Tamduvan – Columba livia domest
Den ursprungliga klippduvan häckar i grottor och klippstup, mest vid kusten men även i bergstrakter. Stamformen av klippduva har sin utbredning utmed Skottlands kust, på Färöarna, lokalt på Irland, i Medelhavstrakterna, norra Afrika, Mellanöstern och Sydasien. Stadsduvan lever i halvöppna miljöer som jordbrukslandskap och i städer och förekommer över stora delar av världen.[3] Arten är mycket talrik, och populationen stadsfåglar och vilda fåglar i Europa uppskattas uppgå till 17 till 28 miljoner.

Klippduvan och tamduvan är till formen lika. De är 30–35 cm lång långa och har ett vingspann på 60–68 cm. Den ursprungliga klippduvan påminner i dräkten om skogsduvan, men kroppen är ljusare och den har vita vingundersidor. Den har blågrått huvud med grönglänsande fläck på halsen och rosaskimrande övre bröst. Ovansidan vingen och merparten av ryggen är ljusgrå med en vit övergump. Den har två svarta tvärband på vingarna och grå stjärt med svart ändband. Tamduvan är mycket variabel i färg och mönster och kan vara brokig i vitt, ljusgrått, mörkgrått, rödbrunt, vara helt mörkgrå, vita eller se ut som den ursprungliga klippduvan. Det finns få synliga skillnader mellan hanar och honor.

Den låter såhär
Inspelning av Albert Lastukhin från Xeno canto