Svävdagsvärmare – Hemaris tityus
är en fjäril i familjen svärmare (Sphingidae) som till skillnad från de flesta andra svärmare är dagaktiv. Svävdagsvärmare har ett vingspann på mellan 36 och 46 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Kroppen är grönbrunaktig med ett svart tvärband på bakkroppen och en orangegul och svart bakkroppsspets. Vingarna är genomskinliga. Den vanligare humledagsvärmare är snarlik men den har en vingribba genom framvingens diskfält. Larven är som fullvuxen 43 till 48 millimeter lång och är grön med brunröda fläckar.

Svävdagsvärmare finns i södra och mellersta Sverige och räknas som nära hotad på den svenska rödlistan. Den finns även i Danmark, södra Norge och södra Finland. Den finns i en stor del av Europa och vidare österut genom Ryssland till nordöstra Kina. Söderut finns den i Nordafrika och österut till Turkiet och Iran.

Svävdagsvärmare lever på öppna örtrika marker. Den flyger på dagtid i solsken och kan ses svävande framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel tjärblomster, glimmar, syren, skogsnäva, maskros och gökärt. Flygtiden är från mitten av maj till slutet av juni i södra Sverige. I norr något senare. Larven lever främst på väddväxter och är fullvuxen i början på augusti eller något tidigare. Den förpuppar sig då i markskiktets förna. Puppan övervintrar.