Större flamingo – Phoenicopterus roseus 

är en fågel som tillhör fågelfamiljen flamingor.
Större flamingo är den största arten inom familjen och mäter 120–150 centimeter (varav benen är mellan 40 och 50 centimeter). Fullt utvecklad har flamingon en ljusrosa fjäderdräkt, röda vingtäckare och svarta vingpennor. Den har rosa näbb med en skarpt avgränsad svart näbbspets, rosa orbitalring och dess ben är rosa. Den har ett ljudligt kacklande läte och ett trumpetande som båda påminner om grågås eller sädgås.

Den rosa färgen kommer av karotenoider, en grupp ämnen som fåglarna får i sig via små kräftdjur som utgör flamingornas huvudföda. Om de inte äter dessa räkor blir deras fjäderdräkt, näbb och mjukdelar inte rosa utan fortsätter att vara grå som hos ungfåglarna.

Större flamingo häckar i individrika kolonier på låga öar vid vidsträckta, långgrunda, leriga stränder vid saltsjöar eller havsvikar. Som alla andra arter inom familjen lägger den ett enda kalkvitt ägg direkt i leran. Den häckar dock inte varje år.

Arten bildar under parningstiden monogama par som bygger ett näste av alger, växter och lera. Olik bon ligger ungefär 50 cm från varandra. Ägget kläcks efter cirka 30 dagar. Ungen kan flyga efter ungefär 90 dagar och blir efter tre år könsmogen. Den första parningen kan ske några år senare. De stora grupperna är ett skydd mot rovlevande fåglar, maraboustork, hyenor och hunddjur.

Den låter såhär!
Ljudinspelning från Xeno canto