otus
HÀrfÄgel                             Upupa epops
Kungsfiskare                     Alcedo atthis
BiÀtare                               Merops apiaster
BlÄkrÄka                            Coracias garrulus
Större hackspett               Dendrocopos major
Balkanspett                       Dendrocopos syriacus
Mindre hackspett             Dryobates minor
GrÄspett                             Picus canus
Tornfalk                             Falco tinnunculus
Aftonfalk                            Falco vespertinus
LÀrkfalk                             Falco subbuteo
Törnskata                          Lanius collurio
Sommargylling                  Oriolus oriolus
Skata                                  Pica pica
Kaja                                    Corvus monedula
RÄka                                   Corvus frugilegus
GrÄkrÄka                            Corvus cornix
Korp                                   Corvus corax
SkÀggmes                          Panurus biarmicus
TofslÀrka                           Galerida cristata
Backsvala                           Riparia riparia
Ladusvala                          Hirundo rustica
Hussvala                            Delichon urbicum
Pilfink Passer montanus
GrÄsparv Passer domesticus
BlÄmes                               Cyanistes caeruleus
Talgoxe                              Parus major
Pungmes                           Remiz pendulinus
StjÀrtmes                           Aegithalos caudatus
GÀrdsmyg                          Troglodytes troglodytes
SÀvsÄngare                        Acrocephalus schoenobaenus
RörsÄngare                        Acrocephalus scirpaceus
TrastsÄngare                     Acrocephalus arundinaceus
VassÄngare                        Locustella luscinioides
SvarthÀtta                         Sylvia atricapilla
TrÀdgÄrdssÄngare            Sylvia borin
ÄrtsĂ„ngare                        Sylvia curruca
GrÄ flugsnappare             Muscicapa striata
NÀktergal                           Luscinia luscinia
RödstjÀrt                            Phoenicurus phoenicurus
StenskvÀtta                       Oenanthe oenanthe
Taltrast                              Turdus philomelos
Koltrast                              Turdus merula
Stare                                  Sturnus vulgaris
SÀdesÀrla                           Motacilla alba
ÄngspiplĂ€rka                     Anthus pratensis
Bofink                                Fringilla coelebs
StenknÀck                          Coccothraustes coccothraustes

HavsfÄgelskÄdning pÄ Madeira

Vi landar pÄ Madeira med ett brak. Fallvindar frÄn de branta bergssidorna runt flygplatsen pÄ Madeira gör att landningen blir en smula vinglig. HÀr ska jag för första gÄngen skÄda havsfÄgel frÄn bÄt. Jag Àr otroligt förvÀntansfull dÄ jag inte riktigt vet vad som vÀntar mig. Det Àr mörkt nÀr vi kommer sÄ första riktiga intrycket av Madeira lÄter vÀnta pÄ sig till morgonen. Redan frÄn balkongen hör vi gulnÀbbade liror som i mörkret flyger upp mot bergen. Vi gör en första liten morgon exkursion och fÄr in arter som Kanariesiska, Helenaastrild, forsÀrla, drillsnÀppa, roskarl, KanariepiplÀrka och den nordamerikanska fjÀrilen Monarch.

En fantastiskt vacker skapelse. Vi ser Àven ett antal av de andra endemiska fjÀrilsarterna som Àr varianter av kvickgrÀsfjÀril, sandgrÀsfjÀril och kÄlfjÀril.

ForsÀrlor Àr det gÄtt om. Det rinner en liten bÀck genom byn Machicho och dÀr hittar vi ett tiotal forsÀrlor som ljudligt flyger runt och letar mat i gryningen.

 

Vi bor i Machicho som ligger strax öster om Funchal.

Madeira Ă€r en ögrupp i Atlanten, 40 mil norr om Kanarieöarna. Den tillhör Portugal, men Ă€r politiskt sjĂ€lvstyrande. Ögruppen bestĂ„r av huvudön Madeira, den mindre ön Porto Santo samt tvĂ„ grupper av obebodda öar, Ilhas Desertas och Ilhas Selvagens. Huvudstaden Ă€r Funchal.

Kanariesiskan Àr talrik pÄ Madeira.

 

Madeiravarianten av bofink Àr vacker med sina lite blÄare toner i fjÀderdrÀkten.

 

Plain swift, enfÀrgad seglare Àr vanlig pÄ Madeira. lite mindre Àn vÄr tornseglare.

Efter frukost tar vi bilen upp i bergen för att leta rÀtt pÄ de endemiska arterna som finns pÄ ön. Redan pÄ vÀgen upp för en backe hör vi en MadeirakungsfÄgel. Det blir inga bilder för mig men jag ser den bra i kikaren. Strax efterÄt stannar vi vid en golfbana och tittar bland annat pÄ enfÀrgade seglare, ormvrÄkar och en tornfalk. Plötsligt ropar Daniel dÀr Àr Madeiraduvan!
Den flyger framför oss pÄ vÀgen och strax efterÄt kommer ytterligare ett ex för att omintetgöra eventuella tveksamheter om att det skulle vara den. En liten bit lÀngre upp pÄ berget fÄr vi se Madeiravarianten av bofink. Vi rullar ned mot byn Machicho dÀr vi bor pÄ hotellet Whitewater. Vi Àter en god lunch och förbereder oss pÄ att Äka ut den första turen pÄ havet.

Det tar inte lÄng stund förrÀn vi ser den första gulnÀbbade liran. Med jÀmna mellanrum sveper de förbi bÄten. De Àr fantastiska att se dÀr de till synes utan anstrÀngning anvÀnder uppvindarna som skapas av vÄgorna för att transportera sig vÀldiga avstÄnd över det öppna havet.

Efter en timme ropar Tord Bulwer’s Petrel! Stop!!

Den spetsstjÀrtade petrellen Àn mörk liten skönhet. PÄ engelska heter den BulwerŽs petrel. Den Àr uppkallad efter en engelsk prÀst som pÄ 1800-talet pÄ vetenskapsmÀns vis tog med sig ett exemplar av den okÀnda petrellen hem till Storbritannien och den blev sÄklart döpt efter honom.

En SpetsstjÀrtad petrell ryttlar i luften för att spana in mÀsket som sprider förföriska dofter runtom Madeira.

Men guiden sÀger bara:
-jag stannar inte för SpetstjÀrtad Petrel. Ni kommer att se er mÀtta pÄ dem ÀndÄ. En förvisso trist kommentar men det visade sig att han hade rÀtt. Vi sÄg sÀkert 50-60 exemplar av arten men se sig mÀtt gjorde vi nog inte ÀndÄ.

PÄ plats tar guiderna fram en plasthink med frysta fiskdelar och inÀlvor som de slÀnger i vattnet sÄ den flyter som en stor isklump. De lÀgger ocksÄ en olja pÄ mÀsket som gjuter olja pÄ vÄgorna sÄ det ocksÄ blir ett blankstryk dör doftspÄret ligger. Den avger ett doftspÄr Ät ena hÄller i vattnet eftersom vi driver och Ät andra hÄller i vindens riktning. Tanken Àr att fÄglarna ska snappa upp doftspÄret och söka upp klumpen. Jag hade sett framför mig att det skulle samlas mÀngder med fÄgel som skulle smaska i sig och ligga pÄ vattnet men i sjÀlva verket var det mer sÄ att de flög lÀngs doftspÄret och checkade upp vad det var för att sen flyga vidare. De enda som stannade till var nÄgra unga medelhavstrutar. De övriga i gruppen var ganska pÄlÀsta pÄ havsfÄglar och hade skapat sig förvÀntningar pÄ vilka arter som borde dyka upp och vilka de hoppades pÄ som bonus.

Den gulnĂ€bbade liran Ă€r eller som den heter pĂ„ engelska CoryÂŽs shearwater Ă€r uppkallad efter fĂ„gelskĂ„daren James Cory som samlade pĂ„ skinn och sĂ„lunda var den första som “kryssade” en GulnĂ€bbad lira. PĂ„ den tiden var de fatalt att bli kryssad av skĂ„darna…

Det visade sig ganska snabbt att SpetstjĂ€rtad petrell (BulwerÂŽs petrel)och gulnĂ€bbad lira (Cory’s shearwater) var de mest talrika arterna. SpetsjĂ€rten Ă€r en liten helbrun fĂ„gel som flyger lite kors och tvĂ€rs i vĂ„gdalarna och har inte lika svepande stora bĂ„gar som de större arterna. Vi var ett sĂ€llskap pĂ„ totalt tio personer. VĂ„r lilla grupp om fem personer, ett svenskt par, en finne och en kille frĂ„n Schweiz

Vi stod alla och stirrade i horisonten för att upptĂ€cka nĂ„got spĂ€nnande. Det alla stod och hoppades pĂ„ var i första hand Madeirapetrell (Zino’s petrel). Jag som inte i första hand drivs av kryssandet stod kanske mest och hoppades pĂ„ de smĂ„ söta stormsvalorna som studsar fram pĂ„ vattnet nĂ€stan som i dans. Första arten som ropas ut Ă€r dock större lira. En vacker art som pĂ„minner lite om en labb i bĂ„de fĂ€rgsĂ€ttning och teckning.

Större lira dyker Ärligen upp pÄ vÀstkusten nÀr det Àr storm. Jag har dock aldrig haft turen att se nÄgon.

Den tar ett par svep runt bÄten och bjuder pÄ sin prakt. VÄra bazookas smattrar pÄ och fyller minneskorten.

Strax dÀrefter kommer en oceanlöpare (Madeira storm petrel). Den Àr lite större Àn en havslöpare, flyger lite mer bestÀmt och har inte vad vi kunde se samma trippande födosökningsmönster som sin mindre slÀkting.

Madeira storm petrel eller som den heter pÄ Svenska Oceanlöpare.

Havslöparen eller som den heter pĂ„ engelsa Wilson’s storm petrel. Ni gissade rĂ€tt Ă€ven denna art Ă€r döpt efter upptĂ€ckaren. I detta fall Alexander Wilson som anses vara den amerikanska ornitologins fader. Oavsett sĂ„ Ă€r arten hĂ€pnadsvĂ€ckande nĂ€pen och söt nĂ€r den trippar fram pĂ„ ytan. PĂ„ bilden kan man ana att den har gul simhud mellan tĂ„rna.

Strax efterĂ„t dyker Ă€ven tvĂ„ havslöpare (Wilson’s storm petrel) upp i nĂ€rheten av bĂ„ten.

En riktig bonus dök plötsligt upp, en tĂ€rnmĂ„s (Sabine’s gull). Utan tvekan den snyggaste mĂ„sen av alla. SvĂ„rexponerad i det soliga vĂ€dret med sitt mörka huvud och kritvita kropp men nĂ„gra bilder blev det iaf.

TÀrnmÄsen, i mitt tycke den snyggaste mÄsfÄgeln. Min första obs av denna lÀckra art.

TĂ€rnmĂ„s – Sabine’s gull

 

Under första dagen ser vi ocksÄ en val som hoppar pÄ flera kilometers avstÄnd, troligen en beak whale, Vi ser flera sköldpaddor av typen loggerhead, och vÄr egen europeiska stormsvala.

En Baird’s nĂ€bbval hoppar ett par kilometer bort frĂ„n bĂ„ten. Jag drar ivĂ€g ett par skott pĂ„ mĂ„fĂ„ och lyckas fĂ„ en bild sĂ„ den gĂ„r att artbestĂ€mma.

Guiderna slÀnger i totalt tre mÀskhinkar med c:a en timmes mellanrum. En stund efter att den sista Äkt i börjar solen dala ned mot horisonten. Vi fÄr en bit quiche som vi smaskar pÄ medan vi hoppaa pÄ nÄgra lÀckra arter i sista ljuset. SpetstjÀrtade petreller kommer med jÀmna mellanrum sÄ sÀmre modeller att fotografera kan man ju ha. Vi packar ihop kamerorna och förbereder oss för att Äka tillbaka. Vi har Äkt ut c:a 1,5 timme vilket borde placera oss nÄgonstans 20-25 distans utanför madeiras kust dvs, pÄ internationellt vatten. Den 11-12 meter lÄnga ribben ormar sig igenom vÄgorna mjukt och sÀkert. Strax innan vi kommer fram till Machichu passerar vi dock ett smalt sund dÀr hela Atlanten vill igenom. Det i kombination med den snabbt uppgrundade botten som gÄr frÄn 4000 meter till kanske 20-30 meter i sundet gör att det blir vÀldigt krabb sjö och hÄrd ström i detta sund. Ett stÀlle som jag definitivt inte skulle vilja fÄ motorhaveri pÄ. Vi kommer nöjda och belÄtna in till kaj vid tiotiden och avslutar dagen pÄ en nÀrbelÀgen restaurang med macka, öl och artgenomgÄng, Idel nya kryss för mig.

Fredag förmiddag blir jag kvar hemma med nödvÀndigt arbete medan resten av gÀnget gör en exkursion till en högplatÄ och ett ökenliknande omrÄde. De ser ett flertal kanariepiplÀrkor och rödhönor. Efter lunch och lite vila Àr det dags för andra bÄtturen.
Denna dag börjar med en tur rakt ut frĂ„n machichu för att leta efter Atlandpetrell (Fea’s petrel). Det tar inte sĂ„ lĂ„ng stund innan vi sett ett par av dessa vackra fĂ„glar.

De Àr extremt svÄra att skilja frÄn Madeirapetrel men Zino har lite klenare nÀbb, annorlunda teckning runt ögat och en allmÀnt slankare kropp. DÀrefter vÀnder vi Äter skutan norrut för att lÀgga oss pÄ enligt guiderna det bÀsta stÀllet för att se Zinos.

Atlantpetrell eller Fea’s petrel Ă€r vĂ€ldigt lik den sĂ€llsynta Madeirapetrellen. NĂ€bben och kroppen Ă€r kraftigare pĂ„ Atlantpetrellen.

Efter en stund med de sedvanliga gulnÀbbade lirorna och spetstjÀrtarna fÄr vi nÄgra smörgÄsar och tuggar friskt pÄ dem nÀr vi plötsligt ser en labb. Det visar sig vara en vacker adult bredstjÀrtad labb med begynnande klubbor. En riktigt hÀftig art som jag bara sett en gÄng tidigare nÀr det var invasion 2015. Den flyger ogenerat nÄgra varv och drar sen vidare över det till synes oÀndliga havet. DÀrefter dyker Ànnu en överraskning upp. En flock smÄspovar strÀcker förbi. Ett par silvertÀrnor tittar till mÀsket innan de drar vidare.

BredstjÀrtad labb Àr verkligen en maffig art. en veritabel bulldozer i luften.

BredstjĂ€rtad labb – Pomarine jaeger

I Funchals hamn finns det oftast ett antal rosentÀrnor som fiskar. De hÀckar pÄ ön och Àr en art som flera av oss inte sett tidigare. Vi Äkte dit i tid för soluppgÄngen. Vi letar först pÄ ett stÀlle i hamnen men hittar bara fisktÀrnor. Vi tar oss en cortado och en patel de nata, ett sött och gott bakverk garanterat utan fiber. Vi satsar sen pÄ andra sidan hamnen och ser omgÄende en lÀmplig kandidat för rosentÀrna. Vi ser Ätminstone 5-6 olika individer. BÄde adulta och juvenila och t o m en trolig 2-k fÄgel. Jag hade nog trott att de skulle vara lÀtta att plocka ut frÄn de fisktÀrnor som ocksÄ fiskade i hamnen men det tog sin tid att lÀra sig se skillnad pÄ dem. Den har en snabbare snÀrtigare flykt, kortare vingar, mindre stjÀrt, de ger ett vÀldigt vitt intryck och dyker som en Kentsk tÀrna nÀr de fiskar. För mig var det nyttigt att stÄ och studera dem och efter ett tag var det tÀmligen lÀtt att se skillnad pÄ dem.

En rosentÀrna ryttlar i motljuset sÄ vingarna blir genomlysta.

En kraftig underexponerad rosentÀrna mot den mörka muren i bakgrunden ger en nÀstan svart/vit bild.

NÀr vi Àr mÀtta pÄ rosentÀrnor Äker vi upp för att reka omrÄdet dÀr Madeirapetrellen hÀckar. Det Àr pÄ toppen Pico de Arieiro. VÀgen dit Àr nog bland det vansinnigaste jag Äkt. En vÀg gÄr spikrakt upp frÄn Funchals hamn och vi Àr oroliga för den klena motorn i bilen. Lutningen Àr nog runt 20 grader och kanske t o m lite mer vissa passager. NÀr det Àr som brantast dyker det upp tvÄ killar med en korg kÀlke. De Äker kÀlke pÄ asfalten i dessa kÀlkar. Helt vansinnigt. Vi sÄg inte nÀr de körde men diskuterade ivrigt hur man fÄr stopp pÄ ekipaget. Till slut övergÄr den spikraka vÀgen i serpentinvÀgar som slingrar sig upp pÄ berget genom cederskogar. Vi stannar pÄ nÄgra stÀllen och ser en del Madeirabofink och MadeirakungsfÄglar. Uppe pÄ toppen Àter vi lunch och rekar lite hur vi ska gÄ nÀr vi tÀnkt oss att gÄ upp pÄ kvÀllen för att lyssna pÄ petrellerna. Strax Àr det dags att Äter Äka ned för den sista turen pÄ havet.

Vi Äker rakt ut med bÄten Àven denna eftermiddag och ganska snart ser vi flera Atlantpetreller som cirkulerar runt nÄgot. NÀr vi kommer nÀrmare ser vi att det Àr delfiner som jagar och förmodligen pressar upp fisk mot ytan som fÄglarna kan ta. Jag Ängrar genast att jag inte tog vattenhuset. Hade jag haft det hade jag troligen haft en del skapliga delfinbilder dÄ de första gÄngen kom rÀtt fint nÀra bÄten. Det Àr 15-20 flasknosdelfiner. Vi studerar dem och njuter av dess nÀrvaro tio minuter.

Flasknosdelfin

Underbara flasknosdelfiner cirkulerar runt bÄten i jakt pÄ smÄ tonfiskar.

Sen drar vi vidare norrut Àven denna dag. Jakten pÄ Madeirapetrellen gÄr vidare. Inget speciellt hÀnder denna sista dag ute till havs. Samma arter som tidigare i olika ljus. Vi njuter dock ÀndÄ av att se dessa fantastiska fÄglar utnyttja uppvindarna som bildas framför vÄgorna för att med dess hjÀlp flyga till synes för evigt utan anstrÀngning. Plötsligt dyker en fjÀllabb upp. Det tar ett tag att artbestÀmma den dÄ den saknar sina lÄnga stjÀrtfjÀdrar.

En fjÀllabb avtecknar sig mot Madeiras branta kuster.

Vi Äker hemÄt och vid ankomsten ser vi att det brinner pÄ berget. Det Àr dock en kontrollerad brand dÀr man byggt modeller av bÄtar som man satt eld pÄ för att fira (om jag förstod rÀtt upptÀckten av Madeira som hÀnde för 600 Är sedan). Det smattrar och av fyrverkerier och knallskott. Det Àr effektfullt med de brinnande skeppen i den svarta natten. Vi hittar en restaurang med ett ledigt bord och Àter en god middag och titta pÄ folkvimlet. Prata gÄr knappt dÄ det Àr ett liveband som spelar covers av blandad kvalitet pÄ högsta volym.

BÄtar brinner pÄ Machichos bergssidor för att pÄminna om conquistadorernas upptÀckande av Madeira. (om jag minns rÀtt..)

Sista dagen pĂ„ Madeira gör vi en utflykt till ett vĂ€rldsarv . En lagerskog, Laurisilva of Madeira som ligger vid byn Serra d`Água NV om Funchal. Det finns en vacker och brant stig som gĂ„r upp frĂ„n byn in i skogen. Vi promenerar nĂ„gon timme uppför och njuter av landskapet. Förhoppningen Ă€r ocksĂ„ att fĂ„ fotolĂ€gen pĂ„ Madeira duvan och kungsfĂ„geln. Duvorna visar sig vara vĂ€ldigt skygga sĂ„ det blir bara nĂ„gra lĂ„ngskott. Jag misslyckas Ă€ven totalt med kungsfĂ„geln vilket jag nog Ă€r den enda som gör. Men livet gĂ„r vidare


Den lokala varianten av kungsfÄgel vÀgrade stÀlla upp och posera vackert men ett bevis för att jag sett arten blev det iaf.

Vi Äker dÀrefter till en botanisk trÀdgÄrd som Ätminstone för min smak kÀnns som ett nedköp efter den fina promenaden i bergen. DÀrefter Äker vi upp till Pico do Arieiro för att fota landskapet och för att i bÀsta fall Àven fÄ höra Zinopetrellerna i natten.

NÀr vi gick ut till bilen började moln torna upp sig. NÀr vi Äkte de snirklande vÀgarna uppför berget började det regna. Attans tÀnkt vi som ville njuta av utsikten. Hoppet levde dock om att toppen skulle vara ovanför molnen.

NÀr vi har ca 200 höjdmeter kvar bryter vi igenom molnen och solen lyser oss i ansiktet. Makalösa scenerier breder ut sig. Vi hoppar ur bilarna och springer runt som yra höns och fotar Ät alla hÄll. Ljuset blir bara bÀttre och bÀttre. Jag hittar lite seglare och ett par tornfalkar som flyger runt i molnslöjorna som avtecknar sig mot bergssidorna. Rödhönor spelar i vegetationen en bit ned pÄ berssluttningen. NÄgra KanariepiplÀrkor födosöker i lavagru

EnfÀrgad seglare

Vi bad hotellÀgarinnan kolla upp att restaurangen var öppen pÄ toppen. Den var öppen till tio sa hon sÄ vi beslöt oss för att kÀka pÄ toppen. Det var tvÀrstÀngt redan vid 1900 nÀr vi kom upp. Solen gÄr ned och mÄnen stiger upp.

Vi börjar vandra lÀngs stigen mot hÀckningsplatsen för Madeirapetrellen. Det kÀnns som vi plötsligt befinner oss i Sagan om Konungens Äterkomst nÀr Frodo, Sam och Gollum vandrar pÄ de branta stigarna pÄ vÀg in i Mordor NÄgra passager Àr bara en meter bred och stup pÄ bÄda sidor. Definitivt inget för höjdrÀdda. Vi sÀtter oss ned och vÀntar pÄ mörkret. Förhoppningen ör att fÄ höra hur Madeirapetrellen anlÀnder med mat till ungarna. LÀtet ska pÄminna om en kattuggla ungefÀr. Vi sitter tysta i mörkret och betraktar nÀstan meditativt mÄnen som stiger upp bakom högsta toppen. Vi ser nÄgra med pannlampa nÀrma sig. Det Àr Hugo och Catharina som har med sig en grupp gÀster som har samma Àrende som vi.

Tornfalkar cirklar i molnslöjorna i jakt pÄ Kanariesiskor och KanariepilÀrkor.

Tornfalkar

Det visar sig att man behöver ha tillstÄnd för att vara pÄ platsen och att Hugo har licens för att ta med sig besökare. Han Àr inte helt nöjd och vi avlÀgsnar oss tillbaka mot parkeringen. Vi stannar dock pÄ halva vÀgen och strax dÀrpÄ fÄr vi höra ljudet vi vÀntat pÄ. Kryzz!!

Vi promenerar de mÄnga trappstegen mot parkeringen och Àr alla bra andfÄdda och trötta nÀr vi nÄr bilen. Vi rullar ned mot Machichu dÀr en kall Caneka och lite mat vÀntar. Vi kommer i sÀng ganska sent och skall upp redan vid fyra för att flyga hem till Sverige igen.

En spÀckad helg med hÀftiga arter, sköna samtal och underbar varierande natur Àr slut.

Fler bilder hÀr

 

Brushanespel i Liminka Bay (Liminganlahti)

Jag Àr ganska impulsiv. Ibland alltför sÄ. Efter VÄrgÄrda fotofestival i höstas bokade jag in en resa till Finland för att fota brushane trots att jag vet att nÀr maj vÀl kommer vill man inte vara nÄgon annanstans Àn pÄ Gotland. DÀr finns ju ocksÄ brushanar pÄ vÄren som ibland spelar nÀr de rastar pÄ sin vÀg norrut mot hÀckplatserna. Jag har dock lagt ganska mycket tid pÄ att fÄ bilder pÄ spelet men aldrig lyckats fÄ nÄgra bilder pÄ spel mer Àn pÄ lÄngt avstÄnd. Min förhoppning var nu att fÄ bra bilder av detta.

Liminka bay ligger ca en halvtimmes bilfÀrd frÄn UleÄborg och Àr en viktig hÀcklokal och rastplats för mÄnga fÄgelarter och individer.

Sagt och gjort jag Äkte till Finland. NÀrmare bestÀmt till UleÄborg. DÀrifrÄn vidare en halvtimme med hyrbil till Liminka bay. DÀr finns ett finfint Naturcenter som dessutom har ett hotell med fem rum. Under brushanespelet finns det möjligt att hyra gömsle för att komma nÀra och inte störa spelet. UpplÀgget drivs av Finn Nature med Jari PeltomÀki och han fru Kaisa. Ett trevlig naturÀlskande par. Jari Àr flerfaldig vinnare i diverse fototÀvlingar och har fotat natur sedan 1989. PÄ den tiden var det svÄrt att fota. Jag imponeras av fotografer som började med diafilm. Det var ett annat tÀnk. Man fick noga skriva upp exponeringar man anvÀnde och sen vÀnta ett par veckor pÄ att filmen skulle komma tillbaka frÄn Kodak för att se om man exponerat rÀtt. Det Àr annorlunda idag nÀr man brÀnner ivÀg nÄgra tusen skott pÄ ett pass och omedelbart kan justera exponering etc. och se resultatet direkt. Att ta en skarp rÀtt exponerad bild idag Àr inte svÄrt. Idag krÀvs mer Àn det för att ta en bild som sticker ut.

I Liminka finns gömslen pÄ tvÄ platser. Dels ett antal gömslen vid en översvÀmning och dels mot en liten vall 200 meter dÀrifrÄn dÀr sjÀlva spelet sker. Man fÄr fritt vÀlja i mÄn av plats och har man nÄgra dagar kan man variera ljus och plats för att fÄ sÄ stor variation av bilder som möjligt.

Gömslena Àr som smÄ lÄdor och den lÄda jag valt första kvÀllen har en glasvÀgg som jag valde dÄ de fÄglarna inte skyggar lika mycket för den som för varianten dÀr kameran sticker ut utanför gömslet. (DessvÀrre upptÀcker jag vid resans slut att i princip alla bilder jag tagit i detta glasgömsle Àr suddiga. PÄ nÄgot sÀtt har det blivit nÄgon brytning genom glaset som gjort att allt blev suddigt.) Det Àr ganska trögt. Brushanarna har minskat med ca 80% pÄ ganska kort tid och nu hÀckar bara ungefÀr 100 par i Liminka. Den mÀrkliga vÄren som började sent och sen övergick i sommar verkar har snurrat till det för fÄglarna ocksÄ. Troligen har mÄnga av de fÄglar som rastar hÀr istÀllet flugit vidare i det fina strÀckvÀdret till nordligare hÀckplatser. Det stora raset för brushanar Àr en minskande tillgÄng till slÄtterÀngar och betade strandÀngar som utgör hÀckplatser. Dessutom jagas de en del pÄ övervintringsplatserna i Senegal.

 

Det invecklade brushanespelet
Ett forskarteam pÄ Uppsala Universitet har i studier visat att det som skiljer de olika hanarna Ät Àr en specifik kromosonförÀndring som uppstod för ca fyra miljoner Är sedan. Det kan man lÀsa mer om hÀr: http://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=5604&typ=

Det finns tre olika typer av brushanehanar. De har helt olika fjÀderdrÀkter och helt olika roller i spelet. De varierar framförallt i fÀrg pÄ halskragen som Àr allt frÄn vit till svart med allt dÀremellan.
De mörka eller kraftfullt fĂ€rgade hanarna Ă€r aggressivare, kallas för “suverĂ€ner” eller independents. De Ă€r de vanligast förekommande i spelet ca 80%.

De ljusa, ofta med vit halskrage, Ă€r mer undvikande och passiva, kallas “satelliter” och utgör cirka 20 % av hanarna. Den tredje, och mest ovanliga morfen, Ă€r de “intermediĂ€ra” eller ”Faeders” som Ă€r hanar men bĂ€r en honfĂ€rgad drĂ€kt Ă„ret runt. De Ă€r vĂ€ldigt ovanliga och dessa utgör cirka 1 % av hanarna.

Jag tyckte det var svÄrt att se nÄgot mönster i korrelationen  upptrÀdande och koppling till fjÀderdrÀkt.
HÀr Àr nÄgra av kombattanterna.

Denna individ hade ett tydlig revir vid en tuva som den försvarade de tre gÄnger jag besökte spelplatsen.

 

 

Den hÀr individen hade en fjÀderdrÀkt i fÀrgen Grizzly (flugbindarterminologi). Han verkade ambulera lite runt hela spelfÀltet. Möjligen var han en satellit.

Denna individ kom och besökte spelplatsen lite dÄ och dÄ och verkade inte ha nÄgot omrÄde som han försvarade.

De ser för lustiga ut med sina kragar och mössor. Man fÄr mÄnga associationer till allt möjligt. Mest tycker jag de pÄminner om karaktÀrer i Louis XIV hov. De struttar runt med sina peruker, bugar sig och ser ibland förorÀttade ut. Blir de tillrÀckligt krÀnkta blir det duell. Viss likhet finns ocksÄ med delegaterna i House of Lords i det brittiska parlamentet.

Ansiktets sidor Àr som ni kan se tÀckta av vÄrtor, och visar att de Àr parningsredo och de ger ocksÄ visst skydd mot stötar frÄn motstÄndares nÀbb. RevirhÀvdande brushanar slÄss med nÀbbar och klor och kan i sÀllsynta fall döda varandra.

De kan fajtas rejÀlt och i sÀllsynta fall gÄr det sÄ lÄngt att nÄgon av kÀmparna dör.

Going in for a kill

 

De tre olika morferna beter sig olika under dessa spel. SuverĂ€nerna vaktar ett omrĂ„de inom leken pĂ„ cirka 1×1 meter och inom denna ruta uppvaktar de honor aktivt samtidigt som de försvara sitt omrĂ„de mycket aggressivt gentemot andra hanar. Satelliterna Ă€r mer undfallande och försvarar inte ett specifikt omrĂ„de utan försöker para sig med honor som besöker suverĂ€nernas omrĂ„den. De intermediĂ€ra hanarna anvĂ€nder ett camoflage genom att se ut som en hona. De försöker sno till sig en parning nĂ€r en hona kommer förbi. De rĂ„kar dock sjĂ€lva ut för att bli betĂ€ckta av andra hanar eftersom de andra tar dem för en hona. Ja ni hör det Ă€r fullt med intriger och ingredienser gott nog för en lĂ„ngkörare pĂ„ Netflix 🙂

NĂ€r man spenderar ett antal dagar pĂ„ samma plats lĂ€r man kĂ€nna individerna eftersom de ser sĂ„ olika ut. Man vet vilken tuva de försvara och vilka som Ă€r Satelliter Ă€r vĂ€ldigt tydligt, dĂ„ de oftast lĂ€gger sig ned och flyr konflikterna. Jag sĂ„g tyvĂ€rr ingen intermediĂ€r eller ”faeder” vad jag vet. SvĂ„rt att sĂ€ga eftersom de Ă€r lika honorna.

Förutom spelplatsen fanns Àven gömslen vid en vattensamling dÀr brushanar och andra fÄglar Ät och drack.

Vid vattensamling födosökte brushanar i pausen i spelet.

Ibland blir vattensamlingen för trÄng för de testosteronstinna brushanarna sÄ att de drabbar samman Àven i matpausen. Vilket ju var precis vad jag hoppades pÄ.

HÀr Àr vattensamlingens Àgare. Alla som satte sin fot hÀr utom möjligen rödspoven fick sig en omgÄng.

Rödspov Àr nog en av de snyggaste arterna. Den har ett nobelt utseende och rör sig som en modell.

I solnedgÄngen ropar en storspov. Kanske meddelar han sin ruvande hona att han Àr pÄ vÀg.

En flock tranor drar vidare norrut efter att ha tankat brÀnsle pÄ den fina rastlokalen.


UgglekvÀll

Jag fick möjlighet att följa med Jari och Kaisa nÀr de var ute och kollade pÀrluggleholkar. SjÀlvklart tackade jag ja till denna möjlighet. Det Àr rekordÄr med ugglor i Är sÄ om hÀckningarna gÄr bra kan vi förvÀnta oss en förbÀttring av antalet för de flesta arter.

De första tre holkarna vi kollade var tomma. PÄ vÀg till nÀsta holk passerade vi en stor björkdunge omgiven av Äkermark. Runt den platsen hade en av Jaris guider sett en hökuggla som jagat bort en jorduggla hÀromkvÀllen. Det kunde tyda pÄ att de hÀckade i dungen och vi gjorde ett försök att hitta boet. Vi traskade runt i den fina gamla björkdungen. Sumpigt och fint. Som gjort för vitryggig hackspett, som tydligen ocksÄ finns i omrÄdet. Vi har gÄtt runt en god stund nÀr jag hör en hökuggla sjunga. En melodiskt rullande sÄng. Jag fÄr en ganska god uppfattning om riktning och ropar till mig Kaisa och Jari. Efter nÄgra minuter hittar jag ett gammalt krÄkbo och tycker mig se nÄgot som rör sig i boet.

En av hökuggleparet kollar in de störande typerna. Vi lÀmnade platsen snabbt efter nÄgra bilder för att inte störa hÀckningen.

 

 

 

 

 

En av guiderna hade sett en lappuggla inte lÄngt frÄn dÀr vi var. Han misstÀnkte pÄ beteendet att det kunde vara hÀckning. Vi hittade den ungefÀrliga platsen och gav oss in i ytterligare en fin sumpskog.

Vi spred ut oss och letade runt i den fina sumpskogen full av ÀlgspÄr, björnspÄr och vildmarkskÀnsla.

Vi ger oss in i en magnifik sumpskog med Àlg och björnspÄr. Vi hittar efter en stund ett lappugglebo som blÄst ned frÄn en trÀdklyka. Tre Àgg pÄ marken. Ett Àr fortfarande helt men kallt och dött.

En av lappugglorna blickar ut över markerna efter en smaskig sork. En liten blodflÀck pÄ nÀbben avslöjar att den varit framgÄngsrik i sin jakt nyligen.

PÄ en avverkad del i en hög tal lÄg resterna av ett bo och pÄ marken lÄg dessvÀrre tvÄ trasiga och ett helt Àgg. Det förklarar det avvikande beteendet frÄn lappugglan tidigare. Den hÄrda blÄsten hade förmodligen fÄtt boet att gungas loss frÄn sina fÀsten i tallklykan med ödesdiger konsekvens. Det positiva Àr dock att det finns tid att hitta ett nytt bo och försöka igen.

En liten bit lÀngre bort sitter förmodligen paret som just avbrutit hÀckningen. De ser molokna ut men det gör ju Ä andra sidan en lappuggla jÀmt.

Precis dÀr vi parkerat för att titta pÄ lappugglorna finns ytterligare en pÀrluggleholk. Vi gÄr en kort bit pÄ en stig som för oss genom en underbar gammelskog med tjock mossa och skÀgglav i de vackra granarna. DÀr sitter en holk som Àr smakfullt gjord av en gammal björk. PÀrlugglan hör oss komma och kikar lugnt ut pÄ oss. Det Àr faktiskt första gÄngen jag ser en pÀrluggla. Jag har hört den Ätskilliga gÄnger men dÄ den Àr nattaktiv har jag aldrig fÄtt syn pÄ den.

PÀrlugglan stirrar pÄ oss men verkar helt lugn av vÄr nÀrvaro. Vi tittar pÄ varandra en stund innan vi backa ut ur den hÀrliga gammelskogen.

Vi Äker vidare och hittar ytterligare en lappuggla pÄ ett fÀlt pÄ vÀgen tillbaka. Helt galet. Totalt Ätta ugglor pÄ tre timmar i fÀlt.
Norra Finland har en fantastisk natur och artrikedom. Det vore kul att bila sig upp hela vÀgen över till Sverige och ner till Stockholm under 2-3 veckor. Men det fÄr nog vÀnta nÄgra Är eller till nÀsta liv.

En sista soluppgÄng möter mig innan jag lÀmnar Finland och Liminka Bay ett minne rikare.

Sista morgonen Àr jag i gömslet vid vattensamlingen och vÀljer nu ett gömsle dÀr kameran Àr ute i luften. Orrarna spelar pÄ vÄtmarken ackompanjerad av rastande tranor och nÄgra morgonpigga grÄgÀss. NÄgon handpumpar vatten med en gammal pump. Det Àr rördrommen som sjunger vackert pÄ rördrommars vis. En storspov spelflyger för sig sjÀlv . En skrattmÄs blir morgonens första gÀst utanför gömslet. Som sÄ mÄnga gÄnger förr Àr den först pÄ plan och jag knÀpper nÄgra bilder med canons ögonblicksfrysare.

Jag lÀmnar Liminka Bay nöjd med vistelsen men inte helt nöjd med bilderna. Men det kan man heller inte rÀkna med att vara jÀmt. Jag fick en hel del fina exponeringar pÄ minneskortet i hjÀrnan. Det Àr minst lika viktigt om inte viktigare.

KĂ€llor: Wikipedia samt Uppsala Universitet, Fredrik Widemo

 

Med hÀrfÄglar och blÄkrÄkor pÄ Puzstan

Genom Ă„ren har man sett fantastiska fĂ„gelbilder frĂ„n Ungern. I Ungern bor en fotograf som heter Bence Mate. Han toppar varje Ă„r nĂ„gon av de stora internationella fototĂ€vlingarna. Han Ă€r fantastiskt duktig pĂ„ att bygga gömslen för att skapa möjligheter att ta bra bilder. Samtidigt Ă€r han inte en kille som bara gör det för bilden utan det han gör skapar ocksĂ„ möjligheter för fĂ„glarnas hĂ€ckning dĂ„ de fĂ„r perfekta hĂ€ckningsplatser serverade av honom. För ett par Ă„r sedan kontaktade jag honom för att se om man kunde boka nĂ„gra dagar. Det var fullt tvĂ„ Ă„r framĂ„t. Jag sa att honom att sĂ€tta upp mig pĂ„ en vĂ€ntelista om det dök upp nĂ„got Ă„terbud. För ett par veckor sedan trillade det ned ett mail i inkorgen dĂ€r jag erbjöds tre dagar pĂ„ hans farm. Efter en snabbkoll hemma nappade jag pĂ„ detta. Det var inte helt sjĂ€lvklart. Jag har senaste tiden tröttnat lite pĂ„ att man ser liknande bilder frĂ„n fotografer som Ă„ker till kommersiella gömslen. Jag trivs egentligen kanske bĂ€st med att ligga pĂ„ en gotlĂ€ndsk strand. MEN arterna och min nyfikenhet lockade mig till att Ă„ka dit. Jag fĂ„r en del tips i förvĂ€g av Jonas Claesson som var pĂ„ plats veckan innan. I gengĂ€ld fĂ„r jag slĂ€pa hem hans kĂ€ngor som han glömt kvar. 🙂

Bences farm ligger en och en halv timme frÄn Budapest. Det Àr ett vidstrÀckt odlingslandskap inte helt olikt Sverige som möter mig. Jag fÄr sÀllskap i transporten frÄn flygplatsen av tvÄ israeler. En av fördelarna med att Äka ensam Àr att man alltid gör nya bekantskaper.

Efter en kort fikapaus gÄr vi igenom fördelningen av fotografer pÄ de olika gömslena. Jag börjar med en kvÀll i Theatre. Det Àr ett gömsle som Àr helt fantastiskt. Det ligger i ett trÀskomrÄde med vass och smÄ sjöar som Àr nÄgon halvmeter djupa. Vi kommer fram till ett litet hus. NÀr man gÄr nedför trappan kommer man in i en gÄng pÄ 10-15 meter som tar oss fram till sjÀlva gömslet som Àr otroligt avancerat. Det Àr glasskivor pÄ 1,5 gÄnger 5 meter Ät tvÄ hÄll. Med och motljus. Tre fÄtöljer med en specialanordning med plats för tvÄ kameror. En elhiss drar upp skyddet för fönstret och pÄ en digital display stÀller man in antifogsystem, luftvÀrme och golvvÀrme. Helt galet. Gömslet ligger en meter under marken sÄ man sitter och tittar ut med hakan över vattnet. DÀr gÄr Àgretter, grÄhÀgrar, natthÀger, en svart stork , skrattmÄsar, svarthuvade mÄsar och massa andra arter.

Till en början kommer det kraftig regn som piskar i dammens vatten. NatthÀgern Àr en hÀftig art med en skön personlighet.

 

Efter regn kommer sol. KvÀllen avslutas med ett fint guldigt ljus som reflekteras av vasen och ger en fin bakgrund till natthÀgern.

Jag sÀllskapar med en tysk och en av israelerna. Vi har en fantastisk kvÀll som börjar med en störtskur och avslutas med en skön solnedgÄng. Typ, precis vad man skulle vilja ha om man fick önska. En sak jag noterar och som gÀller genomgÄende Àr att ett 500 mm objektiv Àr onödigt stort dÄ avstÄnden Àr korta. Jag kompletterar med ett 70-200 med eller utan 1,4 konverter men det blir inte samma bokeh som med femhundrat och det ger mig lite huvudbry. Det optimala hade varit ett 200-400 med inbyggd konverter. Alternativ ett 300 f/2,8. Men det Àr lyxproblem. Jag fÄr klura lite mer och försöka hitta intressanta kompositioner med det jag har.

En svart stork fyller upp hela sökaren men det gÄr tack vara de spÀnnande röda benen och nÀbben ÀndÄ att hitta lite kompositioner som hÄller.

Det Àr ett riktigt kul pass. Man kastar ivÀg skott Ät höger och vÀnster dÄ det stÀndigt dyker upp nya möjligheter. Jag kollar lite dÄ och dÄ pÄ motljussidan om det hÀnder nÄgot dÀr och fÄr nÄgra bilder dÀr med. NÀr man fotar motljus frÄn gömsle mÄste man vara extra försiktig. Det spegelglas som anvÀnds mister sin förmÄga om solen skiner rakt in som vid solnedgÄngen. DÀrför anvÀnder man svarta klÀder och ett svart skynke framför oss som endast har ett hÄl för kameran.

Ett par grÄhÀger Àr en smula oense om vems mörten egentligen var. En konverteringen till svart/vitt ökar dramatiken.

 

En lÀngre slutartid med 70-200 tar bort detaljerna ur bakgrunden och ger en softare intressantare bild i skymningen.

Tillbaka i kampen bjuds pĂ„ en sen middag. DĂ„ gĂ„r vi Ă€ven igenom fördelningen av gömslen för morgondagen. Överlag var det vĂ€ldigt flexibelt och tillmötesgĂ„ende och det mesta gick att lösa dĂ„ det finns sĂ„ mĂ„nga olika gömslen. Jag prioriterade att försöka komma undan sĂ„ jag fick ett eget gömsle. Det lyckades för det mesta. Men denna morgon började jag tillsammans med Assaf frĂ„n Israel. En duktig ganska ung och driven fotograf. Vi skulle spendera morgonen i Rollertower. Det var ett torn med en trĂ€dkoja i en trĂ€ddunge. Alla barns dröm. Utanför gömslet hade man pĂ„ en stör satt upp en bit av en stock med bohĂ„l. DĂ€r hĂ€ckade en familj blĂ„krĂ„kor. Det var alltsĂ„ mĂ„let för dagen. Morgonpasset var motljus.

Morgonens pass i Roller tower var i motljus. Utmanande att fÄ till nÄgra intressanta bilder. Det fanns en yta med mörk bakgrund dÀr det gick att fÄ blÄkrÄkan att sticka ut ordentligt mot den svarta bakgrunden.

 

En blÄkrÄka kommer med en insekt till sina smÄttingar i bohÄlet.

Det var en fantastisk morgon med dimmor som började stiga och som började glöda nÀr de trÀffades av solen. NÄgra harar skuttar förbi och ett par sommargyllingar stÀmmer upp en skön konsert bakom vÄrt gömsle. De verkar ha bo i samma dunge. Vi sÄg dem ideligen flyga ifrÄn oss men aldrig till oss tyvÀrr. De landade inte heller pÄ de sittpinnar som fanns ditmonterade. Det gÄr fort och som jag nÀmde tidigare Àr jag mittemellan brÀnnvidder sÄ det blir en del frustration men vi njuter ÀndÄ av en skön morgon. En gök landar plötsligt framför oss sitter en stund och ropar och viftar pÄ stjÀrten Ät oss.

En gök landade i nÀrheten av oss som en liten glad överraskning.

