Inlägg

Riktig Gotlandsvinter

Nu är vi en bit in i mars och vårfåglarna börjar trilla in så jag tänkte passa på att sammanfatta vintern. För det blev ju faktiskt en riktigt vinter till slut.

I februari kom det en rejäl köldknäpp och vintern kopplade sitt grepp över hela landet. Något som jag längtat efter. Det snöade mycket och det var rejält kallt. Så kallt att vindrutan sprack i kylan när jag satte på värmen i bilen. Dyrt….

Snö och kyla gav möjlighet till lite nya bilder. Ljuset, och landskapet förändras direkt när det bäddas in i snö. Det fanns inte så många fåglar så man fick ta det som bjöds.

Jag trivs väldigt bra där jag bor. Men ibland måste jag liksom tvinga iväg mig själv för att få lite andra intryck. Jag bestämmer mig för att ta en tur norrut till Furilden. En härlig ö på nordöstra Gotland med rikt fågelliv. Det finns en gammal kalkfabrik som byggts om till restaurang. Jag har tyvärr inte provat den men det ska vara riktigt bra mat. När jag passerar fabriken ser jag en kungsörn som sitter på en av grushögarna. Den lyfter med vindkraftverken på andra sidan viken som fond. En bild som är lite laddad. Vindkraften ger oss möjlighet att lämna fossila bränslen men de är också anledning till en hel del olyckor med örnar som blir träffade av bladen. Jag hoppas man hittar sätt att skydda örnarna då det viktigaste är att överge fossila bränslen.

Kungsörn
Kungsörn, Gotland – januari 2021

Det finns en hel del hus på ön men jag ser ingen annan därute. Jag börjar bli folkskygg. Okända homosapiens är det enda djur jag inte vill träffa.

Jag fotar och filmar en del med drönaren. Snön som ligger tillsammans med grusbankarna på sydudden ger lite fina grafiska mönster.
Medan jag fotar udden ovanifrån kommer en liten familj med sångsvanar och passera rakt under. En lycklig slump.

En sångsvansfamilj passerar Suderudd på Furilden.

Jag ger mig hemåt igen i skymningen.

Det blir 2-3 veckor med snöbyar och kallt väder. Vattnet fryser till is längs stränderna och det låga vattnet gör att man kan promenera med vadarbyxor på isen en bit utanför stranden. Då kan man få ett fint motljus i kvällningen. Jag talar såklart om Sysneudd. Den plats där jag fotar nästan varje dag.

Det rastar en grupp knölsvanar som får agera fotomodeller. En gråhäger flyger in och landar.

Ett antal tillfällen åker jag ut på udden iklädd mina neoprenvadare och min neoprenjacka och lägger mig på en sten längst ut på udden. Efter en stund så accepterar fåglarna mig och viggar och alfåglar kommer ganska nära och letar mat.

Jag tar ett beslut att testa ett projekt som jag funderat på länge. Jag har länge velat ha bilder på havsörn i dess rätt element, vid havet. Jag har många gånger suttit i kommersiella gömslen och fotat örn och det är alltid fascinerande och visst får man fina bilder men jag har alltid velat ha bilder med havsörnar i dess rätta biotop, HAVET. Sagt och gjort jag snickrar ihop ett gömsle som jag efter att ha pratat med markägaren placerar på en udde i närheten av där jag bor. Jag lyckas få tag på örnmat i närheten och sätter igång. Det blir en prövning av tålamodet. De första gångerna få jag nöja mig med kråkor, trutar och korp. En ormvråk kommer förbi, kul!

Det tar fem försök innan jag får ned örn första gången. Men jag får en serie som jag ändå blir nöjd med. Is, snö, vågor och havsörn. Bistert och rått. Målbilden är dock en havsörn som kommer precis i soluppgången och dessutom flyger rakt emot mig med genomlysta vingar. På det 23 försöket kommer det en havsörn strax efter solnedgången. Den har dessutom med sig egen mat. Den har tagit en vigg i närheten och sätter sig på en häll och äter rakt utanför gömslet. Märklig slump. Den var inte intresserad av mitt kött alls men hamnar ändå precis där det var meningen. Jag gör slut på det kött jag har och konstaterar att jag spenderat många timmar i min lilla låda. Det hade inte varit möjligt om jag inte haft den så nära

Jonte (sonen) tycker att det är kul när jag flyger med min drönare så vi gjorde en utflykt till Histilles i närheten av Kräklingbo. Jag hade en förhoppning att det skulle finnas is att fota och det gjorde det. Jag fick lite bilder och Jonte stod och hejade på helikoptern (drönaren). Alla nöjda och glada. Det rinner en fin liten bäck ut i viken. Ibland sitter det strömstarar på isen men tyvärr inte idag.

Nu börjar det trilla in vårfåglar. Sånglärkor har kommit i småflockar och spelfigur på udden. Gravänder, större strandpipare och strandskator har också just anlänt. Men mer om vårens fåglar och ljus längre fram. Nu blir det en tur till fastlandet. Jag och min son Jonathan har fått vår första coronaspruta (Jonathan är inom LSS). Det ska bli underbar att få träffa döttrarna för första gången sen i julas. Helt sjukt

Filmen GOTLANDSVINTER

Här hittar du postershopen

och här hittar du min bok.

Portfolio Items