Skogsödlan – Zootoca vivipara
är en i större delen av utbredningsområdet ovovivipar (levandefödande) lacertid i familjen egentliga ödlor. Tillsammans med sandödlan indelades den tidigare i det stora släktet Lacerta, men har efter en revidering av systematiken som enda art förts in i det monotypiska släktet Zootoca.

Populationer i Alperna kallades tidigare bergödla.

Skogsödlan blir upp till 18 centimeter lång, varav själva kroppen utgör 3,9 till 6 cm för hanar, 4 till 7,4 cm för honor. Den har tre små plåtar mellan näsborren och ögat. Ryggsidan är brunaktig, ofta med flera mörkare längsgående band och vitaktiga band eller prickar på vardera sidan. Hannen har en gul mage med svarta fläckar och en vit, blåaktig eller rödaktig strupe, medan honan är beige, gul eller blåaktig, med eller utan svarta fläckar, och med vitaktig strupe. En varietet montana med olivgrön rygg och blåvit undersida finns, liksom en mörk form, nigra, som är helt svart på ovansidan med något ljusare buk. I Norden är denna form mycket sällsynt, och förekommer nästan enbart i Danmark. Skogsödlan saknar gomtänder.