Vi bryter upp vid nio nĂ€r ljuset Ă€r alldeles för hĂ„rt och jag passar pĂ„ att komma ikapp med lite sömn. NĂ€r jag vaknar tar jag en svĂ€ng ut till ett av de tre skogsgömslen som finns i sortimentet. Under lövverket blir ljuset filtrerat sĂ„ det gĂ„r att fota med hyfsat resultat Ă€ven mitt pĂ„ dagen. Gömslet Ă€r byggt med en vattenspegel som strĂ€cker sig 7-8 meter ut frĂ„n gömslet. DĂ€r vattnet slutar börjar en glĂ€nta som gör att man fĂ„r en fin bokeh och en grön bakgrund som varierar i nyans beroende pĂ„ hur ljuset faller. GĂ€sterna som kommer och dricker Ă€r mĂ„nga. De klassiska fröÀtarna stenknĂ€ck, bofink, talgoxe och blĂ„mes men Ă€ven gransĂ„ngare, svarthĂ€tta, turturduva och diverse andra arter. Det man hoppas pĂ„ Ă€r kanske framförallt sparv- och duvhök. Jag har dock inte turen pĂ„ min sida men Ă€r nöjd Ă€ndĂ„. Efter en snabb paus hemma Ă„ker jag till kvĂ€llspasset som skall spenderas i Hoopoe 5. Ett gömsle med fokus pĂ„ hĂ€rfĂ„gel. HĂ€r har man byggt ett inbjudande stĂ€lle för hĂ€rfĂ„geln att hĂ€cka pĂ„. En sandkulle med trĂ€beklĂ€dnad pĂ„ en sida verkar vara en drömlĂ€genhet att bilda familj i för hĂ€rfĂ„glar. Ofta föder de upp tvĂ„ kullar per Ă„r. Bredvid hĂ€ckar Ă€ven blĂ„krĂ„ka. Som namnet antyder Ă€r det lite av bildfabrik, det fĂ„r tillstĂ„s men Bence Ă€r fantastisk pĂ„ att förstĂ„ hur ”scenen” ska se ut för att ge rĂ€tt bilder och om fĂ„glarna trivs och dessutom förbĂ€ttrar hĂ€ckmöjligheterna sĂ„ Ă€r det ju bara av godo.

Den hÀr bilden var vad jag hade pÄ nÀthinnan nÀr jag Äkte ned till Ungern. En hÀrfÄgel med plymen utfÀlld och genomlyst av det mjuka ljuset frÄn den Ungerska solnedgÄngen.

 

HÀrfÄglarna flyger i skytteltrafik med mat till de snart flygga ungarna.

PÄ kvÀllen Àr det motljus vilket jag har börjat tycka om mer och mer. Jag har nÄgra bilder pÄ nÀthinnan som jag lyckas fÄ. Genomlyst tuppkam av det sista ljuset kan jag checka av pÄ listan av önskebilder frÄn resan.

VÀl hemma Àr det en kamp mot klockan för att snabbt hinna tömma minneskorten, backuppa och glutta lite pÄ bilderna innan man efter middagen kastar sig i sÀng för att njuta av de fÄ timmarna innan det Àr revelj. Maten pÄ kampen Àr supergod. Jag hamnar dock lite i klÀm mellan den israeliska gruppen och en grupp frÄn Luxemburg. De pratar bÄda pÄ sina respektive sprÄk utan att ta notis om mig sÄ jag kryper till kojs istÀllet för att ödsla tid pÄ middagen.
Morgonen spenderas pÄ samma stÀlle som kvÀllen innan men nu i medljus. Samma fÄglar men andra bilder. Det kan synas trÄkigt men det Àr en klar fördel att man lÀrt sig hur fÄglarna beter sig pÄ platsen sÄ att man kan vara beredd för att fÄ lite actionbilder.

HÀrfÄgeln ser ju verkligen mÀrklig ut. Jag har inte hittat nÄgon förklaring till vad kammen anvÀnds till sÄ det lÄter jag vara osagt.

Även denna morgon Ă€r vacker med dimmor som stiger. HĂ€rfĂ„glarna verkar dock ha nattsuddat för de vaknar inte förrĂ€n vid 0600 dĂ„ det mesta av magin försvunnit nĂ€r solen stigit upp en bit. Men jag njuter av fĂ„gelkvittret. SyndnĂ€ktergal, kornsparvar, sommargyllingar och turturduvor som spelar ramar in morgontimmarna ljudmĂ€ssigt.
HÀrfÄglarna flyger i skuttetrafik med den ena godsaken efter den andra. Syrsor, skalbaggar och allt möjligt annat lÀckert serveras till ungarna som bör vara i det nÀrmaste flygga. I ett av de andra gömslena hade ungarna lÀmnat boet sÄ dÀr var det ingen aktivitet lÀngre. Hur bra gömslena Àn Àr sÄ Àr det ju inte en direkt ergonomisk arbetsstÀllning vilket kÀnns efter 3-4 timmar i en fosterstÀllningsliknande position sÄ det Àr skönt att strÀcka ut den krökta misshandlade ryggen nÄgon kvart innan jag far vidare till ett annat skogsgömsle.

Detta gömsle heter mirror. Jag trodde att det var en anspelning pĂ„ vattenspegeln som blĂ€nkte framför gömslet men det var mer raffinerat Ă€n sĂ„. PĂ„ en stolpe fanns möjlighet att sĂ€tta upp en spegel som kunde styras inne frĂ„n gömslet för att styra ljuset sĂ„ man fick det dĂ€r man ville ha det. Du kunde Ă€ven fĂ„ medljus i kombination med motljus vilket inte hĂ€nder sĂ„ ofta i det naturliga. Men Bence’s fantasi sĂ€tter inga grĂ€nser pĂ„ vad man kan göra för att fĂ„ spĂ€nnande bilder. Det blir dock inga vinnarbilder för mig men lite nya arter dyker upp och lĂ„ter sig fotas. T ex stjĂ€rtmes av rasen Europea som jag inte sett tidigare. NĂ„gra ytterligare Ungernkryzz blir det ocksĂ„.

TvÄ unga stenknÀckar kommer ned till den lilla dammen för att slÀcka törsten.

En gransÄngare fÄngad i det svaga ljuset i skogsglÀntan. KOnverterad till svart/vitt.

Jag försöker som vanligt hinna med allt sĂ„ jag ber att fĂ„ bli flyttade till det sista av skogsgömslena som heter Large drinkingstation. Det Ă€r hĂ€ftigt byggt i en ravin som slutar nedĂ„t genom en lövskog. Även hĂ€r syns spĂ„r av Bences kreativitet. Nedanför ”poolen” utom synhĂ„ll frĂ„n gömslet stĂ„r en ramp med lampor. Han skall se om det gĂ„r att skapa en miljö dĂ€r man kan ta bilder pĂ„ natten. Kanske av nattskĂ€rror och fladdermöss och annat som kommer ned för att dricka. Man blir lite sugen pĂ„ att sjĂ€lv blir en entreprenör inom detta gebit i Sverige. Det börjar dyka upp idĂ©er i huvet pĂ„ allt möjligt man skulle kunna göra i Sverige. Men jag har ju faktiskt ett jobb men det kommer nog bli lite gömslen pĂ„ Gotland vad det lider.

En minervauggla hÀckar i nÀrheten av trÀdgÄrden. Den dröjer innan den kommer ut men det finns en svag strimma med ljus som mÄlar upp konturerna pÄ den.

Som avrundning pÄ kvÀllen blir det en sittning utanför trÀdgÄrden i ett gömsle framför ett trÀd dÀr det hÀckar minervaugglor. Det tar en stund innan de visar sig. TyvÀrr lite för lÀnge dÄ fÀrgerna och ljuset frÄn solnedgÄngen hunnit försvinna bakom en molnridÄ men jag fÄr ÀndÄ nÄgra bilder som jag ville ha. Bl a en dÀr bara det sista svaga ljuset visar ugglans konturer i mörkret.

Sista morgonen spenderas i en hĂ€sthage utanför en ridskola. DĂ€r har man med grĂ€vskopor grĂ€vt ett antal stora kratrar med lodrĂ€ta vĂ€ggar. Dessa vĂ€ggar Ă€r utmĂ€rkta för backsvalor och biĂ€tare att grĂ€va ut bohĂ„lor i. Även hĂ€r Ă€r det alltsĂ„ kommersiellt i kombination med att hjĂ€lpa dessa arter att fĂ„ bĂ€ttre hĂ€ckningsplatser. I hĂ„let har man dĂ€refter stĂ€llt diverse störar som man spikat pĂ„ lite mindre snyggare kvistar som biĂ€tarna gĂ€rna vilar pĂ„ mellan jaktrundorna. Även hĂ€r fĂ„r jag en del idĂ©er till egna fotoprojekt. Det finns tvĂ„ gömslet ett med och ett motljus. Jag börjar i motljusgömslet. Vi kommer dock dit pĂ„ tok för sent sĂ„ magin Ă€r redan borta men jag stretar pĂ„ en timme och byter dĂ€refter med en kille i medljusgömslet sĂ„ att vi fĂ„r möjlighet att prova bĂ„da. De Ă€r sĂ„ hĂ€ftiga att studera pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll. Onödigt vackra som alla biĂ€tararter och fantastiska flygare. De sitter pĂ„ en pinne och stirrar lite ryckigt Ă„t alla hĂ„ll och plötsligt har de fĂ„tt syn pĂ„ ett bi eller humla pĂ„ 30 meters avstĂ„nd och hĂ€mtar hem det. NĂ€r det kommer tillbaka till pinnen slĂ„r de ihjĂ€l biet mot pinnen innan de svĂ€ljer det. Det blir mer aktivitet ju lĂ€ngre dagen gĂ„r och de kivas om bĂ€sta platserna pĂ„ pinnarna och man ser ocksĂ„ förhandlingar mellan biĂ€tare nĂ€r nĂ„gon kommer med ett bi och den andra tigger. Förmodligen Ă€r det nĂ„got slags parbildningsceremoni för de som Ă€nnu inte gĂ„tt till hĂ€ckning. Vid nio Ă€r ljuset pĂ„ tok för hĂ„rt sĂ„ sista timmen innan vi blir hĂ€mtade Ă€r det bara att njuta av bastuvĂ€rmen i gömslet och av biĂ€tarnas uppvisning. Det var löjligt svĂ„rt att fota dem nĂ€r de flög. Trots att det blĂ„ste en del som gjorde att biĂ€tarna flög lite lĂ„ngsammare i motvinden sĂ„ hittade inte autofokusen biĂ€tarna mot den brokiga bakgrunden. Jag provade alla instĂ€llningar utan nĂ„gon banbrytande förbĂ€ttring. Jag fick tillrĂ€ckligt av bilder Ă€ndĂ„ för att kĂ€nna mig nöjd.

Jag blir snabbt varse att det Àr knepigt att fota BiÀtare. Efter nÄgot tusental försök sitter i alla fall ett skott och jag fÄr en bild jag blir nöjd med. INteraktion mellan djur Àr att alltid roligt att fÄ pÄ bild.

 

BiÀtarna Àr ju veritabla flygande smycken med sin fantastiska fÀrgprakt.

TyvÀrr var det en svÄr brokig bakgrund men jag upptÀckte att fÄglarna gjorde sig bra Àven nÀr de var oskarpa. Det hÄrda ljuset och trÄkiga bakgrunden softades nÀr man hade dem i oskÀrpa. Jag tycker att de blev finare sÄ.

 

En duvhökshona landar bara tio minuter efter att jag tagit plats i gömslet och gÄr efter en stunds vaksamhet ned och dricker.

Timmarna i Ungern börjar lida mot sitt slut men jag lyckas prata mig till en sista tur till ett av skogsgömslena. De flesta av besökarna har haft tur och haft sparvhök och duvhök som kommit och druckit men inte jag. Men skam den som ger sig. Vi Äker och hÀmtar Asaffa frÄn Mirror. Han sa att det var lugnt dÀr hela morgonen. Jag sÀger adjö och kryper in i gömslet och nÀr jag tittar upp sitter en ung duvhökshona dÀr. Hon fÄr inte plats i sökaren sÄ jag börjar försiktigt ta nÄgra portrÀttbilder i tyst enbildslÀge. Hon Àr vaksam och lyssnar hela tiden. Jag tar Àven en del bilder med 70-200 men det blir gyttrigt dÄ man inte fÄr samma bokeh utan fÄr med för mycket av bakgrunden. Ena sidan av gömslet Àr till viss del solbelyst av en hÄrd stark mitt-pÄ-dagen.sol. Men jag försöker med lite alla möjliga metoder fÄ nÄgra bilder som kan duga. Till slut hoppar hon i och tar ett snabb-bad. Sen upp pÄ kanten och skaka loss och lyssna en god stund igen. Sen ner i vattnet för ytterligare en simtur. Hon upprepar detta ytterligare en gÄng innan hon till slut flyger ivÀg. En hÀrligt timme har hon bjudit pÄ. Den extra tiden jag fÄtt hade verkligen lönat sig men det Àr tvÄ timmar ytterligare kvar.

Den unga duvhökshonan ser ut att ha existentiella funderingar dÄ den stirrar upp i skyn och stÀller sig frÄgan. Finns det nÄgot högre vÀsen?

 

Efter badet skakar hon av sig vattnet. Tack och lov pÄ skuggsidan dÀr det Àr finare ljus och mer spÀnnande bakgrund.

Koncentrationen droppar dock en aning nÀr man ser den 10:e talgoxen hoppa i och bada. Jag lÀgger mig pÄ britsen och vaknar 10 minuter innan jag ska bli hÀmtad. Det kÀnns i hela kroppen att det inte var hÀstens sÀng jag sovit i utan en smal trÀbrits utan kudde. Men skönt var det ÀndÄ. Snabbt tillbaka och packa ihop pinalerna och bege sig mot flyget.

Fantastiskt spÀnnande dagar i Ungern. Men hur bra det Àn var Àr jag osÀker pÄ om jag Äker tillbaka. Det Àr nÄgot visst ÀndÄ med att sjÀlv fÄ en ide till hur man ska fÄ en specifik bild eller kanske man bara hittar en fin plats med ett fint ljus och lÀgger sig pÄ chans för att se vad det ger i nÄgon nÀrbelÀgen damm eller havsvik. Det hÀr var dessutom ett bakslag för min ickeflygskampanj sÄ i höst ska jag anstrÀnga mig för att stanna hemma. Men att se nya platser och besöka andra kulturer Àn sin egen Àr berikande Àven pÄ ett annat plan som gör det svÄrt att motstÄ sÄ döm mig inte om jag faller till föga igen. Ungern var ett nytt land för mig och den kÀnsla jag fick pÄ denna korta tid var att det verkar vara ett vÀnligt land med utmÀrkt mat och skönt klimat. Med andra ord Puzstan och Gulaschen fÄr godkÀnt.

Svalbard – isbjörnarnas sköra kungadöme

HÀr hittar du ett lÀngre klipp frÄn resan

Svalbard
Svalbard Ă€r en ögrupp som ligger pĂ„ 78 grader nordlig breddgrad. Ögruppen har c:a 2800 invĂ„nare och tillhör Norge. Longyearbyen Ă€r huvudstaden och Svalbard styrs av Sysselmannen. Det finns ett traktat, Spetsbergstraktatet som innebĂ€r att Svalbards landomrĂ„den och territorialhav tillhör Norge, men att de anslutna staternas medborgare har rĂ€tt att dĂ€r bedriva nĂ€ringsverksamhet samt Ă€gna sig Ă„t jakt och fiske pĂ„ samma villkor. Norska lagar gĂ€ller, men Norge fĂ„r inte ta ut mer skatt Ă€n vad som krĂ€vs för Svalbards lokala behov. Enligt avtalet skall Svalbard vara neutralt och en permanent demilitariserad zon.

FÀrdvÀgen
FÀrden startade i Longyearbyen i Isfjorden. Vi Äkte norrut hela natten upp mot packisen utanför nordvÀstra öarna. DÀrifrÄn Äkte vi till Fuglefjorden, Smeerenburgfjorden till isen i Biscayahuken vidare till Sörgattet. DÀrifrÄn vidare till Magdalenafjorden till Kongsfjorden, Blomstrandshalvöya till Hornsund och Samarinbukta. GnÄllodden passerades pÄ vÀg ut pÄ vÀgen till Bellsund dÀr vi stannade vid Rechercher breen. DÀrifrÄn vidare till Van Keulenfjorden förbi akselöya och in i Van Mijenfjorden. Sita dagen Äkte vi in i Isfjorden och in i Nordfjorden. DÀrifrÄn vidare in i Ekmanfjorden och Dicksonfjorden och vidare tillbaka till Longyearbyen. Jag mÀstrade pÄ Origo 11 april och anlöpte Longyearbyen igen den 19:e april.

Karta med resvÀg inplottat.

 

DÄlig start
Ett försenat plan (SAS) frĂ„n Arlanda gjorde att jag missade anslutningen i Oslo till Longyearbyen. Natten spenderades pĂ„ SAS Radisson istĂ€llet för Anne-Maries Polarrigg. DĂ€r jag skulle ha bott första natten. NĂ„ja, nya tag dagen efter. Vi flyger via Tromsö men runt tvĂ„ Ă€r vi framme och jag kvitterar ut min hyrbil pĂ„ flygplatsen, en fyrhjulsdriven Toyota pickup. Perfekt pĂ„ de vĂ€gar som finns runt Longyearbyen. Jag installerar mig pĂ„ hotellet och gör en snabb rekognosceringstur till en plats jag fĂ„tt tips om som regelbundet hĂ„ller bĂ„de ren, ripa och fjĂ€llrĂ€v. Jag konstaterar att alla djuren Ă€r pĂ„ plats och beger mig sen till Wildphoto’s introduktion och middag. Det var trevligt men det kliar i fingrarna att komma ivĂ€g och fota. Jag bryter upp och Ă„ker tillbaka till det stĂ€lle jag var tidigare och fotar bĂ„de ripa och ren. FjĂ€llrĂ€varna hör jag upp pĂ„ bergssidan.

De ropar Ät varandra. Det Àr parningsperiod sÄ det Àr förmodligen bÄde kÀrleksord och svordomar beroende pÄ om de riktar sig till honorna eller en inkrÀktande hanne. Efter en stund kommer Daniel. En trevlig IslÀnning som Àr med pÄ resan. En duktig fotograf som försörjer sig som Naturguide och skriver och illustrerar en hel del böcker. Han tipsar om ett stÀlle pÄ en annan vÀg dÀr det ligger tvÄ renkadaver. Jag Äker upp men hittar inte platsen men Daniel kommer och visar mig var det ligger. Klockan har blivit mycket sÄ jag Äker till hotellet men stÀller klockan pÄ 0300 för att komma upp före soluppgÄngen. Egentligen hade man kunnat fota hela natten. Det Àr ett behagligt mjukt ljus som dessutom fÄr hjÀlp av fullmÄnen.
Jag Äker raka vÀgen upp till renkadavret och dÀr Àr mycket riktigt en fjÀllrÀv som sliter i renen. Se alla bilder pÄ fjÀllrÀv hÀr.

En fjÀllrÀv sliter i renkadavret och har inget emot att jag tittar pÄ frÄn lite avstÄnd. Han t o m flirtar lite med mig.

De Àr underbara varelser. Vackra i sin vita pÀls och de ger ett gulligt intryck dÄ de som de flesta djur i arktis har lite nÀpna drag. Kort nos, kortare öron Àn vanliga rÀvar och kortare ben. De Àr dock uthÄlliga som fÄ och snabba. Strax ansluter Daniel och tvÄ andra gÀster pÄ resan.

En ung hane blir bortjagad frÄn renkadavret av den dominanta hanen sÄ snön yr.

Jag Äker till det stÀlle dÀr jag fotat pÄ kvÀllen för att se om jag kan fÄ fler bilder pÄ ripa och ren. Det blir lite motljusbilder pÄ ren och nÄgra ripbilder men inte sÄ mycket. Jag Äker till hotellet för att Àta frukost. Min otur fortsÀtter. NÀr jag ska checka ut upptÀcker jag att mina skor Àr borta. Mina dyra, stora och varma Sorel Àr borta. Det kanske Àr nÄgon som tagit dem av misstag men det hjÀlper inte mig i detta lÀge. Jag behöver ju skorna nÀr man Àr i Arktis.

Jag har mina lÄga kÀngor som fÄr duga tills vidare. I bÀsta fall kanske de kommit till rÀtta nÀr jag kommer tillbaka men det vore en överraskning. Vi trÀffas pÄ Wildphoto dÀr vi provar ut överlevnadsdrÀkter och skor och beger oss dÀrefter till bÄten.

Vi mönstrar pÄ M/S Origo
Vi tuffar ut och besÀttningen presenterar sig. Hela besÀttningen Àr svensk, vilket sÄklart Àr trevligt. Annars Àr jag den enda Svensken bland gÀsterna. Vi lÀmnar Longyearbyen och tuffar först vÀsterut för att nÀr vi lÀmnat fjorden styra norrut upp mot packisen. Landskapet och kvÀllen gör mig alldeles knÀsvag. Ljuset blir bara bÀttre och bÀttre och vi stÄr alla pÄ lite olika stÀllen pÄ dÀck och fotar och pratar och myser till sent pÄ natten.

En StormfÄgel sveper förbi bÄten i nattens mjuka ljus.

Jag vaknade tidigt och gick ut pÄ dÀck. Solen var uppe men syntes inte bakom bergen. DÀremot lyste den igenom dalarna och trÀffade den dimma som samlats runt bergen och belyste denna. Det blev en snygg effekt.

En flock alkekungar svÀrmar runt ett berg i den solbelysta morgondimman

En blek morgonsol markerar bergens konturer

Efter frukost hade dimman kopplat greppet om bÄten. Det var vÀldigt tjockt och man sÄg bara konturer. Att hitta en isbjörn som var pÄ lite avstÄnd var mer eller mindre omöjligt. Det sÄg bra ut i packisen och vi hittade en hel del spÄr men ingen björn. Vi sÄg dock annat. Vittrut, alkekung, spetsbergsgrisslor, tretÄiga mÄsar, tobisgrisslor och till slut kom Àven en ismÄs. En art som jag aldrig sett och hoppats mycket pÄ att fÄ se. Jag hann inte fÄ nÄgon bild pÄ den i dimman.

En blandad flock med ejder och praktejder passerar i dimman

En praktejderflock passerar ganska nÀra och jag har turen att vara pÄ rÀtt sida av bÄten nÀr det sker.

Vi sĂ„g Ă€ven en del sĂ€l. Plötsligt lĂ€ttar dimman en aning och ur dimman framtrĂ€der ett fantastiskt landskap. Packisens oregelbundna yta inramad av magnifika bergsidor som stupar rakt ned i havet. Man tröttnar inte pĂ„ sceneriet. Utan upprepar tillsammans med amerikanerna pĂ„ bĂ„ten. Amazing
.

En til praktejderflock passerar och jag lyckas fÄ nÄgra bilder i medljus nÀr de Àr rejÀlt upplysta pÄ de underifrÄn och ovanifrÄn sÄ de syns i hela sin prakt.

Ett mÀrkligt sken kommer underifrÄn nÄgra isblock. Det mÄste vara solen som pÄ nÄgot sett bryts genom det blÄ isblocket.

Plötsligt dyker det upp ett blÄgrönt sken i packisen. NÄgra block med blÄ glaciÀris har lagt sig pÄ varandra och pÄ nÄgot sÀtt lyser solen igenom och ger ett nÀstan overkligt sken i det annars kritvita landskapet. Jakten gÄr vidare. Vi ser mer spÄr av bÄde isbjörn, fjÀllrÀv och sÀl men ingen björn. Före lunch blir jag sömnig och kryper till kojs en timme. NÀr jag vaknar har vi gÄtt in i en fjord dÀr vattnet Àr helt spegelblankt och det ligger en glaciÀr som rinner ned i en bukt.

Jag vaknar upp efter en timmes nap i hytten och möts av denna utsikt. Jag tror fortfarande att jag drömmer.

Vi tar pÄ oss överlevnadsdrÀkterna och hissar ned zodiakerna för att se om vi kan fÄ nÀrkontakt med nÄgra djur. Vi styr mot glaciÀren och vi ser i kikaren att en grÀddvit klump rör sig dÀrinne. Isjörn!

Martin tar upp kikaren och fÄr syn pÄ en isbjörn inne vid glaciÀren, Àventyret Àr i full gÄng.

En “yellow blob” rör sig inne vid glaciĂ€ren. Som ni kan se Ă€r en isbjörn inte vit utan vaniljgul. Den syns ganska vĂ€l i det annars vita landskapet.

Vi smyger in i sakta mak och Roy, vÄr guide sÀger Ät oss att vara tysta och göra kontrollerade rörelser sÄ vi inte skrÀmmer björnen. Den rör sig till en början ifrÄn oss men gÄr sen ned i vattnet och simmar mot oss.

Smygande simmar isbjörnen mot oss ibland nÀstan med bara nosen över ytan. Det finns sÀlar runtom som upptÀckt honom (trots att han balanserar en isbit pÄ nÀsan) och provokativt simmar i nÀrheten.

Isbjörnen gÄr upp och skakar ur vattnet ur pÀlsen c:a 30 meter ifrÄn oss.

Den förföljs av nÄgra sÀlar som kÀnner sig trygga nÀr de befinner sig i vattnet. Sakta rör den sig emot oss tills den tar ett kliv upp pÄ isen och skakar pÀlsen. DÀrefter njuter vi av isbjörnen i runt tvÄ timmar. Den rör sig lÀngs med stranden. Vi Äker i förvÀg en bit och vÀntar in björnen som ofta passerar precis bredvid oss.

Isbjörnen passerar oss pÄ som nÀrmast 10-15 meters avstÄnd. Man hör hur det knastrar i snön nÀr den sÀtter ned sina mÀktiga ramar med knivskarpa klor.

Den tittar lite nyfiket pÄ oss men bestÀmmer sig för att ingen i bÄten Àr tillrÀckligt fet för att vara intressant och gÄr sen vidare. Trots att jag Àr fokuserad pÄ att fota hinner jag ÀndÄ ta in ögonblicket och njuter av den hÀr stunden tillsammans med ett av vÀrldens mest coolaste och hotade rovdjur. Den passerar som nÀrmast ett tiotal meter ifrÄn vÄr gummibÄt. Det vi fÄr bevittna Àr den perfekta bilden av en isbjörn. En frisk vÀlnÀrd isbjörn i ett landskap som skulle gjort Kung Bore helnöjd. MÀktigt!

Landskapet lÀngs kustremsan dÀr isbjörnen gÄr Àr helt fantastiskt med sina stora drivor av snö och is som vÀller ned i havet.

Björnen rör sig helt perfekt för oss och gÄr frÄn kusten in pÄ en platÄ under mÀktiga berg och kommer dÀrefter tillbaka mot oss över en kam med spetsiga toppar i bakgrunden. Jag skiftar mellan brÀnnvidderna 500mm, 70-200mm och 11-24mm. Detta för att fÄ sÄ stor variation av detta möte som möjligt.

En isbjörn under dessa mÀktiga berg Àr en syn som fullstÀndigt tar andan ur en.

Isbjörnen kommer över en Äs och har en hÀftig bergstopp i bakgrunden.

Till slut nÄr vi fjordis som ligger och dÀr blir det stopp för oss medans björnen fortsÀtter inÄt.

Björnen passerar oss i ljuset frÄn den nu lÄgt stÄende solen och rör sig mot fjordisen.

Alla i bÄten ler och kÀnner sig ödmjuka inför det vi just upplevt. Att fÄ vara nÀra en vild isbjörn i sitt verkliga habitat som Àr starkt hotat av klimatförÀndringarna Àr bÄde underbart men samtidigt tragiskt nÀr man tÀnker pÄ att vi alla flugit dit för att se den med egna ögon. I bÀsta fall kanske allas vÄra bilder kan fÄ upp ögonen pÄ folk (Ni som lÀser detta) sÄ att de tar sig i kragen och drar sitt strÄ till stacken för att minska klimatförÀndringarna. Se alla bilder pÄ isbjörn hÀr!

Det sista vi ser av björnen Àr att den gÄr över isen mot bergen. Kanske för att ta sig över till nÀsta fjord för att prova jaktlyckan dÀr.

Vi Äker med zodiakerna mot solnedgÄngen in i packisen och letar efter sÀlar, valrossar eller andra isbjörnar. Vi ser en valrosshona och en storsÀl och sÄklart en del fÄgel men kÀnner oss efter en stund vÀldigt nöjda och beger oss tillbaka till bÄten dÀr Bella gjort glögg till oss.

 

Jakten pÄ motiv fortsÀtter efter björnupplevelsen. Vi hittar en storsÀl och lite tobisgrisslor och en alkekung.

Medan de andra gÄr in och dricker glögg Àr jag tvungen att ta tillfÀllet att fÄ nÄgra bilder av stormfÄglar mot den solglödda ytan.

Det Àr den nya pÄskdrycken helt klart. Den sitter som ett smÀck efter en kvÀll i Zodiaken i -15 grader. Det hÀr var dag 2. Vad ska det bli dag 3?

VÄr minsta alka simmar fram mellan isbitarna i kvÀllsljuset.

Jag försover mig och Àr sist till frukost. Skönt trotsallt att fÄ sova ut. Vi har tuffat pÄ nÄgra timmar och rör oss söderut igen in i en fjord dÀr det tidigare legat ett valkadaver. Ett sÄnt kan försörja mÄnga levande vÀsen i flera Är. DÀr hade de haft en björn förra veckan. Vi lÀgger oss mot isen och stÀnger av motorn och spanar av hela fjorden men förutom nÄgra sÀlar och nÄgon valross sÄ Àr det tomt. En vacker plats dock med mÄnga fina sidor som ropar efter en skidÄkare. Jag fick höra att bÄten senare pÄ sÀsongen Àven gör skidturer. Efter lunch rör vi oss norrut igen. Planen Àr att köra sÄ lÄngt norrut det gÄr och sen vÀsterut lÀngs iskanten och leta efter djurliv. PÄ vÀg upp kom en hÀftig snöby och jag och en Alain en schweizare frÄn franska delen fotar stormfÄgel i snö.

Det blev mÄnga bilder i snöbyarna för att fÄ till en som jag blev nöjd med. HÀr var det en rejÀl snöby som gjorde avtrycket i bilden som jag ville ha.

Det Àr roligt att det Àr varierande vÀder sÄ man kan fÄ variation i bilderna. Vi letar i packisen en god stund. Vi ser nÄgra enstaka valrossar, en ismÄs men ingen björn.

Min första ismÄsbild blev kanske inte vad jag hoppades pÄ men det mÄste ju finnas nÄgot kvar att hÀmta nÀsta gÄng man Äker till Svalbard.

Jag roar mig med att göra lite panoreringar med lÄnga slutartider för att försöka fÄ med den blÄ fÀrgen som finns pÄ en del isflak som sticker upp. Jag inbillar mig att det kan bli en fin effekt. Vi passerar 80:e breddgraden vilket Àr bÄde kul men samtidigt tragiskt dÄ det egentligen vid denna tid borde vara mer is. IslÀget Àr bÀttre Àn förra Äret i alla fall. Efter en varm höst kom kylan och det repade sig en aning. Vi vÀnder söderut igen och styr mot det stÀlle dÀr vi sÄg en del spÄr tidigare. Vi har en lite ljusare klump pÄ isen som vi Àgnar en halvtimme Ät tills vi till slut bestÀmmer oss för att det var nÄgot annat. Jag gÄr och lÀgger mig och vaknar nÀr motorn stÀngs av och ankaret slÀpps. Jag tittar ut och vi ligger i en vacker fjord med en glaciÀr.

Vinden friskar i och river upp snön frÄn bergssidorna i Magdalenafjorden.

De fastfrusna isflaken ger ett spÀnnande grafiskt uttryck

Fjorden Àr smyckad med vackra isflak och det har börjat frysa ihop mellan dem. Jag spenderar nÄgon timme med vidvinkel och fotar is i alla dess former. Det Àr minus tjugo grader men det gÄr förvÄnansvÀrt bra. Det Àr ett fantastiskt fotogent motiv med oÀndliga variationer. Vi ser en fjÀllrÀv i blÄ morf som springer rakt upp för en fjÀllsluttning med gott och vÀl 30 graders lutning. Vinden kommer och det ryker vackert om alla fjÀlltoppar runt fjorden.

En vittrut glider över ett jungfruligt landskap som just berörs av morgonens första solstrÄlar.

Vi hittar inget liv förutom nÄgra grönlandssÀlar som ligger och simmar ryggsim framför bÄten. Vi svÀnger nu runt hörnet pÄ Alberti Land och sÀtter kurs söderut för att ta oss in i Kongsfjorden dÀr det historiskt sett varit vÀldigt intressanta möten med allt möjligt djurliv. PÄ havet ligger en kallrök och jag kÀmpar för att fÄ en stormfÄgel över dimmorna men det gÄr halvbra.

Det Àr en ganska lÄng tur och jag passar pÄ att ta det lugnt i hytten. PÄ vÀg in i Kongsfjord dyker det upp en Vikval. Den gÄr upp i ytan 5-6 gÄnger sÄ vi hinner se den. Det Àr en ganska liten val men ÀndÄ runt tio meter. I Kongsfjord finns en by dÀr det alltid Àr forskare pÄ plats. Man gör studier pÄ allt möjligt som klimat, meteorologi, glaciologi, etc. Vi tuffar framÄt och nÄr snart den stora glaciÀren lÀngs in i fjorden. PÄ vÀgen in passrar vi en flytande glasbit. Det Àr det intrycket jag fÄr av det slipade isberget som slÀppts frÄn glaciÀren.

Ett slipat isberg ser mot den mörka bakgrunden och nÀr den Àr upplyst av solen ut som en stor glasbit.

Den Àr bred och har malt sönder landskapet sÄ det Àr nÀstan platt dÀr den kommer fram. Norr om den syns tre spÀnnande bergstoppar som ser ut att ha varsin pyramid pÄ topparna. De kallas de tre kungarna och skall representera Sverige, Danmark och Norge.

Sista ljuset lyser pÄ pyramidformade topparna som pryder tvÄ av de tre bergen som man kan se pÄ bilden.

Efter middag hoppa vi i Zodiakerna för att undersöka vad det finns för djur i omrĂ„det. Ganska snart hittar vi en samarbetsvillig valross. En ganska stor hanne som ligger och snarkar pĂ„ ett isflak. Han tittar lite förstrött och rör sig lite makligt dĂ„ och dĂ„. Han lĂ€gger ena framlabben över ögonen som för att sĂ€ga: – LĂ„t det vara en dĂ„lig dröm som jag snart vaknar upp ur.

Den stackars valrosshannen tror inte sina ögon nÀr vi nÀrmar oss honom pÄ sitt isflak.

NÀr jag tar bort labben Àr de fÀrgglada mÀnniskorna med lÄnga apparater i hÀnderna borta.

I det allt finare ljuset poserar valrossen vackert mot de tre kungarna i bakgrunden.

Det Àr gott om tobisgrisslor runt oss. De hÄller pÄ med parritualer och vi fÄr t o m se en parning. Jag tar sÀkert 1000 bilder av tobisgrisslor i olika ljus dÄ det Àr en av mina favoritfÄglar. Jag tycker den ser ut som en liten lom och den Àr tjusig i sin svarta drÀkt med vita vingflÀckar och sina röda fötter och insidan av munnen.

Lite förspel i det fina kvÀllsljuset som lyser upp den lugna vattenspegeln.

Förspelet följs upp av lite pardans med halva kropparna över vattenytan cirklandes med öppna munnar.

Efter förspelet och pardansen sker parningen i den kyliga sÀngen i form av ett isflak.

PÄ en bergsida stÄr nÄgra renar och vid ett stup cirkulerar en flock tretÄiga mÄsar. NÄgot har gjort dem upprörda. Mycket riktigt hittar jag en fjÀllrÀv som cirkulerar under boplatserna för att se om den kan hitta nÄgot Àtbart.

GlaciÀren slÀpper kontinuerligt loss bitar av sig sjÀlv och ger till havet. NÀr de slipats av vattnet blir de veritabla konstverk. NÀr solen lyser igenom ser det nÀstan ut som stora jadestycken som flyter runt i det kalla vattnet.

Vi Äker in i glaciÀrens juvelavdelning och beundrar turkoser och smaragder som flyter omkring i fjorden.

NÀr vi kommer ombord startar vi omedelbart för att Äka söderut. Det blir en lÄng bÄtresa pÄ nÀrmare 17 timmar förbi Longyearbyen och Ànnu lÀngre söderut. Det Àr ganska kraftig sjögÄng sÄ bÄde frukost och lunch blir en utmaning för personalen. Vi passerar genom ett stort bÀlte av pannkaksis.

Pannkaksisen bildar ett fantastiskt pussel av isbitar sÄ lÄngt ögat nÄr. NÀr vÀgorna rör isen lÀggs pusslet om i ett annat mönster.

Fantastiskt hÀftig struktur. Isen varierar hela tiden sÄ vi springer ut och in hela tiden. Vi tuffar in i fjorden och stöter pÄ en flock med vitvalar. De Àr tyvÀrr en bra bit bort men vi kan se de blÀnka som guld nÀr solen trÀffar de vita blanka kropparna samtidigt som de blÄser ut luft och andas. Vi bryter oss in genom den tunnare isen fram emot fjordiskanten. Vi parkerar mitt pÄ en isbjörnshighway Det gÄr ett spÄr dÀr en eller flera isbjörnar gÄtt upprepade gÄnger Ät bÄda hÄller sÄ det verkar vara en rutt den tar regelbundet.

En eller flera björnar har patrullerat iskanten dÀr vi parkerat Ätskilliga gÄnger. Troligen det senaste dygnet.

Vi hÄller bevakning hela tiden och det blir en vacker kvÀll men kall. Ned mot minus 25 grader. Kallröken över det öppna vattnet blir till guld i solnedgÄngen. Jorden Àr en vacker plats om man tar sig tid att njuta av den.

Kallröken frÄn vattnet lyses upp av den nedgÄende solen. IsbjörnsspÄr syns till vÀnster i bilden.

Det blir ingen björn pÄ denna plats heller. Trots att det pÄ spÄren sÄg ut som att den rörde sig fram och tillbaka regelbundet dök den inte upp. PÄ morgonen följde vi spÄren lÀngs kusten men kunde inte lokalisera björnen. Dagen spenderades med bÄten i rörelse för att jobba oss framÄt mot Bellsund. Det tog lÀngre tid Àn berÀknat att tugga sig genom isen. NÀr vi kom fram till Rechercher fjorden sÄgs en isbjörn som jag inte hann se innan den försvann ned bakom en morÀnhög. Vi stannade över natten men björnen dök inte upp igen. PÄ morgonen lÀttar vi ankar och Äker norrut mot Isfjorden. Vi passerar GnÄlludden med ett mÀktigt fÄgelberg dÀr mycket fÄgel börjat samlas i det öppna vattnet mellan isflaken. Vi passerar en flock tretÄiga mÄsar pÄ en intressant linjerad is.

TretÄiga mÄsar linjerar upp sig lÀngs kanterna pÄ de ihopfrusna isflaken.

Dagen spenderades med bÄten i rörelse för att jobba oss framÄt mot Bellsund. Det tog lÀngre tid Àn berÀknat att tugga sig genom isen. NÀr vi kom fram till Rechercher fjorden sÄgs en isbjörn som jag inte hann se innan den försvann ned bakom en morÀnhög. Vi stannade över natten men björnen dök inte upp igen. PÄ morgonen lÀttar vi ankar och Äker norrut mot Isfjorden.

Det grÄmulna vÀdret tar fram och betonar linjer pÄ bergen.

Det har blivit mycket bĂ„tĂ„kande sista dagarna och ljuset Ă€r svĂ„rt sĂ„ det blir mest Ă€ta och spana som gĂ€ller. Det börjar bli lite segt men det Ă€r sĂ„ det Ă€r. Man kan inte förvĂ€nta sig att isbjörnarna ska stĂ„ pĂ„ rad och vĂ€nta pĂ„ oss. VĂ€dret har inte tillĂ„tit att vi sjösatt Zodiakerna och dĂ„ Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ till nĂ„gra bra bilder. Mitt i denna period av antydan till tristess blir jag vĂ€ckt av ”Polarbear on the ice”. Snabbt pĂ„ med klĂ€derna och ut med kameran.

Det Àr grÄmulet men i dimman har Josh fÄtt syn pÄ en isbjörn pÄ en bergssida. Det Àr tyvÀrr hÄrda vindar och snö sÄ det gÄr inte att komma nÀra stranden för att fÄ nÄgra bilder men vi ser att den Àter pÄ nÄgot. Kanske en ren. Det passerar nÄgra renar förbi den Àtande björnen och de tar ett varv runt av nyfikenhet vilket kan synas ganska dumt.

En hane passerar ganska nÀra bÄten men tÀmligen ointresserad fortsÀtter han förbi.

 

Vi ser björnen vandra bort över fjordisen mot en glaciÀr som leder mellan bergen till nÀsta fjord.

En hanne kommer gĂ„ende mot oss frĂ„n lĂ„ngt hĂ„ll. Han gĂ„r lĂ€ngs iskanten och Ă€r pĂ„ vĂ€g rakt emot oss. NĂ€r han nĂ€rmar sig tar han en liten svĂ€ng runt oss och fortsĂ€tter pĂ„ andra sidan. En typisk hanne menar nĂ„gon. Han bryr sig inte om oss utan fortsĂ€tter rakt fram. “Doing his thing” Vi avvaktar en stund för att se om han ska komma tillbaka men han traskar ivĂ€g runt fjĂ€llet. Vi tar oss vidare till nĂ€sta fjord och ”polarbear on the ice” hörs Ă„nyo.

Det Àr samma björn som kommer gÄende. Vi kÀnner igen honom dÄ han har ett brunt streck pÄ pÀlsen. NÄgot smuts han rullat sig i. Han lÀgger sig ned pÄ stort avstÄnd och blir liggande. Vi sjösÀtter Zodiakerna och nÀrmar oss. NÀr vi ligger vid iskanten Àr vi drygt hundra meter ifrÄn honom. Han lyfter pÄ huvudet, tittar pÄ oss hastigt och byter sen position och somnar om.

Vi Ă€gnar sĂ€kert tvĂ„ – tre timmar Ă„t att titta pĂ„ sovande björn. HĂ€r Ă€r ett axplock av lite olika positioner. Det fanns Ă„tskilliga. Favoriten var nĂ€r tungen Ă„kte ut. Vi var alla nyfikna pĂ„ om den skulle frysa fast i isen men den klarade sig. Kanske har glykol i sig.

Vi ligger i gott och vÀl tvÄ timmar och tittar pÄ en sovande björn. Under tiden dyker det upp en storsÀl. Den Àr rÀdd men nyfikenheten tar över och den lÀgger sig till slut pÄ isen och lÄter sig fotas en god stund.

En bearded seal (StorsÀl) tittar nyfiket pÄ oss men Àr samtidigt rÀtt och spattig.

Till slut tar nyfikenheten över och storsÀlen lÀgger sig pÄ isen och lÄter sig fotas en god stund.

Isbjörnen rör sig lite dÄ och dÄ men bara för att direkt somna om igen. Vi bryter för lunch och toabesök. En och en halv timme senare ligger björnen fortfarande kvar dÀr vi lÀmnat honom. Han stÀller sig upp till hÀlften och strÀcker pÄ sig men lÀgger sig sen ner och somnar igen. Vi ligger kvar och vÀntar och vÀntar. Till slut reser han sig upp och gÄr lojt ivÀg mot en grupp sÀlar som ligger pÄ isen ett stycke bort. Han gör ett utfall och alla sÀlar hoppar i vattnet. Kanske gör han detta för att sen lÀgga sig pÄ lur vid ett andningshÄl. Vi Àr kalla och nöjda och Äker hem för att Àta en Farewell dinner. Det hette tidigare Captains dinner. Men Emil som Àr kapten Àr ingen kille som svassar runt i uniformen utan vill helst hÄlla det informellt. Det blir en trevlig middag och vi anlÀnder kajen i Longyearbyen. Vi spenderar natten ombord och skiljs Ät efter frukost. Jag tar farvÀl av min hytt och tittar ut pÄ den gryende morgonen.

Sista soluppgÄngen genom hyttfönstret

Jag har en hyrbil som vÀntar och har ytterligare tvÄ dagars fotograferande i omrÄdet runt Longyearbyen. Mer ripa, fjÀllrÀv och ren. Kanske ocksÄ lite svÀrmande alkekungar som har börjat komma till boplatserna.

En Svalbardsripa (underart till vÄr fjÀllripa) födosöker pÄ strandbrinken i solnedgÄngen. Ett stilla snöfall börjar medan solen fortfarande lyser.

Jag börjar med att leta efter mina SorelkÀngor pÄ hotellet och pÄ skoteruthyrningsfirmorna men inget resultat. Jag köper till slut ett par vinterstövlar och ger mig efter en kvÀllsnap ut och har en lyckad natt med fjÀllrÀvar, renar och ripor.

Svalbardsrenen Àr en egen underart. Den Àr kraftigare och mer satt Àn den vi ser i Sverige.

Man ser renar överallt runt Longyearbyen och de Àr tÀmligen oskygga.

Den sista dagen spenderar jag tillsammans med Sophie frÄn Wildphoto och Josh frÄn bÄten. Vi har en fantastisk stund tillsammans med fjÀllrÀvarna och de kommer riktigt nÀra i fint ljus, snöfall och blÄst i en skön kombination.

Efter ett par dagar tillsammans med fjÀllrÀvarna ser man tydligt skillnad pÄ individerna. Min gissning Àr att detta Àr en hane. Den var lite större och hade ett litet spetsigare uttryck.

FjÀllrÀven fÄr en gloria nÀr den nedgÄende solen lyser i den fluffiga pÀlsen.

FjÀllrÀven stannar ofta upp och lyssnar för att höra djur under snön. Det finns inga lÀmmlar men andra gnagare har följt med bÄtar till Svalbard och byggt upp en population runt Longyearbyen.

Det blir mycket bilder och alla Àr nöjda. De andra Äker till hotellet. Jag hÀnger kvar en stund till och njuter av stunden. Solen har gÄtt ned men lÀmnar som ett spÄr kvar dÄ den hÀnger precis under kanten för att snart gÄ upp igen.

Solens mÀrkliga ljus fÄr mig att tÀnka pÄ ett rymdskepp som strÄlar upp mÀnniskor för abduktion.

Dagen för hemresan gÄr Ät till 500 vÀntande mail i datorn och diverse annat fix. Hemresan gÄr enligt plan och det Àr hÀrligt att komma hem till familj och vÄrfÄglar. Svalbard Àr nog det stÀlle som hittills vÀckt starkast kÀnslor hos mig. Jag Àr omÄttligt förtjust i det karga med arktis och tundran. Det blir Äterbesök med garanti.

Äventyret Ă€r slut för mig. För de som landar med det hĂ€r planet ska det just börja.

 

Sri Lanka – lite som Indien de Lux

AvfÀrden gÄr frÄn Arlanda 18:10 med Quatar airways via Doha. Vi anlÀnder Sri Lanka, Colombo 09:30 lokal tid. Efter diverse immigrationrutiner möter vi den chaufför som vi i förvÀg bestÀllt för att köra oss till Hikkaduwa. Smilla blev dÄlig i magen och illamÄende under flygningen och Àr svag och hÀngig. Vi stannar och Àter frukost pÄ en restaurang pÄ vÀgen och Smilla fÄr i sig en banan och mÄr successivt bÀttre. Vi Äker pÄ lokala vÀgar till en början.  Efter en stund Äker vi förbi en damm dÀr vi ser darter, spotted bill pelican och diverse hÀgrar. Vi Äker snart upp pÄ motorvÀgen och tempot blir jÀmnare. Sanna och Smilla sover strax sött dÀrbak. Jag studerar landskapet som Àr lummigt, kuperat och grönt. I risodlingarna födosöker kohÀgrar och en del Àgretter och man ser parakeeter och biÀtare flyga över vÀgen och nÄgra brahminyglador pÄ avstÄnd. Efter ett par timmar kommer vi fram till Hikkaduwa dÀr vi ska bo tvÄ nÀtter pÄ Hotel Coral Sands. Vi fÄr en drink som vi tror Àr stjÀrnfruksjuice. Lite annorlunda smak men det smakar spÀnnande. Efter en kort tur pÄ rummet för ombyte till badklÀder gÄr vi ned till stranden. Det Àr ganska hÄrd vind och mycket vÄgor. Inga surfvÄgor tyvÀrr men hade varit fint för kitesurf. Vi gÄr nÄgon kilometer efter stranden och studerar omgivningarna. Hotellet ligger innanför nÄgra klippor som skyddar ett korallrev. Det ligger mÄnga dykbÄtar inne dÄ det nog inte Àr bra dykförhÄllanden pÄ grund av blÄsten och grumligt vatten. Vi rekar lite surf men hittar bara en kille som har fyra brÀdor för uthyrning. Vi badar i vÄgorna en stund och gÄr tillbaka till hotellet för en stunds vila och en sen lunch. Inget spÀnnande pÄ menyn utan vÀstanpassad mat typ tandoori submarine sandwich. Men det gÄr bra nÀr det sköljs ned med en lokal öl som heter Lion.

Möte med 100-kilos sköldpadda
Solen gÄr ned redan före 18 sÄ jag skyndar mig ut för att testa dykhuset i solnedgÄngen. DÄ kommer Smilla springande och berÀttar att det Àr sköldpaddor lite lÀngre bort pÄ stranden. Vi skyndar dit och spenderar 20 minuter med tre Green turtles (soppsköldpaddor).

1600greenturtle5

De stannar inte uppe lÀnge nÀr de andas sÄ man fÄr vara snabb om man ska fÄ en bild.

1600greenturtle4

TyvÀrr Àr det pÄ vÀg att bli mörkt och det Àr grumligt i vattnet men det blir ÀndÄ nÄgra bilder som minnen av detta hÀftiga möte.

1600green-turtle1

En till pÄ en hungrig soppsköldpadda.

Under tiden jag fotar fÄr jag en riktig knallhuvudvÀrk men hÀrdar ut tills det blir mörkt dÄ jag vill ha lite bilder med mig pÄ dessa hÀftiga djur. VÀl hemma pÄ hotellet krÀks jag och gÄr och lÀgger mig.

1600solnedgang1

DykbÄtarna utanför hotellet blir en fin siluett i solnedgÄngen

Morgonpromenad i Hikkaduwa
Jag vaknar nÀr klockan ringer vid fem. Efter en titt genom fönstret konstaterar jag att det spöregnar ute och gÄr och lÀgger mig igen. Jag somnar dock inte och efter en kort stund sÄ slutar regnet och jag tar en promenad med kameran. Jag gÄr efter huvudgatan i Hikkaduwa och svÀnger efter en stund in pÄ en mindre vÀg som gÄr igenom ett villaomrÄde med djungelliknande trÀdgÄrdar. Det hörs en hel del fÄgel men jag Àr inte pÄlÀst pÄ lÀtena sÄ det som inte syns kan jag inte artbestÀmma. Ett hetsigt upprepande lÀte lyckas jag till slut artbestÀmma till Indisk palmekorre.

1600palmsquirrel1

Palm Squirrel har ett högfrekvent locklÀte som jag trodde var en fÄgel innan jag till slut upptÀckte att det var denna ekorre. Den Àr vanlig och fanns i smÄ grupper överallt.

Det flyger en del parakeeter och biÀtare över huvudet pÄ mig men jag hinner inte se vilka arter det Àr. Jag ser dock en White-bellied drongo, common Taylorbird, redvented bulbul, Brownheaded barbet, yellowbilled babbler, spotted doves och nÄgra andra arter. Efter frukost börjar det regna igen. Vi tar en autoriksha till Galle dÀr enligt uppgifter vÄgorna skulle vara finare Àn i Hikkaduwa. Det stÀmde verkligen. LÄnga fina vÄgor pÄ en sandstrand i en bukt skyddad frÄn vinden. Det spöregnade sÄ det var perfekt att Àgna dagen Ät surfing.

Chaufören som skjutsade oss till Galle visade oss en indisk restaurang men riktigt bra local food. Efter lunch körde vi ett pass till i regnet sen skyndade vi hem för att titta pÄ sköldpaddorna igen. TyvÀrr var det fortfarande grumligt vatten och solen pÄ vÀg ned och det gav tyvÀrr vÀldigt korta tider vilket jag inte upptÀckte förrÀn jag kom hem. Med det nya vattenhuset behöver man ha ganska höga ison och gÀrna sol och klart vatten förstÄs. Det Àr svÄrt att se instÀllningarna i vattnet pga att mina ögon Àr kassa. Men det kommer att bli bÀttre det finns potential att ta riktigt coola bilder med lite tÄlamod. Vid sköldpaddorna dök det ocksÄ upp en havsorm som var ljus med ett blÄtt skimmer. Efter ett snabbt ombyte Ät vi middag pÄ Mamas Restaurant som lÄg nÀstan vÀgg i vÀgg med hotellet. Helt ok mat dÀr. Vi var alla möra efter fyra timmars surf sÄ det blir tidig kvÀll.

BÄttur pÄ Maduganga omgiven av mangrove
0540 blir jag hÀmtad av Wimal i hans autoriksha. Det hade sÄklart varit enklare att ta en taxi men jag blev lite förtjust i honom efter gÄrdagen dÄ han berÀttade om sin familj och sin situation. Inte pÄ ett beklagande sÀtt utan bara informativt. Klart annorlunda liv iaf. Anyway, we Äkte i full speed till floden Maduganga och hoppade i en bÄt. En platt farkost med stolsrader för gott och vÀl 15 personer. Det var dock bara bÄtföraren, jag och Wimal. Solen hade gÄtt upp för en stund sedan men ljuset var mjukt och fint. Vi tuffade sakta upp för floden genom mangroven. Det var fantastiskt lummigt och vackert. Man kan förstÄ att mangroven Àr en viktig biotop för fiskar, fÄglar och allt mittemellan dÄ den erbjuder skydd och nÀring och hindrar erosion. Det flög en del storkar pÄ höjd och ett antal kungsfiskare white-breasted kingfisher, stork-billed kingfisher och vanlig kungsfiskare.

1600storkbilled-kingsfisher1

Storkbilled kingfisher Àr en saftig pjÀs. En vÀldigt kraftig nÀbb och den kan bli nÀrmare 35-38 cm lÄng.

 

1600smyrna1

Whitebreasted kingfisher (Smyrnafiskare) ser man överallt. Runt risfÀlten, i trÀdgÄrdarna och lite varstans. Men den Àr ju vacker sÄ man tröttnar inte pÄ den.

Vi sÄg en grupp apor av arten purple-faced leafmonkey som Àr en endemisk för Sri Lanka. De Ät frukost i ett trÀd.

1600purple-faced-langur

TvÄ Purple-faced langur (Trachypithecus vetulus) eller purple-faced leaf monkey som den ocksÄ kallas. En endemisk art för Sri Lanka.

Diverse hÀgrar som kohÀger, ÀgretthÀger, rishÀgrar och sÄklart mangrovehÀger satt lite hÀr och dÀr i mangroven.

Logiskt nog hittar man en mangrovehÀger i mangroven.

En rishÀger hittade en fin fiskeplats i mangroveskogen.

Det var dock inga mÀngder av fÄglar. Det var inte bara fÄglar som fiskade utan lokalbefolkningen hade olika fasta redskap ute i floden och pÄ lagunen. Lite hÀr och dÀr sÄg man ocksÄ folk som metade.

1600hikkaduwa2

En man med metspö var ett vackert inslag i floden.

En varan simmade lÀngs mangroven och försvann in bland bladverket.

1600bandvaran3

En bandvaran (Asian water monitor) smakade sig fram i vattnet pÄ jakt efter nÄgot Àtbart.

Vi tuffade vidare och floden vidgade sig och blev till en sjö med större och mindre mangroveholmar. Vi tuffade runt nÄgon timme men sÄg inte sÄ mycket mer Àn Indian och little cormorant, en Shikra, en Indian Cuckoo, brahminy glador och en white-bellied sea eagle. Precis pÄ slutet nÀr vi tuffade nedÄt igen vaknade djurlivet till liv. Det dök upp nÄgra biÀtare, och en crested serpent eagle och strax före vi drog upp bÄten igen sprang en whitebreasted waterhen förbi pÄ stranden.

En Indisk gök försökte göra sig osynlig pÄ en pinne men gjorde ett ganska dÄligt jobb.

1600indisk-skarv1

Den indiska skarven Àr snygg med sina smaragdgröna ögon.

En little cormorant Àr verkligen en liten plutt i skarvfamiljen. Den ser gullig ut med sin korta nÀbb och mjukare form.

1600crested-serpent-eagle1

En crested serpent eagle bidrog till att det blev dÄlig stÀmning bland parakeeter och biÀtare.

1600shikra2

Den sparvhöksliknande Shikran tog en paus i en palm.

PÄ vÀgen hem stannade vi pÄ nÄgra stÀllen och spanade av. Jag sÄg en purpurhöna och en yellow bittern och en rödflikvika samt en liten orm som simmade i ett dike.

1600bittern1

En juvenil Yellow bittern bjöd pÄ en fin obs vid ett stop vid en liten vattensamling intill vÀgen.

Hemma hade tjejerna dragit till revet och snorklade för fullt. Jag anslöt badarna efter en snabb frukost.

Mot Yala
Vi packade ihop och hoppade in i minibussen som vi bokat via en ”broker” pĂ„ stranden. Med det menar jag en man som förmedlar tjĂ€nster pĂ„ stranden. Han fĂ„r sen provision pĂ„ de tjĂ€nster han förmedlar. Vi Ă„kte mot Tangalle men planen var att stanna pĂ„ vĂ€gen för att surfa nĂ„gon timme. Vi stannade i Willigama och surfade riktigt fina vĂ„gor.

1600smillasurf2

Willigama hade en fin vÄg och det fanns gott om plats framförallt en bit ut.

Stela och trötta kroppar gav dock upp ganska snart och efter en god lunch tuna burger och vÄffla med kolasÄs och vaniljglass pÄ ett nyöppnat stÀlle sÄ Äkte vi vidare. Vi passerade stick-fishermans i Mirissa men chauffören sa att detta var fejkfiskare som bara satt dÀr för att bli fotade för pengar sÄ det lockade inte. Efter lite telefonsamtal och vÀganvisningar kom vi fram till Eva Lanka hotel. Det visade sig vara en riktig höjdare. Lugn och skönt och belÀget pÄ en höjd med en makalös utsikt över en riktig paradislagun.

1600tangalle1

Den hÀr stranden hade vi helt för oss sjÀlva. Den kantades av rev som höll ett rikt bestÄnd av allehanda fiskarter.

Bungalows inbĂ€ddade i en vacker trĂ€dgĂ„rd med blommande trĂ€d och buskar. Synd att vi bara skulle bo hĂ€r en natt tyckte alla. Vi slĂ€ngde in grejerna pĂ„ rummet och sprang ned till stranden för att ta ett dopp i solnedgĂ„ngen. Efter det tog vi en drink och “internettade” en stund innan middagen serverades. Vi kör vidare pĂ„ Sri Lankan specialities. Idag blev det pilaffris med kyckling, auberginröra och potatis samt en fruktsallad till dessert. Kaffe Ă€r tyvĂ€rr knappt vĂ€rt att bestĂ€lla. Det Ă€r t om svagare Ă€n Norskt kaffe.

MorgonskÄdning i trÀdgÄrden
Morgonen dĂ€rpĂ„ gĂ„r jag upp tidigt för att se vad hoteltrĂ€dgĂ„rden har att erbjuda. Det rör sig en hel del fĂ„gel bland buskarna. Bl a Purple-rumped och Loten’s sunbird, Asian paradise flycatcher, Yellow-billed babblers, common taylorbird, Black headed oriole, lesser goldenback mm.

common-taylorbird1

Common taylorbird stötte pÄ man pÄ lite hÀr och dÀr. Den Àr ganska orÀdd och syns ofta i urbana miljöer.

2000koel2

En hane av arten Koel.

1600lotens-sunbird1

Den hĂ€r snyggingen Ă€r en hane av arten Loten’s sunbird. En rejĂ€l krok att stoppa in i lĂ„nga blomtrattar för att komma Ă„t nektaren.

2000lesser-goldback2

En lesser goldback Àr en vacker hackspett som Àr nÄgot större Àn större hackspett. Jag sÄg bara en ytterligare art av hackspett i Sri Lanka.

2000spotted-dove1

Det finns mÄnga snygga duvor pÄ Sri Lanka. Det hÀr Àr en Spotted dove som Àr vÀldigt vanlig i landet.

1600tickels3

Tickel’s blue flycatcher var en snygg flugsnappare som dök upp utanför vĂ„r bungalow.

2000yellow-billed-babbler1

Yellow-billed babbler Àr en av de vanligaste och oskyggaste fÄglarna pÄ Sri Lanka. Babbler Àr ett vÀldigt bra och beskrivande namn pÄ denna högljudda pippi.

1600purplerumped5

Purple-rumped sunbird gillade buskarna som omgav vÄr bungalow. En riktigt snygg kavaljer.

Efter frukost ansluter jag mig till familjen pÄ stranden och njuter av den fantastiska stranden. Jag provar Äterigen mitt undervattenshus men har svÄrt med instÀllningarna. Dels för att man Àr halvblind och dels för att knapparna inte funkar optimalt. Jag mÄste ta ett snack med aquatech nÀr jag kommer hem.

Vi drar ill Yala
Vi packar , betalar, kollar mailen och börjar röra oss mot Yala. Kari, vÄr chaufför ringer till hotellet och upptÀcker att lodgen vi ska till ligger betydligt lÀngre bort Àn han trott dÄ det finns tvÄ ingÄngar till parken. Det blir en stressig bilresa som slutar med att vi fÄr börja safarin med vÄr packning i bilen. Det gÄr bra trotsallt men vi förlorade lite safaritid.

Efter en kort stund stöter vi pÄ en grupp med sri lanka elefanter. De betar löv och Àr vÀldigt lugna och harmoniska. De Àr betydligt mindre Àn bÄde afrikansk och indisk elefant men pÄminner starkt om indisk elefant.

1600lankesisk-elefant2

En liten unge av arten lankesisk elefant Àter löv alldeles bredvid jeepen.

2000lankesisk-elefant4

Den lankesiska elefanten Àr vÀldigt lik den Indisiska men betydligt mindre.

Gröna dvÀrgbiÀtare blir den första arten av fÄgelslÀktet som jag fotar. Jag mÀrker efter en stund att de Àr vÀldigt talrika.

Den hÀr juvelen Àr en grön dvÀrgbiÀtare. Jag har sett den i Oman tidigare men hÀr fanns den i stor mÀngd. Man tröttnar av förstÄeliga skÀl inte pÄ den.

Det Àr ganska gott om fÄgel och det blir en del hyfsade fotolÀgen. Fokuset Àr dock helt klart instÀllt pÄ leopard. I bilen har vi förutom chauffören en ung zoolog som heter Danulo. En glad och positiv kille som pratar bra engelska och en positiv instÀllning till allt. Vi har Àven en naturvÄrdare frÄn regeringen som följer med för att se att naturturismen gÄr rÀtt till. Han tar rollen som ett slags andreguide och hittar en del fÄglar och ödlor som vi raskt fotar av. Chauffören gÄr under namnet Mr Lizzard vilket vi snart förstÄr. Han stannar och pekar pÄ en mÀngd olika ödlor men hittar ocksÄ mycket annat.

2000oriental-garden-lizard2

HÀr Àr en Oriental garden lizzard. Den Àr lite som en kameleont och kan anpassa fÀrgerna till underlaget.

1600land-monitor1

HÀr Àr en ung land monitor som varit pÄ ett ovÀlkommet besök i en termitstack.

Vi kommer fram till ett hett stÀlle dÀr det stÄr ett antal jeepar. De har haft leopard för 20 minter sedan men den hade försvunnit in i buskarna. Vi hÀnger kvar ett tag men tycker strax att det kÀnns trist att stÄ med de andra jeeparna och börjar ta oss runt sjÀlva. Vi kommer till slut till en fantastisk strand dÀr vi tar en eftermiddagsfika. Vi sitter och fikar pÄ grunden till en vila som sveptes bort av tsunamin. DessvÀrre med en turistfamilj i den. VÄgen gick tre kilometer in i parken. Djuren hade redan kÀnt pÄ sig katastrofen och försvunnit sÄ de klarade sig bra trotsallt. Danulo berÀttade att han kommer frÄn staden Galle dÀr vi surfade och han och hans familj bor pÄ ett berg med utsikt mot viken dÀr vi surfade. Han sÄg vÄgen komma in och svepa med sig mÄnga av hans vÀnner och bekanta. Hans pappa var pÄ arbete i Mattara som ligger 3-4 mil dÀrifrÄn och hördes inte av pÄ flera dagar förs han helt sonika kom inpromenerandes till allas lycka. Alla kommunikationer hade varit nedlagda och eftersom han Àr en vÀnlig man hade han hjÀlpt folk pÄ vÀgen att ta hand om sina döda. Minnena frÄn den ödestigra julhelgen kommer tillbaka. Det blev otroligt starkt att höra berÀtelsen frÄn ett ögonvittne.

Vi Äker vidare och det trillar in nÄgra fÄgelarter till. Vi möter flera jeepar som ger tummen upp och pekar bortÄt det hÄll de tidigare sÄg leopard sÄ vi speedar dit men förgÀves. Leoparden har stuckit redan. Vi kör runt en stund till men rör oss till campen dÄ mörkret faller snabbt. Det Àr ett fint ljus i kvÀllningen och jag letar efter nÄgot att fÄ i sökaren. Det fÄr bli nÄgra spotted deers och en vattenbuffel.

2000sptteddeer2

Spotted deer Àr det vanligaste bytet för leoparden. De finns i riklig mÀngd i Yala sÄ det Àr ingen tillfÀllighet att leoparderna trivs.

2000vattenbuffel2

En vattenbuffel har vattenhÄlet för sig sjÀlv och njuter i solens sista strÄlar av sitt gyttjebad.

Efter en timmes after safari gÄr vi till en barbecue utomhus. Det Àr charmigt att sitta vid ett bord pÄ en liten Àng med upplysta facklor runtom MEN nÀr det dimper ned nÄgon singalesisk variant pÄ bÀrfis i maten hela tiden försvinner charmen en smula. Vi Àter upp maten och gÄr in i vÄrt tÀlt dÀr vi ligger rÀtt tajt alla tre och svettas under ett moskitnÀt. Imorgon ska vi ha en heldagssafari dÄ tusan ska vi vÀl fÄ se en leopard.

13 timmar i jeepen
VĂ€ckning 0500 och en snabb kopp te för att vara vid gaten innan de öppnar 0630. Vi Ă„ker in som andra jeep och Ă€r förvĂ€ntansfulla. Vi ska ha en heldagssafari idag vilket betyder 13 timmar i en jeep. Hurra tycker jag, not quite so mycket hurra tycker de andra
 Det börjar ganska lĂ„ngsamt och det verkar som att djuren Ă€r pĂ„ kongress nĂ„gon helt annanstans. Vi Ă„ker och Ă„ker och börjar snart kĂ€nna igen oss. Yala Ă€r indelad i fem zoner och vĂ„r arrangör har bara tilltrĂ€de till zon 1 men Ă„ andra sidan finns det enligt senaste inventeringen 33 leoparder inom det omrĂ„det. Vi Ă„ker in pĂ„ nĂ„gra nya vĂ€gar och kommer till ett vackert omrĂ„de med riktiga sockertoppsklippor inlindade i frodig grönska. DĂ€r hade varit ballt att fĂ„ ett leopardmöte. Vi trĂ€ffar dock bara nĂ„gra grĂ„ langurer och nĂ„gra fjĂ€rilar.

1600common-indian-crow1

Det var ganska ont om fjÀrilar men denna Common Indian crow sÄg man i riklig mÀngd.

Vi Äker vidare och kommer sÄ smÄningom fram till en vacker flod dÀr vi Àter lunch. Det visar sig vara inte helt oproblematiskt dÄ ett femtiotal toque macaque (ceylonmakak) hÄller oss sÀllskap pÄ ett irriterande sÀtt.

2000ceylonmakak4

LÄt er inte luras av den vÀna uppsynen. De har full koll pÄ vad vi gör med vÄr mat. VÀnde vi ryggen till sÄ var de inne i jeepen och röjde runt.

2000ceylonmakak3

De hÀr tvÄ var mer intresserade av av varandra. Honan ser verkligen ut att njuta av att bli avlusad.

De fÄr tag i matpÄsen men Danule fÄr ta pÄ den precis innan den försvinner upp bland trÀden. En vattenbuffel badar i floden och en ÀgretthÀger fiskar i dess sÀllskap. Smyrnafiskare och biÀtare flyger fram och tillbaka och en forsÀrla stannar som hastigast innan den flyger vidare utmed floden. Det var en riktigt god lunch med red rice och ett antal olika curries och papadum. Smaskigt vÀrre.
Turen gĂ„r vidare och vi Ă„ker tillbaka mot omrĂ„det dĂ€r det setts leopard kvĂ€llstid nĂ€stan varje dag pĂ„ kvĂ€llarna senaste veckan. Solen blir svagare och det börjar bli ett fint eftermiddags ljus men ocksĂ„ en del moln. Det Ă€r ungefĂ€r tvĂ„ timmar kvar av hela vsitelsen i Yala och jag börjar fĂ„ dĂ„liga tankar. Plötsligt fĂ„r jag syn pĂ„ nĂ„got genom snĂ„ren som inte kĂ€nns som siluetten av en spotted deer utan jag sĂ€ger till Danule att det kan ha varit en leopard. Sanna och Smilla fĂ„r ocksĂ„ syn pĂ„ den och vi Ă„ker bredvid den dĂ€r den skymtar vagt genom buskaget.  Plötsligt kĂ€nner jag Danules hĂ€nder vrida mitt huvud bakĂ„t viskandes – Another
leopard!

2000leopard5

PÄ vÀgen stÄr en ung leopardhane. Den leopard vi sÄg först i snÄren var hans mamma.

Mitt pÄ vÀgen stÄr en leopard som visar sig vara en subadult hane som gÄr mot vÄr jeep lÀngs ena vÀgsidan och passerar oss sÄ nÀra sÄ den till slut inte gÄr att ha hel i sökarfÀltet.

1600leopard3

Den gÄr lÀngs med vÀgkanten mot mig och jag hÀnger mig ut sÄ lÄngt jag kan ur jeepen för att fÄ bÀsta kameravinkel. Den lyser nÀsta i det lite grÄljuset som rÄder för stunden. Ett magnifikt djur.

2000leopard6

Den lankesiska leoparden (Panthera pardus kotiya) Àr den största av nio underarter av leopard. Det beror pÄ att den pÄ Sri Lanka Àr toppredator och kan ta större byten som den Àter i lugn och ro utan att vara rÀdd för att lejon eller tigrar ska komma och ta deras byte.

Ett underbart djur. Lika plötsligt som de kom var det över. Vi försöker de sista timmarna innan det blir becksvart att hitta dem igen men mörkret kommer tillsammans med ett regn och vi tvingas dra ned sidorna pÄ jeepen sÄ det inte gÄr att se ut lÀngre. Vi beger oss hemÄt till en vÀntande middag. Nöjda med dagen njuter vi av en hÀrlig middag denna gÄng under tak sÄ vi slipper fÄ bÀrfisslÀktingar i maten.

MorgonskÄdning med dÄlig planering
Det blir tidig morgon för mig igen. Jag har bestÀmt med Danule att vi tar en morgontur med jeepen till en sjö som ligger nÀra. PÄ vÀgen dit ser vi en del nya arter bl a en indian roller, en Jacobin Cuckoo och en whitebrowed fantail.

1600indian-roller1

En indisk blÄkrÄka sitter inom hyfsat rÀckhÄll bedvid vÀgen och avtecknar sig fint mot den gröna bakgrunden.

PÄfÄglar Àr en vanlig syn och de Àr rejÀlt ljudliga. De överröstar det mesta med sina gÀlla rop pÄ uppmÀrksamhet.

Efter diverse felkörningar kommer vi ned till dammen som Àr tom. Det ser ut som savann dÄ den Àt helt tom pÄ vatten. Vi gÄr ned men det Àr ganska klent med fÄgel och vi Äker strax hem mot vÀntande frukost.

En jeeptur i ett blekt Bundala
Trots idiotisk planering bestÀmmer jag mig för ett snabbt besök i Bundala natonal park samtidigt som tjejerna Äker till en fin nÀrbelÀgen strand. Jag bannar mig sjÀlv som inte tÀnkte pÄ att Äka till Bundala direkt i gryningen istÀllet för att Äka runt i nÀrheten av campen. Bundala Àr ett vidstrÀckt omrÄde med grunda, stora dammar som kan hÄlla oerhörda mÀngder av vadare och andra fÄglar. VÀl i Bundala plockar vi upp en kompis till Danule som ska vara bra pÄ fÄglar. Han Àr hyfsad men det kÀndes som att jag hade bÀttre koll pÄ vadarna dÄ det Àr mÄnga bekantingar dÀr. SmÄsnÀppor, rödspovar, gluttsnÀppor, spovsnÀppor, styltlöpare och ett flertal andra arter. Den roligaste arten tycker jag var en mindre vadarsvala men den fick jag tyvÀrr inga bra bilder pÄ. Vi Äker runt ett par timmar och det blir som vÀntat inga bra bilder i det hÄrda ljuset men en parning mellan roseringed parakeets var rolig att fÄ pÄ bild.

1600roseringed-parakeet1

Först blir det lite gos och hÄngel..

2000roseringed-parakeet2

Sen blir det full aktivitet för att sÀkra artens fortlevnad.

Vi Äker ut ur parken för att möta chauffören Kari och tjejerna i stan. Viss dramatik infinner sig nÀr Sannas kort blivit uppÀtet av en bankomat. Det visar sig att en restaurang lyckades trycka in fel kod för mÄnga gÄnger sÄ att kortet spÀrrats. SÄ de var tvungna att behÄlla kortet. Bra dÄ att jag hade ett kort som vi kunde ta ut pengar pÄ.

Mot regnskogen i Sinharaja
Nu började en lĂ„ng bilresa till Sinharajas regnskog. Vi passerade pĂ„ vĂ€gen Udawalawe national park dĂ€r det fanns mycket elefanter. Vi sĂ„g en vuxen elefant som gick alldeles vid vĂ€gen och betade. Jag misstĂ€nker att den matats in av lokala försĂ€ljare eftersom mĂ„nga bilar stannade för att fota och blev dĂ„ erbjudna att köpa olika saker. Jag sjĂ€lv köpte en pĂ„se mango. SĂ„ det funkade med andra ord. Vi Ă„kte strax av frĂ„n den ganska bra vĂ€gen pĂ„ en annan vĂ€g som blev sĂ€mre och sĂ€mre för att till slut bli en vĂ€g dĂ€r den stackars minibussen fick klĂ€ttra över bĂ€ckar, men det gick utmĂ€rkt. Mörkret föll men vi hann fram till Denyaya dĂ€r vi sen svĂ€ngde av för att Ă„ka sista biten mot regnskogen. VĂ€gen gick fram till en bro som var för smal för att Ă„ka över sĂ„ dĂ€r packades vĂ€skorna om till en autoriksha som körde över bron. SjĂ€lva promenerade vi över och fick skjuts pĂ„ andra sidan av en jeep som han tydligen körde över bron pĂ„ dagtid men han inte vĂ„gade Ă„ka med i mörkret. Vi blev visade vĂ„ra rum som var fantastiska. Det visade sig att jag bokat the luxury sweet pĂ„ Sinharaja Forest Edge som var en lĂ€genhet med tvĂ„ sovrum och ett jĂ€tte hĂ€ftigt badrum. Inredningen var i polerad betong. VĂ€ldigt hĂ€ftigt och modernt, helt olikt allt annat i Sri Lanka. Ägaren var en före detta lankesisk aktiemĂ€klare som köpt tomten dĂ„ han sĂ„g affĂ€rsmöjligheten. Efter vi installerat oss Ă„t vi middag pĂ„ verandan som vette rakt mot ingĂ„ngen till regnskogen. Jag kan verkligen rekommendera Sinharaja Forest Egde.

1600forest-edge1

Vi bodde i den gröna kÄken och hade hela undervÄningen för oss sjÀlva. LÀngan till vÀnster var helt nybyggd och en övervÄning skulle dit hÀrnÀst.

forest-edge2

Badrummet i polerad betong som var sammetslen att gĂ„ pĂ„ och ett berg i dagen i duschbadkaret. NĂ„gra varma bad var dock inte att tĂ€nka pĂ„ eftersom varmvattenberedaren Ă€r den lilla lĂ„dan pĂ„ vĂ€ggen….:-)

Supertrevlig familj som driver det och nÀrheten till regnskogen med apor som vrÄlar och alla andra regnskogsljud. Vi Ät en god middag i sÀllskap med en fransman och tvÄ israeler och hade en skön kvÀll utan wifi eller mobiltÀckning.

MÄnga nya fÄgelarter
Vid 0545 trÀffade jag Hemal. Han och jag skulle utforska omrÄdet runt lodgen för att se vad vi kunde hitta för fÄglar. Vi gick lite fram och tillbaka mellan stigarna och teplantagerna och sÄg bl a den fÀrgglada scarlet minivet och black bulbul, Sri Lanka hanging parrot och par Sri Lanka swallows. Enligt Hemal var det tvÄ Frogmouths som verkade förbereda hÀckning dÄ de regelbundet synts i ett apelsintrÀd nÀra till. Vi klÀttrade upp och glodde in i trÀdet i sÀkert en kvart men hittade inga smÄ grodmunnar nu. Vi fortsatte och hittade en flock med munias. BÄde scaly-breasted munias och white-rumped munias samt blackthroated munias flög runt i en större flock i ett grÀsbestÄnd intill vÀgen och vi njöt av dem en stund.

2000scaly-breasted-munia1

Flockar av munias flög runt i byn och Ät av frön i grÀset.

Vi kom till till slut ett trĂ€d med mycket saftiga bĂ€r. Vi gick upp i en teplantage som slutade ned mot trĂ€det sĂ„ vi kom pĂ„ ungefĂ€r samma höjd som kronan. Det var perfekt dĂ„ det flög fĂ„glar fram och tillbaka hela tiden för att mumsa i sig av bĂ€ren. T ex Green imperial pigeon, Sri Lankan green pigeon, golden-fronted leafbird, hanging parrot, Yellow-fronted barbet, Crimson-fronted barbet, Sri Lankan Hill Myna, White-faced starling, Legge’s flowerpecker och mĂ„nga fler. MĂ„nga av dessa arter Ă€r endemiska för Sri Lanka vilket ju gjorde det hela Ă€nnu roligare.

1600yellowfronted-barbet1

Yellow-fronted barbet Àr en endemisk art för Sri Lanka. Just det hÀr exemplaret verkligen poserade framför kameran och gjorde miner och apade sig.

1600crimsonfronted-barbet1

Ännu en endemisk barbet som heter Crimson-fronted barbet.

1600goldenfronted-leafbird1

Ännu en grön endemisk fĂ„gel. Denna heter Golden-fronted leafbird.

Regnskogspromenad bland ormar och blodiglar
Vi var snart sena till frukost och skyndade tillbaka. De andra var redan packade och klara för en regnskogsvandring. Jag slĂ€ngde i mig frukosten och gjorde mig klar för avfĂ€rd. För att försvĂ„ra för blodiglarna sĂ„ hade jag regnbyxor med fotbollsstrumpor ovanpĂ„ och dessutom allt insmort med ett rejĂ€lt lager salt. Redan efter en kort bit in i djungeln sĂ€ger Hemal ”Snake.” Det Ă€r en Green pit viper som vilar pĂ„ en gren intill stigen. De Ă€r nattaktiva och dĂ€rför orörlig. Den försöker hitta lite morgonvĂ€rme i det dunkla regnskogsljuset. Vi gĂ„r vidare och hittar en kangaroo lizzard. Planen var att gĂ„ en promenad pĂ„ c:a 14 km. Det finns en ganska bra stig men vi vĂ€ljer att gĂ„ upp en annan lite mer svĂ„rtillgĂ€nglig stig. Enligt Hemal sĂ„ finns det bĂ€ttre chanser att se fler fĂ„glar och djur efter den stigen. Efter en bit till hittar vi ytterligare ett exemplar av Green pit viper.

1600greenpiviper

En green pit viper var en vacker orm. Som de flesta varelser i regnskogen Àr den grön för att inte synas.

Strax efter bryter Hemal av en liten pinne och pillar lite under en sten och ut kommer en skorpion och tar tag i pinnen och kör in sin gadd i den. Vi travar pĂ„ och njuter av det vi ser oc att vara i regnskogen. Jag har mitt 70-200 pĂ„ kameran och det rĂ€cke oftast utmĂ€rkt. Eftersom jag aldrig kan vĂ€lja bort har jag dock med mig mitt 500 och 16-35 i ryggsĂ€cken. Det Ă€r tungt


Vi kommer fram till en bÀck dÀr vi ska fÄ fotmassage. Inte av vilken massös som helst utan av fiskar i bÀcken. Vi tar av oss vÄra skor och strumpor.

1600vatenfall1

Vid detta lilla vattenfall fick vi fötterna rensade frÄn gamla liktornar av fiskar som tuggade i sig. Alla satt med fötterna i vattnet och fnissade.

Jag har som jag misstÀnkte ett par iglar som tagit sig in trots mina motmedel och jag blöder ymnigt pÄ fotlederna. Jag kör ned fötterna i det svalkande vattnet och strax kommer ett antal fiskar och börjar kalasa pÄ gammal hud. Mums! Vi Àter vÄr medtagna lunch som bestÄr av nudlar och curry. Det flyger en del riktigt vackra, stora fjÀrilar runtom men de Àr allt för svÄra att fÄ pÄ bild. Vi tar pÄ oss skorna och vandrar vidare igen. NÀr vi passerar en gammal bro ser Hemal lycklig ut.

1600frogmouth1

En hona av Sri Lankan frogmouth stirrar pÄ mig med sina stora ögon. Grodmunnar Àr ett eget slÀkte vars nÀrmaste slÀktingar Àr nattskÀrrorna.

Han tar mig Ät sidan och visar mig en hona frogmouth som sitter i en buske alldeles nÀra. Den ser ut som en lite mogwai, ni som sett filmen gremlins fattar. Den tillhör ett eget slÀkte men Àr nÀrmast nattskÀrrorna. Jag knÀpper en del bilder. Den sitter lite avigt men det blir nÄgra bilder. Vi knallar pÄ och njuter av den hÀftiga kÀnslan att gÄ i regnskogen. Jag Àr helt genomblöt av bÄde svett och vatten. Vi passerar ett speciellt trÀd dÀr det lÀcker kÄda som klibbat ihop sig. Hemal berÀttar att humlorna anvÀnder det för att bygga sina kupor dÄ det Àr som klister. Han tar en klick pÄ en pinne och vi konstaterar att det ocksÄ Àr vÀldigt lÀttantÀndligt. Det flammar som fotogen nÀr man tÀnder eld pÄ det. DÀr Àr ett djur sÀger Smilla plötsigt och pekar pÄ nÄgot burrigt inne bland trÀden. Det burriga visar sig vara en jÀtteekorre som nu klÀttrar upp i ett trÀd men sitter och tittar tillbaka pÄ oss och undrar vad vi Àr för filurer.

1600giant-squirrel1

En Grizzled giant squirrel Àr stadig pjÀs 25-50 + lika lÄng svans.

Efter nÄgon halvtimme kommer vi fram till ett vattenfall med en hÀrlig uppsamlingspool nedanför. Vi tar oss ett uppfriskande bad och njuter av det friska sötvattnet.

1600regnskog3

I det hÀr vattenfallet svalkade vi oss efter en lÄng svettig vandring. NÀr vi tog oss tillbaka öppnade sig himlen och regnet vrÀkte ned.

NÀr vi badat fÀrdigt och ska ta pÄ oss klÀderna öppnar sig himlen och vi förstÄr varför det kallas regnskog. Som tur Àr har jag tagit med en vattentÀt sÀck som jag packar ned kameragrejerna i. Jag har inga regnklÀder men det spelar ingen roll eftersom man redan Àr dyngsur och det Àr varmt.

1600regn1

Regnskogen gör skÀl för sitt namn.

Jag och Hemal spanar vidare efter Sri Lanka Blue Magpie. Den vore ju kul att fÄ se. Vi passerar vÄr vÀn grodmunnen igen och lÀmpligt nog Àr det en bro i nÀrheten dÀr jag lÀgger ryggsÀcken under tak och tar nÄgra bilder till pÄ sötnosen eftersom hon nu vridit pÄ huvudet sÄ man ser henne rakt framifrÄn. Regnet upphör en smula och plötsligt stannar Hemal. Han har hört skatan. Han visslar en strof och tvÄ skator dyker upp. Jag hinner fÄ nÄgra bilder pÄ den ena sen försvinner de.

1600srilankabluemagpie1

En Sri Lanka Blue Magpie dök till slut upp. SignaturfÄgeln för Sinharaja och Sri Lanka.

Efter en stund kommer en tillbaka med en groda i munnen och sÀtter sig i skuggan och Àter i godan ro en bit ifrÄn. HÀrligt att jag fick se den ocksÄ.

1600sri-lankabluemagpie2

CeylonblÄskatan kom tillbaka med en saftig groda som den Ät med god aptit ett stycke ifrÄn oss.

Regnet tilltar igen och det vrÀker ner. Stigen Àr som en bÀck och det Àr inte lÀngre nÄgon ide att försöka gÄ pÄ sidan och hoppa mellan pölarna eftersom det bara Àr en stor pöl nu. Strax ser vi restaurangen bakom lövverket. Skönt! Time for a cup of tea. Ceylon tea off course. NÀr jag sitter och dricker min kopp te. Tycker jag att det kÀnns lite skavigt under strumpan. Jag tar av mig pÄ fötterna och jag har 7 blodiglar utspridda pÄ fötterna och nÄgra andra pÄpekar att jag har blodflÀckar pÄ t-shirten. Mycket riktigt sitter det ett antal iglar pÄ rygg och mage ocksÄ. NÄgra Àr feta och belÄtna. Jag tar bort en och vips har den borrat in tÀnderna i köttet mellan fingrarna. Man fÄr en liten flashback till alienfilmerna. Vi Àter Änyo en god middag, typ samma som igÄr, men det var ju gott sÄ vi klagar inte. Sen somnar vi gott.

Ännu en skĂ„darmorgon i Sinharaja
Jag har bokat in Hemal Àven denna morgon för en stunds skÄdning pÄ morgonen. Han frÄgade kvÀllen innan om det var nÄgon speciell art som jag ville se.  Jag talade om för honom att det vore kul om vi kunde hitta en Indian pitta. En speciell och snygg fÄgel som förvisso inte Àr en endem men en art jag aldrig sett och men hört talas om. De brukar tydligen hÄlla till precis i början av regnskogen sÄ vi tar en promenad in i mörkret. Det Àr mulet sÄ gryningsljuset Àr svagt och inne i skogen Àr det i princip obefintligt. Oddsen för att hitta en Indian pitta blir extra smÄ dÄ hotellhunden och dess tvÄ valpar springer efter oss och vÀgrar gÄ tillbaka. Allt liv inom ett par hundra meters radie försvinner utom synhÄll. Vi vÀnder och gÄr ned mot byn dÀr vi hade bra med fÄgel hÀromdagen. Jag hör en fÄgel ropa och tittar pÄ Hemal. Han ser glad ut: -Indian pitta, sÀger han och vi nÀrmar oss ljudet och fÄr snart syn pÄ den dÀr den sitter och morgonkacklar. NÄgon sÄng Àr det inte utan mer som ett skrik. Det Àr nÀstan magiskt vilken tur jag haft med de arter jag velat se. Det finns mycket kvar att hÀmta i Sinharaja sÄklart men jag kÀnner mig ÀndÄ nöjd.

1600indian-pitta1

En Indian pitta sjöng upp sig i ett trÀd och vi njöt av den en god stund. TyvÀrr var det mulet och mörkt men nÄgra bilder blev det.

1600indian-pitta2

Jag hörde en fabel berÀttas av Danule i Yala om att Indian pitta lÄnade ut sina fjÀdrar till pÄfÄgeln men han fick dem aldrig tillbaka. DÀrför Àr Indian pitta nu skygg och hÄller sig inne bland buskarna dÄ han skÀms medans pÄfÄgeln dÀremot visar upp sig sÄ mycket han kan. Jag tycker dock Indian pitta inte har nÄgot att skÀmmas för.

Det Àr betydligt mindre fÄgel i farten Àn igÄr och det Àr Àven sÀmre ljus och regn i luften. Vi ser dock en black-headed bulbul och flera arter barbets och annat trevligt. Ett par Alexandreen parakeet som ocksÄ Àr en ny art för mig. Kul. Det börjar dugga och Hemal sÀger att det kommer att regna rejÀlt snart. Han fÄr rÀtt. Jag packar ned kameran i den vattentÀta sÀcken jag har i ryggan och vi knallar hemÄt för en vÀntande frukost. Som de flesta semestrar har jag inte sovit lÀngre Àn till 0500 en enda dag. Det Àr sÄ underbart att fÄ morgonen för sig sjÀlv och njuta av naturens uppvaknande. Efter frukost packar vi ihop och fÄr skjuts över bron till vÄr vÀntande chaufför. Jag har varit nyfiken pÄ att se hur det skulle se ut med chefens stora pickup pÄ bron men det jag fÄr se Àr helt vansinnigt. NÀr den Äker upp Àr det utan överdrift inte mer Àn en centimeter pÄ var sida bilen mot pelarna. Skulle han hamna snett finns ingen marginal att manövrera pÄ nÄgot sÀtt.

VÀl nere frÄn bron i trygghet trÀffar vi Kari och hoppar över i hans bil. Efter diverse strul med bankomaterna gör vi oss skuldfria och Äker vidare mot Bentota. Det Àr en stad som ligger ganska nÀra Colombo som Kari snackat sig varm för. Det kÀnns dock mycket som Gran Canaria nÀr vi kommer fram. Vi hittar dock ett rev som ger lite vÄgor och de hyr ut brÀdor pÄ stranden. Jag och Smilla surfar en timme men det Àr knepiga vÄgor i den hÄrda blÄsten och de har bara korta longboards sÄ det gÄr inget bra för mig. Vi bestÀmmer oss för att satsa opÄ morgondagen och hoppas att vÀdret ska vara bÀttre. Vi Äker hem och Àter middag och gÄr sen och lÀgger oss. Vi vaknar alla tidigt och jag tittar ut och ser till min besvikelse att det blÄser hÄrt och strax börjar det Àven regna. Inget bra lÀge för surf med andra ord. Hela dagen fördrivs som en enda lÄng vÀntan pÄ att Äka till flygplatsen. Lite mat, lite mobilsurf, mera mat, mera surf och nu sitter vi hÀr pÄ flygplatsen i Colombo och hÀr slutar Àventyret och hemma vÀntar snöglopp, bÄtupptagning, avstÀngning av sommarhus etc. Back to Reality.

