Hornuggla – Asio otus
är en fågel inom släktet Asio och familjen ugglor. Arten har en ovanligt stor utbredning och häckar i Europa, Asien och Nordamerika. Till största delen är den flyttfågel. Globalt anses beståndet vara livskraftigt.

Hornugglan är en medelstor uggla som mäter 31–37 cm, har ett vingspann på 86–98 cm och väger 245–400 gram. Den har långa örontofsar som kan resas och riktas uppåt. Honan är större än hanen och har mörkare fjäderdräkt. Hornugglans brunaktiga fjädrar är vertikalt streckade. Fågeln är spräcklig och vattrad i svartbrunt, rostgult och vitt på ovansidan. Bröst och buk är rostgula och vita med svartbruna längsfläckar. Tarsen och tårna är helt fjäderklädda. På den sittande fågeln når vingen nedanför stjärten. Den andra handpennan är inskuren i det yttre fanet, den första i det inre. Ett kännetecken är också dess orangefärgade lysande iris. Den är lätt att blanda ihop med jorduggla.

Hornugglan är svårsedd dagtid då den kamouflerar sig genom att sitta på en trädgren tätt intill stammen. Den drar då ihop fjäderdräkten och kroppen vilket ger den ett mycket smalt och avlångt utseende. Under flyttningen kan den vara lättare att observera då den sträcker över land och nära kusten.

Hornugglan är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige, upp till ungefär 62° nordlig bredd. Större delen av den svenska stammen flyttar söderut på hösten men några övervintrar i södra Sverige, främst i Skåne.

Den låter såhär: