Drillsnäppa – Actitis hypoleucos
Krävan och den övre delen av halsens sidor är brungrå, med svarta fläckar och tvärstreck samt bronsglans på manteln. De undre delarna är vita, stjärten brungrå, med de mellersta pennorna tvärbandade av svart och de yttre alltmer vita. Näbbfåran sträcker sig förbi näbbens mitt och stjärten når en bra bit utanför de hoplagda vingarnas spets. Hela fågelns längd är 20-22 cm och vingspannet 38-41 cm.

Den använder ofta sitt karakteristiska lockläte, ett vemodigt, ofta fyr- eller femstavigt pipande läte som sjunker i tonläge för varje stavelse och låter som ”hi-diii-dii-dii”.

Den är en livlig, försiktig och skygg fågel, som springer omkring på marken med trippande steg och då och då sätter sig på stenar eller trädstammar som sticker upp ur vattnet. När den sitter vippar den ofta upp och ned med stjärten, ungefär som en sädesärla. Ofta flyger den med nedböjda, dallrande vingspetsar tätt utmed vattenytan, samtidigt som den allt som oftast låter höra sitt drillande läte som upprepas flera gånger. Den uppträder mycket sällan i flock.

På våren anländer drillsnäppan till Sverige i april. De äldre återvänder mot södern i augusti, de yngre något senare. Den häckar allmänt över hela landet, inte minst i Lappland.

Populationen har dock minskat under flera års tid tid och på 2010 års rödlista upptogs drillsnäppan som nära hotad. Det beräknas finnas omkring 115 000 häckade par, en uppskattad minskning med 30-49 procent jämfört med för 30 år sedan. Från och med 2015 är den återigen placerad i kategorin livskraftig.

Den låter såhär
Inspelning av Peter Boesman från Xeno canto