This post is also available in: Engelska
Mindre beckasinsnäppa – Limnodromus griseus – Short-billed dowitcher
är en amerikansk flyttfågel i familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar. Den häckar i tre olika områden i Kanada och Alaska. Vintertid flyttar den till södra USA och vidare till Sydamerika. Likt sin nära släkting och utseendemässigt mycket lika större beckasinsnäppan har den påträffats sällsynt i Europa, men med påtagligt färre fynd
Dvärgsnäppa – Calidris minutilla – Least Sandpiper
Dvärgsnäppan är som namnet antyder en mycket liten vadare, endast 13-14,5 centimeter lång, med rund kropp, förhållandevis korta vingar, medellånga ben och en svagt nedböjd näbb med tunn spets.
Flikstrandpipare – Charadrius semipalmatus – Semipalmated plover
Flikstrandpiparen är en liten pipare (16-17,5 centimeter) som är mycket lik den något större större strandpipare med sin otecknade gråbruna rygg, svartvita huvudteckning, svarta bröstband och gulfärgade näbb med svart spets.
Tundrasnäppa – Calidris mauri – Western sandpiper
är en liten vadare som häckar på arktisk tundra i nordöstra Sibirien och i Alaska. Vintertid flyttar den så långt söderut som till Sydamerika. Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, med endast två fynd i Sverige.
Tjocknäbbad strandpipare – Anarhynchus wilsonia – Wilson plover
Tjocknäbbad strandpipare är en amerikansk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar. Den har en ovanligt kraftig näbb för att vara en pipare, specialiserad på att äta små krabbor.
Willet – Tringa semipalmata
Willet är i storlek och form jämförbar med gluttsnäppan (Tringa nebularia) med en längd på 31–36 centimeter och vingbredden 54–62 centimeter. Den har dock en tydligt kortare, tjockare och rakare grå näbb
Dvärgbeckasin – Lymnocryptes minimus
är en fågel som tillhör familjen snäppor. Den häckar på myrar från norra Skandinavien österut till östra Ryssland. Vintertid flyttar den till ett stort område från södra Europa till Sydostasien samt i Centralafrika.
Kaspisk pipare
Styltlöpare – Himantopus himantopus
Ökenlöpare – Cursorius cursor
Sydamerikansk strandskata – Haematopus ater
Gulnäbbad slidnäbb – Chionis albus
Större beckasinsnäppa – Limnodromus scolopaceus
Rödspov – Limosa limosa
Större gulbena – Tringa melanoleucaI
Myrsnäppa – Calidris falcinellus
Mosnäppa – Calidris temminckii
Småspov – Numenius phaeopus
Skogssnäppa – Tringa ochropus
Morkulla – Scolopax rusticola
Kustpipare – Pluvialis squatarola
Småsnäppa – Calidris minuta
Prärielöpare – Calidris subruficollis
Drillsnäppa – Actitis hypoleucos
Mindre strandpipare – Charadrius dubius
Fjällpipare – Charadrius morinellus
Svartbent strandpipare – Charadrius alexandrinus
Storspov – numenius arquata
Tjockfot – Burhinus oedicnemus
Brushane – Calidris pugnax
Roskarl – Arenaria interpres
Kustsnäppa – Calidris canutus
Myrspov – Limosa lapponica
Sandlöpare – Calidris alba
Sandlöparen är 18-21 centimeter lång, ungefär lika stor som en kärrsnäppa. I jämförelse med kärrsnäppan har den en kortare ganska tjock näbb. Dess vingspann blir 40-45 cm. Näbben och benen är svarta den har tre tår, eftersom den saknar baktå. I häckningsdräkt (juli-aug) är ovansidan gråbrun, huvud och hals rödbrun medan undersidan är vit.
Spovsnäppa – Calidris ferruginea
Enkelbeckasin – Gallinago gallinago
Kärrsnäppa – Calidris alpina
Större strandpipare – Charadrius hiaticula
Svartsnäppa – Tringa erythropus
Brednäbbad simsnäppa – Phalaropus fulicarius
Smalnäbbad simsnäppa – Phalaropus lobatus
Ljungpipare – Pluvialis apricaria
Dubbelbeckasin – Gallinago media
Svartvingad vadarsvala – Glareola nordmanni
Strandskata – Haematopus ostralegus
Tereksnäppa – Xenus cinereus
Grönbena – Tringa glareola
Rödbena – tringa totanus
Gluttsnäppa – Tringa Nebularia
Tofsvipa – Vanellus vanellus
Skärfläcka – Recurvirostra avosetta