Sri Lanka – FĂ„glar

1 PÄfÄgel, Pavo cristatus
2 Ceylondjungelhöna, Gallus lafayettii    
3 SmÄdopping, Tachybaptus ruficollis  
4 Asiatisk gapnÀbbsstork, Anastomus oscitans      
5 Mindre adjutantstork, Leptoptilos javanicus   
6 SmÄskarv, Microcarbo niger   
7 Indisk skarv, Phalacrocorax fuscicollis
8 Indisk ormhalsfÄgel, Anhinga melanogaster
9 FlÀcknÀbbad pelikan, Pelecanus philippensis
10 Kinesisk dvÀrgrördrom, Ixobrychus sinensis
11 GrÄhÀger, Ardea cinerea
12 PurpurhÀger, Ardea purpurea
13 ÄgretthĂ€ger, Ardea alba
14 SilkeshÀger, Egretta garzetta
15 KohÀger, Bubulcus ibis
16 RishÀger, Ardeola grayii
17 MangrovehÀger, Butorides striata
18 Orientibis, Threskiornis melanocephalus
19 Skedstork, Platalea leucorodia
20 Fiskgjuse, Pandion haliaetus
21 OrienthjÀlmörn, Spilornis cheela
22 Variabel hökörn, Nisaetus cirrhatus
23 Ghatshökörn, Nisaetus kelaarti
24 Shikra, Accipiter badius badius
25 Brahminglada, Haliastur indus
26 Vitbukig havsörn, Haliaeetus leucogaster
27 Vattenhöna, Amaurornis phoenicurus
28 GrÄhuvad purpurhöna, Porphyrio poliocephalus
29 Indisk tjockfot, Burhinus indicus
30 Styltlöpare, Himantopus himantopus
31 Kustpipare, Pluvialis squatarola
32 Sibirisk tundrapipare, Pluvialis fulva
33 Gulflikvipa, Vanellus malabaricus
34 Rödflikvipa, Vanellus indicus
35 Svartbent strandpipare, Charadrius alexandrinus
36 Mindre strandpipare, Charadrius dubius
37 Storspov, Numenius arquata
38 Rödspov, Limosa limosa
39 Roskarl, Arenaria interpres
40 SpovsnÀppa, Calidris ferruginea
41 KÀrrsnÀppa, Calidris alpina
42 SmÄsnÀppa, Calidris minuta
43 Sibirisk beckasin, Gallinago stenura
44 DrillsnÀppa, Actitis hypoleucos
45 SkogssnÀppa, Tringa ochropus
46 GluttsnÀppa, Tringa nebularia
47 DammsnÀppa, Tringa stagnatilis
48 Grönbena, Tringa glareola
49 Rödbena, Tringa totanus
50 Bandad springhöna, Turnix suscitator leggei
51 Mindre vadarsvala, Glareola lactea
52 SmÄtÀrna, Sternula albifrons pusilla
53 SandtÀrna, Gelochelidon nilotica
54 SkrÀntÀrna, Hydroprogne caspia
55 TofstÀrna, Thalasseus bergii
56 Klippduva, Columba livia
57 Turkduva, Streptopelia decaocto
58 PĂ€rlhalsduva, Streptopelia chinensis
59 Asiatisk smaragdduva, Chalcophaps indica
60 Orangebröstad grönduva, Treron bicinctus
61 Ceylongrönduva, Treron pompadora
62 Grön kejsarduva, Ducula aenea
63 Sirkeermalkoha, Taccocua leschenaultii
64 BlÄmaskad malkoha, Phaenicophaeus viridirostris
65 Jakobinskatgök, Clamator jacobinus
66 Asiatisk koel, Eudynamys scolopaceus
67 Indisk gök, Cuculus micropterus
68 Ceylongrodmun, Batrachostomus moniliger
69 Alpseglare, Apus melba
70 StubbstjÀrtseglare, Apus affinis
71 Asiatisk palmseglare, Cypsiurus balasiensis
72 TofstrÀdseglare, Hemiprocne coronata
73 HÀrfÄgel, Upupa epops
74 RajanÀshornsfÄgel, Anthracoceros coronatus
75 Kungsfiskare, Alcedo atthis
76 StorknÀbbskungsfiskare, Pelargopsis capensis
77 Smyrnakungsfiskare, Halcyon smyrnensis
78 GrÄfiskare, Ceryle rudis
79 Grön dvÀrgbiÀtare, Merops orientalis
80 BlÄstjÀrtad biÀtare, Merops philippinus
81 Rosthuvad biÀtare, Merops leschenaulti
82 Indisk blÄkrÄka, Coracias benghalensis
83 Ceylonbarbett, Psilopogon rubricapillus
84 Brunhuvad barbett, Psilopogon zeylanicus
85 Gulpannad barbett, Psilopogon flavifrons
86 Mahrattaspett, Dendrocopos mahrattensis
87 Svartgumpad flamspett, Dinopium benghalense psarodes
88 Alexanderparakit, Psittacula eupatria
89 Halsbandsparakit, Psittacula krameri
90 CeylonhÀngpapegoja, Loriculus beryllinus
91 Indisk juveltrast, Pitta brachyura
92 Parkiora, Aegithina tiphia
93 Eldminivett, Pericrocotus flammeus
94 Brun törnskata, Lanius cristatus
95 Orientgylling, Oriolus xanthornus ceylonensis
96 Svart drongo, Dicrurus macrocercus
97 Vitbukig drongo, Dicrurus caerulescens
98 Vitbrynad solfjÀderstjÀrt, Rhipidura aureola
99 Indisk paradismonark, Terpsiphone paradisi
100 CeylonblÄskata, Urocissa ornata
101 HuskrÄka, Corvus splendens
102 StornÀbbad krÄka, Corvus macrorhynchos
103 Mindre sÄnglÀrka, Alauda gulgula
104 Ladusvala, Hirundo rustica
105 Ceylonsvala, Cecropis hyperythra
106 Ceylonbulbyl, Pycnonotus melanicterus
107 Rödgumpad bulbyl, Pycnonotus cafer
108 Indisk bulbyl, Pycnonotus luteolus
109 Svart bulbyl, Hypsipetes leucocephalus
110 LÄngstjÀrtad skrÀddarfÄgel, Orthotomus sutorius
111 Askprinia, Prinia socialis
112 CeylonglasögonfÄgel, Zosterops ceylonensis
113 Ceylontimalia, Pellorneum fuscocapillus
114 Ljushuvad skriktrast, Turdoides affinis
115 Brunbröstad flugsnappare, Muscicapa muttui
116 Indisk shama, Copsychus fulicatus leucopterus
117 Orientshama, Copsychus saularis ceylonensis
118 Vitgumpad shama, Copsychus malabaricus
119 Tickellflugsnappare, Cyornis tickelliae
120 IsabellastenskvÀtta, Oenanthe isabellina
121 FlÀckvingad trast, Geokichla spiloptera
122 Orangehuvad trast, Geokichla citrina citrina
123 Ceylonbeostare, Gracula ptilogenys
124 Ceylonstare, Sturnornis albofrontatus
125 Brun majna, Acridotheres tristis
126  Indisk bladfÄgel, Chloropsis jerdoni
127 Guldpannad bladfÄgel, Chloropsis aurifrons insularis
128BleknÀbbad blomsterpickare, Dicaeum erythrorhynchos ceylonense
129 Violettgumpad solfÄgel, Leptocoma zeylonica zeylonica
130 PurpursolfÄgel, Cinnyris asiaticus asiaticus
131 LÄngnÀbbad solfÄgel, Cinnyris lotenius lotenius
132 GulÀrla, Motacilla flava
133 ForsÀrla, Motacilla cinerea
134 OrientpiplÀrka, Anthus rufulus rufulus
135GrÄsparv, Passer domesticus indicus
136 Vitgumpsmunia, Lonchura striata striata
137 Svartstrupig munia, Lonchura kelaarti kelaarti
138  FjÀllig munia, Lonchura punctulata punctulata
139  Tamduva, Columba livia var. domestica
Lite blandade bra/dÄliga bilder pÄ djur/fÄgellivet pÄ Sri Lanka.

Roadtrip to fjÀllen 2.0

Ifjol gjorde jag en tur till fjÀllen för att fota fjÀllarter. Resan var lyckad men det var snö och kallt varje morgon och elÀndigt mellan varven. Det saknades ocksÄ det smöriga ljus som jag gillar pÄ morgnar och kvÀllar. Jag Àr fortfarande en sucker för det ljuset fast det av mÄnga betraktas som  omodernt och alltför mainstream. Nu var det dags igen för en kortvecka bland de svenska kullarna. Planen var egentligen identisk med förra Äret. Jag styrde kosan mot Idre dÀr fjÀllpiparna skulle finnas. Jag lyckades dock vara relativt ensam om att inte hitta dem ifjol.

Freestylar med Ortolansparv
Redan vid Enköping bestÀmde jag mig dock för att freestyla. Det innebÀr att man följer impulser och gör som man vill. En av fördelarna med att Äka helt sjÀlv. Man bestÀmmer nÀr och om man ska Àta, nÀr och om man ska sova och vart man ska Äka eller stanna. Nu bestÀmde jag mig för att se om det det fanns nÄgra Ortolansparvar i ett grustag dÀr jag för nÄgra Är sedan fÄtt nÄgra bilder pÄ denna vackra sparv. En art som tyvÀrr blivit alltmer sÀllsynt i vÄrt land i takt med det moderna jordbrukets utbredning. Redan nÀr jag kliver ur bilen hör jag sÄng av Ortolansparv. SÄngen pÄminner lite om gulsparven men Àr ÀndÄ karakteristisk. Jag uppskattar det till fyra-fem individer som sitter och sjunger. Jag hittar en vÀldigt samarbetsvillig hane som bjuder pÄ flera fina möjligheter.

1600ortolansparv2

En hane ortolansparv sjöng i nÀrheten. Det tog en stund innan jag sÄg var den satt och hittade en glipa i bladverket.

1600ortolansparv1

FÀrgerna pÄ Otolansparven passar bra ihop med lavarna som vÀxer pÄ stenblocket.

1600ortolansparv3

Den sjunger konstant sin korta strof utan krusiduller.

1600ormvråk1

PÄ vÀgen tillbaka till vÀgen mot Idre födosöker en ormvrÄk ganska ogenerat nÀra vÀgen i det stilla regnet som faller.

1600knipa1

Jag stannar vid nÄgra skogstjÀrnar pÄ vÀgen upp med hopp om att hitta nÄgon smÄlom men det jag fick nöja mig med en knipa.

Första natten pÄ NipfjÀllet
Jag kom upp vid tiotiden pÄ kvÀllen och hittade ganska snart nÄgra fjÀllpipare men solen var inbÀddad i grÄa moln sÄ det blev ganska trista artportrÀtt. Klockan stÀlldes sedvanligt pÄ en halvtimme före soluppgÄng men det var tyvÀrr en sÄdan morgon dÄ solen inte gÄr upp. GrÄtt fortfarande tyvÀrr. Jag somnade om och sov ut. NÀr jag vaknade nÄgra timmar senare hade det spruckit upp och vita molntussar flÀckade den blÄ himlen. Inget direkt fotoljus sÄ jag bestÀmde mig för att ta en tur till FulufjÀllet och titta pÄ NjupeskÀr. Det Àr Sveriges högsta vattenfall. Det Àr 93 meter högt varav 70 meter fritt fall. Sen rÄkar det vara sÄ att det hÀckar Jaktfalk dÀr med oregelbundna intervall. Jag hade hört rykten om att det var ett sÄdant Är sÄ jag Äkte dit för att titta efter.

FulufjÀllet ligger ungefÀr 6 mil frÄn Idre och en tvÄ-kilometers promenad senare sÄ var man framme vid vattenfallet. Inte Niagarafallet direkt men ÀndÄ mÀktigt. En strid ström med turister prickade av sina bucketlists och skyndade vidare. Jag letade pÄ vÀggen efter en vit flÀck och mycket riktigt sÄ hittade jag den snart. Jaktfalksbajs som den mesta fÄgelspillning mÄlar underlaget vitt och Àr klippan dÄ svart sÄ Àr det enkelt.

1600jaktfalk2

Finare placering av bo fÄr man leta efter. En strid ström av besökare till fallet försvÄrar ocksÄ möjligheten för elaka rovfÄgeltjuvar.

Honan satt i boet och ruvade gissade jag men efter en stund började hon röra pÄ sig och tvÄ smÄ dunbollar kikade upp bakom mamma. Jag klÀttrade upp en bit pÄ rasbranten för att komma i nivÄ med falkarna. Jag satt tvÄ timmar och hoppades pÄ att hanen skulle komma med mat till honan men inget hÀnde.

1600jaktfalk1

Honan och en av de tvÄ dunbollarna kikar upp över kanten pÄ boet.

Jag gick ned och tog lite bilder av fallet och fick sÀllskap av en strömstare. Jag satt och njöt en stind av sceneriet innan jag rörde mig tillbaka mot parkeringen genom en skog med mÀktiga furor orörda av mÀnniskohÀnder. I fjÀlltrakterna finns den lilla spillra av obrukad urskog som Àr sÄ hÀftig att gÄ i och Àr sÄ viktig för mÄnga djur- och vÀxtarter.

1600strömstare1

Strömstaren ser liten ut pÄ det stora stenblocket som brutisloss ur den 90 meter höga klippvÀggen.

1600njupeskär2

Ett rejÀlt dÄn blir det nÀr mÄnga litrar vatten ska ner för bergvÀggen.

1600njupeskär1

LjusstrÄlar bröt mörket och lyste upp den mossbeklÀdda klippvÀggen.

Efter en pizza med rökt renkött i Idre rörde jag mig upp till NipfjÀllet igen. Det kÀndes lovande med ljuset. StÀdjan lyste vackert i kvÀllsljuset. En maffig topp som borde passa för en topptur i vinter. FjÀllpiparna var pÄ plats och tÀmligen sÀllskapliga sÄ det blev lite bilder av olika slag och jag gick nöjd ned till bilen vid midnatt.  DÄ satt tvÄ andra fotografer och drack bourbon pÄ parkeringen. Jag sÀllskapade en smula och gick sen och la mig för att komma upp vid soluppgÄngen igen.

1600fjällpipare2

FjÀllpiparna var hormonstinna och flög runt och jagade varandra i yster dans.

1600fjällpipare3

En fjÀllpipare lyfter frÄn stenen mot den rosa sommarhimlen. Ett ögonblick man minns i vinter.

1600fjällpipare4

FjorlÄrsgrÀset lyses upp av den dalande solen och ger en skön kontrast mot den mörka fjÀllsidan.

1600nipfjället.2

NÀr klockan ringer Àr solen redan uppe och jag fÄr brÄttom att hitta mina fjÀderklÀdda kamrater.

Ve och fasa mobilen hade laddat ur under natten och nÀr jag vaknar ser jag att solen redan passerat horisonten. Jag skyndar upp och jagar runt och letar efter fjÀllpiparna som jag ville ha lite motljusbilder av.

Det dröjer alldeles för lÀnge innan jag hittar dem sÄ mina bildidéer gick om intet denna gÄng men det blev lite annat. Jag fÄr sÀllskap av HÄkan den ena av fotograferna. Vi lÀmnar fjÀllpiparna och gÄr ned mot parkeringen dÀr vi sÄg en hane fjÀllripa pÄ natten. Den Àr kvar och bjuder upp till dans.

1600fjällripa2

Vi vÀcker fjÀllripan som verkar ha rullat in sig i gruset under natten. Han skakar rent fjÀderdrÀkten sÄ det rasslar i fjÀdrarna och dammet ryker.

1600fjällripa3

Jag försökte fÄ bilder pÄ fjÀllripa i vinterlandskap nÀr jag var i Idre pÄ sportlovet. Det Àr en drömbild jag har med den kritivita ripan i frostigt vinterlandskap, Men den Àr bra snygg Àven i sin brokiga sommardrÀkt.

Jag gĂ„r och lĂ€gger mig igen och vaknar först vid 10-tiden. Det blir nĂ„gra timmar i Idre för att ladda kamerabatterier, Ă€ta lunch och fika ett par gĂ„nger. Det hĂ€r med allt som ska laddas Ă€r ett gissel. MĂ€nniskan har verkligen mĂ„lat in sig i ett hörn och skaffat sig alla dessa gadgets och manicker som stĂ€ndigt skriker pĂ„ el. Även nĂ€r man Ă€r ute pĂ„ den svenska tundran mĂ„ste man sĂ„klart ha med sig allt. Jag Ă€r sjĂ€lv en slav under batterierna och tillgĂ„ngen pĂ„ el.

Ängshök eller BlĂ„hök eller bĂ„da pĂ„ Flatruet
Det Àr ungefÀr tio mil till Flatruet. Jag tar det lugnt och stannar lite hÀr och dÀr och kikar efter fÄgel. Jag hittar nÄgra svÀrtor i en tjÀrn som fÄr sig en salva med canon:en.

1600svärta1

En grupp svÀrtor hade börjat para ihop sig i en liten skogsjö som jag passerade pÄ vÀg till Flatruet.

Jag Ă€r pĂ„ jakt efter smĂ„lom men gĂ„r bet pĂ„ arten. Det finns ett stĂ€lle dĂ€r ALLA har tagit bilder och jag tĂ€nkte jag skulle hitta en egen skogstjĂ€rn men det fĂ„r bli nĂ„gon annan gĂ„ng. NĂ€r jag kommer fram ser jag nĂ„got vitt komma över vĂ€gen. En blĂ„ kĂ€rrhök tĂ€nker jag men nĂ€r den passerar över bilen ser jag att det Ă€r en Ă€ngshök. Innan jag fĂ„tt stopp pĂ„ bilen har höken försvunnit lĂ„ngt ut pĂ„ Flatruet i den starka medvinden och jag fĂ„r tvĂ„ vita flĂ€ckar pĂ„ senorn i det starka vĂ€rmedallret. Jag kĂ€nner mig dock sĂ„ sĂ€ker jag kan vara pĂ„ att det Ă€r en Ängshök. Streckad pĂ„ bĂ„de över och undersida av vingarna. Det Ă€r fyndet i HĂ€rjedalen nĂ„gonsin. Jag gör mig i ordning för en lĂ„ng vandring och gĂ„r ut för att se om lappsparven Ă€r pĂ„ plats i samma revir som ifjol. DĂ„ kommer höken tillbaka och jag fĂ„r iaf bilder och ser den bra. Det Ă€r en gammal hanne blĂ„ kĂ€rrhök? Hur Ă€r det möjligt? Har jag sett helt fel eller har det osannolika hĂ€nt att det Ă€r tvĂ„ olika individer som flugit över inom loppet av en timme. Det kommer jag aldrig fĂ„ veta men jag larmade Ă€ngshöken som felaktigt bestĂ€md men har fortfarande en stark bild pĂ„ nĂ€thinnan av en Ängshök.

Hade jag varit enbart skĂ„dare hade det varit ganska jobbigt nu att inte veta men jag Ă€r som tur Ă€r mest intresserad av att ta bilder av natur och fĂ„glar vare sig de Ă€r första fyndet i HĂ€rjedalen eller inte. Men det hade varit ballt sĂ„klart


1600blåhök1

Ingen tvekan om att det var en blÄhök som kom glidande pÄ nÀra hÄll. Men vad var det första jag sÄg?

Jag gÄr vidare och stöter ett par dalripor. PÄ min lÄnga promenad stöter jag nog tiotalet dalripor. Jag fÄr bara bilder av dalripor som flyger frÄn mig. De Àr verkligen olika sin kusin fjÀllripan som Àr ganska cool och sitter och glor pÄ en nÀr man kommer och flyttar sig helst inte. Jag trÀffar pÄ en hel del olika vadare; grönbena, rödbena, brushanar, mosnÀppa, kÀrrsnÀppa men inga smalnÀbbade simsnÀppor. Jag tar en bit mat. Icas salladsbuffé. Den hÀr fjÀllromantiken dÀr man ska ta fram trianga köket i tid och otid har jag lÀmnat. Nu Àr det tidsoptimering som gÀller. Kaffe termosen fyllde jag för femtio spÀnn pÄ statoil. Min nyinköpta IKEA-termos visar sig dock vara helt vÀrdelös sÄ det var ice-coffee redan efter ett par timmar.

1600flatruet1

Hotell Volvo höll en god service hela tiden. Ibland lite ostÀdad pÄ rummet men det mÀrktes inte nÀr man sov.

1600alfågel1

Ett alfÄgelspar vilar i sommarnatten innan parningsbestyren tar vid pÄ morgonkvisten.

 

1600smaönäsa2

De smÄ leksaksfÄglarna landar med ett plums alldeles intill mig i nÀrmsta tjÀrnen.

1600smalnäsa1

Vattnet blir till guld och den nÀpna simsnÀppans rörelser fortplantas pÄ den blanka vattenytan.

Solen sjunker sĂ„ sakteliga ned mot fjĂ€lltopparna i vĂ€ster och skuggorna blir lĂ€ngre. Den ganska hĂ„rda vinden mojnar allt eftersom och det börjar dyka upp blanka ytor pĂ„ fjĂ€lltjĂ€rnarna. Jag börjar se vakande fisk och en till viss del avsomnad fisketarm vĂ€cks till liv och man börjar lĂ€ngta efter flugspöt. Ett alfĂ„gelspar glider fram i det gyllene vattnet och jag tĂ€nker högt – undrar var simsnĂ€pporna hĂ„ller hus. PLUMS! TvĂ„ simsnĂ€ppor landar tio meter frĂ„n mig i tjĂ€rnen. Guds försyn! De nĂ€pna varelserna hĂ„ller mig sĂ€llskap en kvart innan de skyndar vidare till nĂ€sta tjĂ€rn. De Ă€r verkligen pyttiga. Som en liten leksaksfĂ„gel. En simmade lövsĂ„ngare typ. Jag tar nĂ„gra bilder av en renfamilj som skyndar fram över ett fjĂ€llkrön i det sista ljuset och gĂ„r till
Volvohotellet och somnar nöjd med dagen.

Flatruet2

En renfamilj skyndar fram pÄ fjÀllheden medan solen försvinner bakom det snöflÀckiga fjÀllet.

