Större strandpipare – Charadrius hiaticula
Den större strandpiparen är mycket lik sin släkting mindre strandpipare, men är förstås större. En adult större strandpipare är 17-19,5 centimeter lång, har ett vingspann på 35-41 centimeter och väger 40-80 gram.

Ryggen är gråbrun och undersidan vit. Den korta näbben är mörk framtill och gul baktill. Benen är gulaktigt färgade och ögonen svarta. Den främre delen av huvudet är svart-vitt tecknad. Den har också ett bred svart halsring. Till skillnad från mindre strandpiparen har större strandpiparen vitt vingband, som man tydligt kan se i flykten. Hanar och honor har samma färgning. Den är väldigt oskygg och poserar gärna för kameran. Större strandpipare häckar huvudsakligen vid karga, vegetationslösa havskuster men i fjälltrakter häckar de även vid vattensamlingar i inlandet.

Större strandpiparen blir könsmogen efter ett år och häckar från maj till augusti. Boet är en grop på marken med små stenar runt. Honan lägger fyra sandfärgade, mörkfläckiga ägg som ruvas av båda föräldrarna i 23 till 25 dagar tills de kläcks. Efter tre till fyra veckor är ungfåglarna flygfärdiga. Om en inkräktare hotar att angripa boet lockar föräldrarna den i en annan riktning för att skydda ungarna.

Större strandpiparen livnär sig av maskar, snäckor, kräftdjur, spindlar, insekter och deras larver. Den kan bli upp till 11-12 år gammal. I Sverige häckar båda underarterna, C. h. tundrae i fjällen och Norrlands inland, och C. h. hiaticula längs kusterna.

Så låter den
Inspelning av Jarek Matusiak från Xeno-canto