Jag vaknar till en fin morgon med ett mjukt behagligt ljus som man bara fÄr en halvtimme före gryningen. Det kÀnns som att det Àr sÄ naturen Àr menad att se ut. Innan fÀrgerna förvrÀngs av strakt solljus. Behagligt och lagom lÄter som en trÄkig beskrivning men det Àr sÄ jag uppfattar det i en positiv tolkning.

1600lappsparv1

Innan solen gÄr upp blir allt ljuvt och milt. FÀrgerna blir ljusa och svaga. I videt sitter en hane lappsparv och sjunger för fullt. Kanske Àr det samma som sjöng för mig ifjol i samma videsnÄr.

Jag vill ha bilder av lappsparven i detta ljus och han stÀller villigt upp och poserar en timme sÄ jag fÄr lite olika bilder. BÄde portrÀtt och miljöbilder.

1600lappsparv2

NÀr solen gÄr upp mÀttas fÀrgerna alltmer och lappsparvens brokiga teckning framtrÀder alltmer.

NÀsta anhalt Àr storsjöomrÄdet dÀr jag fÄtt tips om att det ska finnas nÄgra dvÀrgmÄsar som regelbundet födosöker i en lite damm.

1600flatruet3

Solen gÄr upp över fjÀllen som grÀnsar mot Flatruets fjÀllhed.

1600ren2

De smÄ renkalvarna hoppar fram och solen lyser i deras duniga pÀlsar.

Jag Äker ned för Flatruet i soluppgÄngen och möter en flock renar som blockerar vÀgen. Det Àr mÄnga smÄ kalvar som hoppar och far runt och man fÄr passa sig dÄ de inte som jag gÄtt Anita och Televinkens trafikskola pÄ TV.

1600ren1

FjÀllfrukost

VÀgen gÄr vidare genom Ljungdalen och skogslandskapet ner mot Storsjödeltat. Vid den lilla dammen hÀckar det tvÄ par svarthakedopping och ett antal par skrattmÄsar och fiskmÄsar. Inga dvÀrgmÄsar syns till sÄ jag plockar fram frukosten och sÀtter mig i grÀset och njuter av en efterlÀngtad frukost. Lagom till att jag börjar lÀngta efter kaffet hör jag det karakteristiska lÀtet av dvÀrgmÄsar och ser tvÄ stycken pÄ hög höjd passera. Nedrans, sÀger jag högt men strax efter vÀnder de och kommer ned och smakar pÄ myggen som hovrar över vattenytan. Klockan Àr ganska mycket sÄ det Àr lite skarpt ljus och det Àr svÄr exponerat med de knallvita fÄglarna med kolsvart huvud mot en varierande bakgrund. NÄgra bilder blir det till den relativt tomma dvÀrgmÄsportfolion.

1600dvärgmås3

DvÀrgmÄsen födosöker Ànda ned i grÀset för att fÄ insekterna att lyfta frÄn grÀset.

1600dvärgmås4

DvÀrgmÄsen Àr vacker i sin kontrastrika kostym.

Efter nĂ„gon timme kĂ€nner jag mig nöjd och Ă„ker mot JĂ€mtland och dubbelbeckasinerna. NĂ€r jag ska Ă„ka ivĂ€g ryter min bil till mig at det Ă€r nĂ„got galet med parkeringsbromsen och att jag omedelbart ska uppsöka en volvoverkstad. Javisst, frĂ„gan Ă€r bara vilken av volvoverkstĂ€derna jag ska ta. Flatruets, Ljungdalens eller Storsjöns
.

Jag ringer Upplands motor som sĂ€ger att det nog inte Ă€r nĂ„gon fara utan att jag kan Ă„ka vidare men de kan inte slĂ€cka varningslampan och larmet som plingar konstant. Jag kommer pĂ„ att lösningen blir Ramstein pĂ„ högsta volym. DĂ„ mĂ€rks det knappt. Eftersom badrummet i Volvon Ă€r ganska dĂ„lig standard pĂ„ stannar jag till vid en sjö och tar en ”kort” simtur och tvĂ€ttar mig i det friska vattnet. En storlom gör mig sĂ€llskap pĂ„ avstĂ„nd. Det kanske luktar lite gubbe. Nya frĂ€scha klĂ€der frĂ„n topp till tĂ„ och lite luktagottvatten sen Ă€r man mĂ€nniska igen.

Jag startar bilen och vad hÀnder jo lampan har slocknat och klockan har slutat ringa. Najs


Det Ă€r en hiskelig omvĂ€g för att ta sig till nĂ€sta anhalt. ApropĂ„s batterier sĂ„ har laddarsladden till dottern gĂ„tt sönder sĂ„ jag stannar till i Åre och hittar en elektronikaffĂ€r som lĂ€ser problemet. Vi har en givande diskussion om Apples girighet nĂ€r det gĂ€ller att förnya tillbehör i onödan sĂ„ att man ska tvingas till konstant uppgradering av tillbehör. Lunch i Åre och sen vidare. IkvĂ€ll spelar Sverige sin första match i fotbolls-EM och jag tror dĂ„ att jag ska fĂ„ dubbelbeckasinerna för mig sjĂ€lv.

Av nÄgon outgrundlig anledning gÄr jag upp pÄ fjÀllet redan vid tre pÄ eftermiddagen. VÀl uppe funderar jag sen pÄ vad jag ska göra av alla timmarna som ÄterstÄr till skymningen och dubbelbeckasinernas ankomst. Jag tar diverse promenader och sen kollar jag pÄ fotbollen pÄ mobilen tills batteriet tog slut. Jag hann dock tyvÀrr se Sverige förmodligen brÀnna sina chanser till vidare avancemang.

Plötsligt dyker en dubbelbeckasin upp utan att jag sett nÄgon flyga in. Det Àr som att de kommer upp ur marken likt smÄfolk eller svampar.

Vid halvtio orkar jag inte vÀnta lÀngre. Jag nÀrmar mig försiktigt spelplatsen och sÀtter mig pÄ en tuva. Efter en stund ser jag en dubbelbeckasin bland Àngsullen eller om det möjligen Àr polarull. Vita bommulskuddar pÄ gröna strÄn i alla fall.

 

En grupp smÄspovar flyger runt fjÀllet och landar pÄ en sluttning utom synhÄll men man hör dem smÄprata med varandra. En fjÀllpipare flyger över. Jag ser den inte men den passerar helt nÀra. Kul, jÀmtlandskryss.

1600småspov1

En grupp smÄspovar flyger nÄgra varv runt fjÀllplatÄn men landar utom synhÄll tyvÀrr.

Sen dyker en dubbelbeckasin till upp och ytterligare en och en till. Jag ser ingen fÄgel flyga in i det perfekta ljuset men plötsligt Àr det dubbelbeckasiner överallt. Kommer de likt smÄfolk upp genom jorden eller har osynlighetsmantlar som de kastar av sig nÀr de anlÀnt spelplatsen?

1600dubbelbeck4

1600dubbelbeck6

Himlen bjuder pĂ„ olika fĂ€rgskalor. HĂ€r rosa och blĂ„tt. Åt ett annat hĂ„ll mer i gult.

Jag slutar grubbla pĂ„ det och börjar ”arbeta”. Solen stĂ„r redan ganska lĂ„gt och jag vĂ€xlar mellan att fota medljus och motljus och kastar mig mellan tuvorna. Ibland springer en dubbelbeckasin förbi pĂ„ nĂ„gon meters hĂ„ll sĂ„ man fĂ„r passa sig för var man sĂ€tter fötterna. Nu har de börjat spela ocksĂ„. Det vĂ€ldigt speciella lĂ€tet som Ă€r svĂ„rt att beskriva sĂ„ jag lĂ€gger in en ljudlĂ€nk hĂ€r Ă€r verkligen hĂ€ftigt. Efter en halvtimme spelar de intensivt. NĂ„gra slĂ„ss och andra tar smĂ„ skutt. Man börjar lĂ€ra sig de olika delarna. Först kör de en eller tvĂ„ uppstrĂ€ckningar i givakt som avslutas i en armbĂ„gsvickning. Sen sjunker de ihop och springer nedhukade till en annan kulle och gör nĂ„gra uppstrĂ€ckningar till.

1600dubbelbeck12

Jag tar sÄ mycket bilder jag bara kan för att fÄ sÄ stor variation som möjligt. HÀr fÄr ni ett axplock om ni vill se mer finns de mÄnga fler bilder i mappen mÀrkt dubbelbeckasin.

Med tanke pÄ spelplatsens belÀgenhet, ljuset och skÄdespelet sÄ sticker jag ut hakan och sÀger att jag hÄller dubbelbeckainspelet som lika spÀnnande som tjÀderspel. Visst finns det mycket mystik och osÀkerhet med tjÀdrarna som gör det vÀldigt speciellt nÀr det vÀl lyckas klaffa med alla parametrar. Dubbelbeckasinerna verkar spela allt som oftast frÄn slutet av maj till början av juli. Ifjol var det storm och snö men de spelade ÀndÄ. HÀr visar jag ett axplock. Jag har lagt upp nÄgra fler hÀr.

1600dubelbeckasin10

En dubbelbeckasin stÄr i givakt och bildar en fin siluett mot horisonten och de bakomliggande topparna.

Jag fĂ„r sĂ€llskap av en Schweizare som uppenbarligen inte Ă€r intresserad av Sverige – Irland i fotboll. Han fotar inte utan njuter bara av dem med kikare och tub. NĂ€r solen precis gĂ„tt ned kommer en norrman och vi fotar tillsammans nĂ„gon timme. Jag krĂ€lar runt pĂ„ mage och försöker fĂ„ bilder med alla tĂ€nkbara bakgrunder som sommarnatten bjuder pĂ„. Den ljumma sommarkvĂ€llen har nu blivit fjĂ€llnatt med endast nĂ„gon grad över nollan. Fingrarna och ryggen börjar knirka betĂ€nkligt och det Ă€r dags att vandra ned mot bilen. Otroligt nöjd med natten och vistelsen bestĂ€mmer jag mig för att Ă„ka hem nĂ„gra dagar tidigare. Jag Ă„ker hemĂ„t i den svala sommarnatten. Att fĂ€rdas ensam pĂ„ vĂ€garna i försommarnattens ljus och endast möta Ă€lgar och tranor men inte en mĂ€nniska det Ă€r magiskt. Att Ă„ka utomlands den hĂ€r tiden pĂ„ Ă„ret borde vara belagt med dryga böter eller fĂ€ngelse.

 

1600älg1

En Àlg Àlgar fram över Àngen

1600trana1

En trana blir det sista mötet med den NorrlÀndska naturen för denna gÄng. Jag stannar och sover nÄgra timmar frÄn Stockholm för att missa morgonrusningen.

 

Jag sÀger inget till familjen förrÀn jag Àr nÀstan hemma och de blir mot förmodan glada över att fÄ hem make/pappa före utsatt deadline.

Maj alltid hett pÄ Gotland!

Maj alltid hett pÄ Gotland!
20 maj, ett hett datum för fĂ„gel pĂ„ Gotland. Jag sitter pĂ„ fĂ€rjan och adrenalinet stiger nĂ€r det larmas rödstrupig sĂ„ngare. Den har fĂ„ngats i ringmĂ€rkarnas nĂ€t vid hoburgsklippan, mĂ€rkts och slĂ€ppts. En brun glada larmas ocksĂ„ frekvent. VĂ€rldens vanligaste rovfĂ„gel men ack sĂ„ spĂ€nnande att se i Sverige. Konstigt det dĂ€r att en art pĂ„ annat stĂ€lle plötsligt blir en helt annan sak. MĂ€rkligt hur vi mĂ€nniskor bygger upp chimĂ€rer. Sommargylling, kornsparv, lundsĂ„ngare, aftonfalk
. listan fylls pĂ„ med spĂ€nnande halvrariteter. VĂ€dret skall vara fint vilket vĂ€l begrĂ€nsar fotograferandet till tidiga morgnar och kvĂ€llar. Det kan nog blir en skön helg ute i fĂ€lt.

Staren hÀckar i ÀppeltrÀdet
Efter lite matshopping och logistik tar jag en rekognosceringstur förbi Stormyr men konstaterar att brushanarna Àr borta och vattnet har sjunkit betydligt sÄ planerna pÄ Stormyr lades ned omedelbums. TvÄ kungsörnar seglade över myren och kÀndes som ett gott omen. VÀl hemma vid huset konstaterade jag att det blev grÀsklippning pÄ schemat. Jag lovade mig sjÀlv att köra slut pÄ en tank innan jag fick Äka ivÀg pÄ nÄgot. Sagt och gjort. GrÀsklipparen startade lydigt och under klippning rÀknade jag in tre hÀckande par stare och tvÄ par björktrast.

1600stare1

Var Àr morsan? Jag Àr hungrig gissar jag att starungen tÀnker. För tvÄ Är sedan hade jag göktyta i samma trÀd.

 

1600stare2

HÀr kommer Hen Stare med kÀk. Puh! Hon var ite försiktig trots att jag satt upp ett gömsle pÄ behörigt avstÄnd sÄ jag avvecklade projektet för att inte störa.

Ändrade planer – silkeshĂ€ger larmas
Jag hörde halsbandsflugsnappare men sÄg den inte i nÄgon holk. Pilfinkar verkade ha tagit en holk i besittning. NÀr tanken var slut ringde telefonen. SilkshÀger i Klase. Jaha, mina planer pÄ aftonfalk i Muskmyr skrinlades. Raka vÀgen till Klase. VÀl framme möts jag av kamrater som sÀger att den just lyft och försvann bakom en talldunge. Jag chansar pÄ att Äka söderut och dÀrifrÄn se bakom dungen. VÀl dÀr spejar jag av stranden lÄngt borta men ser dÄ nÄgot vitt flaxa til i ögonvrÄn. SilkeshÀgern har förmodligen stÄtt alldeles bredvid mig utan att jag sett den. Den landar 100 meter bort och börjar fiska. NÄja, jag fick iaf se den. Jag knÀpper nÄgra bilder mest för att det Àr en ovanlig art.

1600silkeshäger4

SilkeshÀgern födosöker lugnt i solnedgÄngen vid Klase fiskelÀge.

Flera skĂ„dare dyker upp och jag möter bĂ„de nya och gamla ansikten. Efter lite birdtalk drar jag ivĂ€g till Muskmyr. Det mulnar pĂ„ och kvĂ€llningen nĂ€rmar sig alltmer. Ska aftonfalken vara kvar? Nej, den syns inte till. Dagen efter fĂ„r jag se kanonbilder tagna av en kamrat. Grattis Jörgen 🙂 Attans! Kanske borde ha prioriterat annorlunda. Den syntes tyvĂ€rr inte till nĂ„got mer medan SilkeshĂ€gern var stationĂ€r hela helgen. Det Ă€r sĂ„nt man aldrig vet och mĂ„nga gĂ„nger chansar man fel. Det Ă€r ocksĂ„ nĂ„got undertecknad mĂ„ste lĂ€ra sig att hantera. Man kan inte vara överallt samtidigt


SimsnÀppor
Min plan var att chansa pÄ en damm norr om Faludden dÀr det kan dyka upp lite av varje. Jag satt upp gömslet och bÀddade min bil med en tjock luftmadrass som nÀr man blÄser upp den lite slarvigt blir mjuk och skön som hÀstens sÀngar. NÀr jag borstar tÀnderna flyger en jorduggla förbi i sista ljuset. Jag drar nÄgra skott men det blir inget. Fantastiskt skönt att avnjuta dagens sista ljud i sÀllskap endast av en flaska Corona folköl. SÀmre sÀllskap kan man ha. Mörkret faller men fortfarande hörs skedÀnders grymtningar och gravÀndernas visslingar och alltid denna tid stirriga rödbenor som nervöst flyger runt i en lustiger parningsdans.

Jag stÀller klockan pÄ 0215 för att kunna smyga in i gömlset utan att jag mÀrks. TyvÀrr lyfter ett hundratal gravÀnder, skedÀnder, krickor och vem vet vad mer nÀr jag kryper in i gömslet. Det bÀsta Àr absolut att sova i gömslet och vakna med fÄglarna alldeles intill. Det Àr en avvÀgning mellan sömn och fÄgel helt klart. I mörkret hör jag gravÀnder, skedÀnder, krickor, snatterand och Ärta. Jag gluttar ut genom en glugg i mörkret och ser tre smÄ prickar som svirrar runt. HjÀrnan kopplar direkt och konstaterar att det Àr tre smalnÀbbade simsnÀppor. Hurra! Det Àr verkligen en hÀrlig lite fÄgel.

1600smalnäbbad simsnäbba18

SmalnÀbbade simsnÀppan Àr grann men har nÄgot kaxigt över sig. HÀr Àr en hona som har fylligare och djupare fÀrger Àn hanen.

1600smalnäbbad simsnäppa17

Trez gringos, tycker jag skulle passa som rubrik men det Àr Ätminstone en av dem som Àr hona.

De Àr vackra i sin brokiga prakt. Just simsnÀpporna Àr lite udda dÄ det Àr honorna som stÄr för fÀrgprakten med mer mÀttade skarpare fÀrger och hanen Àr lite blekare och sköter dessutom bestyren med ruvning pÄ hÀckplatserna.

Jag spenderar ett par timmar med dem alldeles inpÄ. TyvÀrr blir variationen ganska dÄlig pÄ den blanka vattenytan. De brÄkar inte ens med varandra utan födosöker idogt timme efter timme. En skÀrflÀcka landar och markerar att det minsann Àr hans damm de landat i. SimsnÀpporna Àr dock helt oförstÄende och svirrar vidare.

1600skärfläcka4

SkÀrflÀckan visar sig vara en bully och sÀtter ner foten. Det hÀr Àr min damm. SimsnÀpporna flyr nÄgra decimeter och födosöker sen respektlöst vidare.

En snatterand kommer pĂ„ snabb visit innan den skrĂ€ms av canon’s kulspruta. De mĂ„ste verkligen göra nĂ„got Ă„t denna. TvĂ„ knölsvanar landar och man slĂ„s av den enorma storleksskillnaden som finns inom fĂ„gelvĂ€rlden. Den pyttiga vadaren smalnĂ€bbad simsnĂ€ppa och kolossen knölsvan. Man fĂ„r en kĂ€nsla av David och Goliat.

1600smalnäbbad simsnäppa3

Samma ordning i naturen, fÄglar men sÄ abnormt olika i storlek. De tre simsnÀpporna vÀger möjligen lika mycket som knölsvanens fot.

1600Knölsvan1

Knölsvanen dissar mig totalt och “ger mig foten” sĂ„ det Ă€r bara att packa ihop.

Jag bryter upp och spenderar dagen med att flĂ€nga runt lite pĂ„ Sudret. Inga vidare resultat fotomĂ€ssigt. Hem för lite grĂ€sklippning och göra en insats med ”Lilla fotografiska”, en liten korridor som jag fĂ„tt lĂ„na av min kĂ€ra granne för att hĂ€nga lite tavlor i sommar. SpĂ€nnande! Det kommer bli jĂ€ttefint. Mer om detta nĂ€r det Ă€r klart.

UngefĂ€r hĂ€r passar det bra för krĂ€smagade att sluta lĂ€sa….HĂ€r kommer den oglamorösa sanningen frĂ„n ett gömsle…
Söndag morgon, tidig uppgÄng och avfÀrd till Lausviken. Jag kÀnner mig stressad av att jag Àr lite i sen i förhÄllande till solen. Jag borde ha varit pÄ plats för en timme sen. Snabbt installera gömslet pÄ havsbotten i det lÄga vattenstÄndet. VÀl inne pÄ plats blir jag plötsligt tokvarm och svettas. Jag tar av mig plagg efter plagg i den kalla gryningen och börjar fÄ hemska tankar om hjÀrtinfarkt och allt möjligt. Jag lÀgger mig och kippar efter andan. Jag fÄr springa iland och utrÀtta ett akutÀrende och vÀl tillbaka fyller jag flera pÄsar med krÀk. Typiskt! NÄgon maghistoria har slagit till. Jag tvingar mig till att knÀppa nÄgra bilder precis i gryningen. En skrattmÄs har den goda smaken att sÀtta sig precis dÀr solen gÄr upp och draperas av nÄgra molnslöjor. En klatschig fÀrgbild helt enkelt.

1600skrattmås3

MÄnga fnyser Ät soluppgÄngar och solnedgÄngar. Jag kommer alltid fascineras av detta dagliga skÄdespel Àven om mitt personliga favoritljus Àr precis före gryningen. FÀrgerna Àr mildare och behagligare. Ibland Àr sanningen nÀstan för stark.

Det blir nÄgra bilder pÄ en storspov i motljus sen mÄste jag bryta upp och Äker hem.

1600storspov2

NÄgra snabba bilder pÄ en storspov i morgonbestyr blir det innan jag bryter upp för 12 timmar i horisontallÀge.

Jorduggla igen!
Tolv timmar senare och oÀndliga böjningar över hink börjar jag kÀnna mig som mÀnniska igen. Jag tar en svÀng förbi nabben, Hammaren och Virudden och dÀr Àr min vÀn frÄn nÄgra veckor tillbaka. Den samarbetsvilliga jordugglan. Den stÀller upp ganska bra Àven idag. Jag parkerar bilen och njuter av att se denna underbara fÄgel jaga över fÀlten. Det blir en del motljusbilder som kompletterar de bilder jag tidigare fÄtt pÄ ett bra sÀtt.

1600jorduggla7

Likt en dödsÀngel ryttlar jordugglan över slÄtterÀngen och spanar in sitt byte. Inte sork för det finns av nÄgon anledning inte pÄ Gotland utan nÄgon skogsmus kanske.

1600jorduggla3

I en hÀrlig pappersvalelik flykt kommer den pÄ lÄg höjd rakt emot mig. Ugglor Àr verkligen den hÀftigaste gruppen fÄglar i mitt tycke. Inte minst jordugglan som gjort tvÄ helger pÄ raken lyckade.

Jag tar en svĂ€ng ut pĂ„ NĂ€rsholmen och möter en mörk, lĂ„ngvingad falk som svischar förbi och försvinner ut bland enbuskarna utom synhĂ„ll. Mörkret faller och jag fĂ„r ge upp drömmen om Eleonorafalken för denna gĂ„ng. Det kĂ€ndes extra spĂ€nnande dĂ„ en Eleonorafalk dagen innan strĂ€ckt norrut frĂ„n Öland.

Fortfarande lite matt Äker jag hem och packar ihop för att Äka morgonfÀrjan. Mina planer pÄ att fota Àven innan fÀrjan stÀller jag in och bestÀmmer mig för att lyssna pÄ kroppen denna gÄng. Som vanligt fylls hjÀrtat av vemod och jag lÀngtar redan tillbaka nÀr jag rullar in i fÀrjekön.

Gotland – though heaven on earth